Torsdag och inläsningsdag på skolan. Det innebär att eleverna får välja fritt vad de vill göra och som vanligt så var det proppfullt inne hos mig. Så jag lät de som ville vara utanför i korridoren. Tyvärr hade jag glömt bort att vi hade sagt nej till det men det funkade hyggligt bra ändå. Men ingen avlösning och det var full fart hela tiden och väldigt jobbigt. Jag får snart säga ifrån om man alltid skall vara själv från morgon tills man slutar. Och så slutade dagen med ett litet infekterat bråk i korridoren och jag fick gå ut och avstyra det lite och sen prata lite allmänt om vett och etikett. Och rejält trött drog jag hemåt och hemma hade jag lite att stå i. Men det tog inte många sekunder förrän jag bara var tvungen att sträcka på mig och sova en stund. Sen fortsatte jag med några viktiga saker innan jag hämtade Ullis och vi tog oss en fika på Tre Små Rum. Trevligt med ett litet avbräck innan det var dags att bege sig hemåt. Killarna drog iväg lite före till gymmet och Ullis och jag bytte om för lite löpning. Men eftersom det är ganska många spinningtimmar på lördag så körde vi lite lugnare. Ullis körde en egen lite kortare runda och jag begav mig till Safiren där Rainy satt och väntade. Jag lade in min väska och några minuter över 19 så drog vi iväg och Flaken skulle komma lite senare. Vi körde en lite längre uppjogg på typ 4,25 km och efter det så blev det lite löpskolning. Sen blev det ett varv, som är på 1,25 km, och fortfarande så hade inte Flaken synts till. Efter det varvet så fortsatte Rainy medan jag joggade hemåt, eller rättare sagt tillbaka till Safiren. Nästan framme så mötte jag Flaken och vi morsade lite kort innan vi fortsatte. Tillbaka på Safiren så blev det en dusch och en lång varm och skön bastu. Nice! Men det jag såg i spegeln var ingen höjdare... Vad är det som har hänt med kroppen? Visst kan jag springa längre sträckor men det har helt klart tagit emot mer och mer och det beror förstås delvis, eller helt, pga ökad vikt. Jag vågar inte ens väga mig men gissar att vikten ligger på runt 88 kg nu. Och bra form är mellan 72-75 kg... Hmm, nu gäller det att ta tag i det här för det går fortare än man tror fram till Sthlm Marathon och sedan Kalmar Triathlon. Och förstås lite andra lopp. Nä, kom igen nu, Nicke! :-0

Tisdag och man var mentalt både sugen och osugen på att springa idag. Dels var det första arbetsdagen på skolan, efter lovet, och dels så har jag tränat förhållandevis mycket. Jag satt och gäspade på mötet idag, inte alls så delaktig och kanske kände jag att jag inte är helt nöjd nu. Men det tar jag förstås inte upp här. Hursomhelst så pallrade sig Ullis iväg till Safiren för hon hade väl bokat in minst ett dubbelpass idag och så förstås lite löpning på det. Som en dubbelinbakad pizza typ, MED en hamburgare i! :-0 Själv så fick jag uppbringa alla mina krafter bara åt att komma i träningskläderna och komma iväg till träningen. Kanske inte riktigt så men det tog iaf emot lite. Väl på plats så reagerar jag på att det nu inte är så mörkt från start och jag ser både "Ankan" och en liten tös springandes. Jag förstår att det är Ankans dotter. Jag tänder upp och låser upp toaletterna och sätter ut vår beach-flag. Snart kommer Putte joggandes och snart nog även Tokan och Flaken. Jag berättar upplägget och vi killar drar iväg på en längre uppjogg och Ankan och Mini-Ankan fortsätter på banan. Den sistnämnda med ett oerhört fint löpsteg. Som många yngre tjejer har naturligt. Typ alla! :-0. 

På uppjoggen så känns det lite varstans och jag hade träningsvärk från igår, rätt mycket i magen förresten och det hade Ullis med. Men det går bättre och bättre och snart har vi joggat klart och nu känns det nästan helt bra. Flaken och jag bestämmer oss för att ta det lite lugnare och tanken var ju att åtminstone springa 12 km men med facit i hand så blev det endast 8,5 km idag. Och som Tokan och Putte sprang! Jisses! Vi kom inte ens ikapp dem fast de körde intervaller fast vi startade å andra sidan lugnare. Men iaf. Klart imponerande och efteråt så fick vi höra att de hade samma tanke, de ville springa ikapp oss, dvs varva oss, och vi ville springa ikapp dem. Nåja, det blev lite flås iaf. Jag tror Flaken och jag slutade i 4.20-fart, det kändes hyfsat bra. 

Ledig måndag och Ullis hade nämnt något om att sova tills vi vaknar. Det började hon nog att ångra allteftersom dagen gick för jag låg länge och tryckte i sängen. Riktigt mysigt men jag vaknade till några gånger men somnade snabbt om. Men sen kom en bild på en kaffekopp som meddelande och nog kunde det vara nog nu. Jag hinner knappt upp förrän hon nämner något om att hon och Tanjis skall ut och springa en sväng. Men vad f-n! Det kunde ju jag också göra. Så har jag en morot för att komma ut. Visserligen så var jag rejält sliten men det brukar ju släppa. Jag tryckte i mig frukosten och sen var det iväg till Tanjis. Där ute på gården var hennes man och meckade bilar. Det är visst en seriös hobby och själv tar jag ju hjälp för den enklaste saken. Men vi är alla olika. Det var iaf kul att se och höra honom berätta om sitt nya projekt. Men snart nog var vi iväg men det börjar som det brukar. Jag fick inte alls igång kroppen och pulsen kändes som den skenade och den var även uppe på runt 180-190. Man brukar ju säga att den är lite opålitlig i början men det passar alltid in med min känsla. Det känns som skit i början och jag har svårt att andas och får verkligen slita. Sen gick det fortare än vanligt att komma in i vanlig löpform och det kanske var hyfsat bra vid runt en kilometer och pulsen gick då ned till runt 150 slag i minuten. Kan låta lite högt men där ligger jag löpmässigt nu. Runt 150 slag/min på vanlig jogg. Sen är jag ju inte heller i så värst bra form. Jag kommer nog att kolla det där sen. Jämföra med tidigare typ. Hursomhelst så gick det ganska fort tills det kändes helt förträffligt och det fick jag höra av tjejerna också. Vi pratade och hade det helt enkelt trevligt och när vi pratade om maxpuls så tyckte de att jag kunde ju dra på i "Komötesbacken" och jag var på. Det är ju bara att testa. Jag startade lite innan med att höja farten till runt 5 min/km och sedan strax innan backen så var det kanske lite snabbare och sen stiger det ganska snabbt. Det stod två killar vid ett hus vid sidan och det gjorde också att jag sporrades lite. Jag ser att pulsen stiger i lagom takt och när jag passerar dem så ligger jag på runt 173 sl/minuten och mot toppen har jag 188 slag ganska länge och det blir något slag på 189. Hmm, nu funkade ju mätningen helt perfekt. Skumt. Jag kunde väl ha tagit i lite till men backen var lite för brant för ett bra värde. På toppen så väntade jag in tjejerna och vi kunde springa vidare. Skönt nog så återhämtade jag mig väldigt fort och vi joggade sen resten i lagom fart. Väl framme så fick vi runt 9 km och det var bra nog. Nu har jag inte sett klockan men tror det var strax över 6 min/km i snitt. 

Sen fick vi smaka "Memma"!? Och nja.. jag var inte helt förtjust men jag har förstått att alla finländare är det så det är säkert en vanesak! :-) Tanjis gubbe fick dessutom besök av ett par motorcykelkillar så jag provsatt hojarna och blev riktigt sugen. Sen fort hem och jag fick för mig att tvätta bilen och det var ingen lätt historia. Det kändes som ett tjockt lager smuts och det krävs nog en rejäl tvätt på den. Hmm. Sen hade vi sagt ja till ett testpass på Safiren. Det var Elin som skulle testa ett nytt "Intensepass" av typen Crossfit. Jag är ju inte helt förtjust i Crossfit men är öppen för att prova. Så vi sade ja och det skulle bli spännande. Eftersom Safiren egentligen var stängd vid den tiden så hade vi bytt om hemma och väl framme så ser vi att det är rätt många. Elin förklarar vad vi skall göra och det hela verkar gå ut på att köra Burpees, kettlebells-svingar och squats, på tid. Hmm, jag försökte att inte stressa upp mig så när hon drar igång så låter jag det gå några sekunder och sen kör jag rätt lugnt. Det borde bli jobbigt ändå. Men Elin är snart där och stressar på oss lite men jag försöker inte påverkas för mycket, det är långt kvar. Efter tre rundor, man skall köra 6 burpees med armhävning och klapp, 12 stycken kettlebellssvingar med lagom vikt, jag tog blå som jag tror var 12 kg, och sist men inte minst 18 stycken breda knäböj, s.k squats. Efter ett bra tag så kommer Elin fram och vill ha högre tempo så jag ökar lite. Tempot är visst nyckeln men flås har nog både jag och Ullis. Och som alla ledare ropar så är det snart nog "Andas!", igen. Jag hade bra andning men iaf. Det var lite roligt. Men Elin är bra, tro inget annat. Men jag fick kämpa med min stelhet på mina Burpees. Snart nog så märker Ullis och jag att vi är lika och vi kör resten i samma takt, det är alltid så mycket roligare att köra med Ullis. Så vi kämpar tillsammans passet igenom och det kändes bra. Lite varmt i lokalen och lite tungt med vissa övningar på slutet men flåset var hur lugnt som helst. Skönt! Bra pass helt enkelt och jag kan absolut tänka mig att köra igen. På vägen hem så köpte vi lite mat och det blev en härlig spagetti och köttfärssås, det smakade kanon! 

Nu dags att tänka på refrängen. Det blir nog bilen imorgon men snart får jag ta fram cykeln!

Så var det söndag och dags för långspinning men rätt sliten från start och jag fick nästan panik i natt, då jag skulle gå och lägga mig, eftersom det försvinner en timma. Pust! Jag sprang ju långpass igår och det var flera stycken som hälsade på vägen och vi, jag och Ullis alltså, kände bara igen Peo. Ja, iaf efter någon sekund. Men hursomhelst så har jag ökat hårt på slutet och nu började jag känna av det. Jag var riktigt stel på morgonen och knäna värkte. Men nu var det morgon och det började bli bråttom. Vi hjälptes åt men jag kunde ju knappt gå. Men till Safiren kom vi och jag bytte om snabbt, eller försökte iaf. När jag väl är inne i lokalen så sitter typ alla och väntar på mig. Jag är väl klar två minuter över utsatt tid och vi är igång. Och hur gick det då? Nja, det var fruktansvärt jobbigt i början, både mentalt och fysiskt. Och när uppvärmningen är klar så hör jag Sebbe säga att han har en puls på 158! Oj då! Nu är det ju individuellt men själv låg jag på 116-117 då! :-0 Och så var det bra länge, jag fick verkligen slita idag för att få upp pulsen och det berodde ju inte på bra flås utan mer på att jag var sliten och inte riktigt orkade ta i. Men allteftersom så ökade min puls och jag kunde snart trycka på som vanligt. Dock så började längden ta ut sin rätt och sista halvtimmen var riktigt, riktigt jobbig! Pust! Alla var nöjda och jag snittade 128 och jag toppade på 157. Jag fick verkligen kämpa för att gå över 150 sl/minuten. Och jag reagerade på att ledaren Sara, som för övrigt är sjukt bra, tjatade (sorry!) om att andas. Det gör alla ledare. "Andas, andas!" Det kan väl knappat var primärt vid spinning? Och lite grand samma sak om magen. Man får känslan av att man skall spänna magen så hårt men då låser sig väl andningen? Nåja, det handlar väl om att få ut koldioxid och sen hålla en lätt anspänning i magen. Så, nu lämnar vi det. Jag var iaf riktigt trött efteråt men Ullis ville till Stockholm och shoppa lite. Och så fick det bli. Jag passade på att köpa ett par nya byxor iaf. Och gå en runda på min favvo-affär.... Clas Ohlson! Ha ha, jag skämtar inte! :-)

På vägen hem så blev jag sjukt trött och när jag kommer hem så stupar jag i säng och toksomnar. Det blir inte bara den halvtimmen jag hade tänkt utan timmarna drog iväg. Ojdå! Sen blir det en trevligt kväll med familjen och vi åt Tacos och tittade på Mästarnas mästare. Så Taco hej! :-)

Med godis i tanken och en för övrigt stel kropp så hoppade man inte av entusiasm direkt. Vi hade tänkt att vara ute och springa redan innan kl. 09:00 men det var stört omöjligt. Så vi bestämde oss för att fixa lite hemma först och kanske komma iväg runt 13:00 istället. Det blev snarare så att vi kom iväg strax efter 12 och jag hade vattenryggan på mig. Strålande väder men kroppen då? Nja, pulsen var skyhög och det värkte i ljumskarna så varje steg var en smärta men jag vet att det brukar släppa efterhand. Vi sprang ut mot gamla Vägverket och där tog vi in på gamla vägen till Nyköping. Dock bara en liten bit då vi sprang ned direkt till vänster och under bron. Där fotade jag Ullis och sedan sprang vi över järnvägen och sen grusvägen en bra bit. Lite tungsprunget men väldigt kul. Jag blev starkare och starkare och snart nog så var stelheten borta och vi sprang och pratade om allt möjligt. Sen blir det asfalt för hela slanten och när vi är framme i Trosa så har vi medvind hem och just då kände jag mig hur stark som helst men Ullis hade, iaf just då, lite småjobbigt. Men hon kom igång mer och mer och på slutet så var det jag som verkligen fick kämpa då jag inte var van vid längden. Helt tokslut och nu undrar man hur man skall hinna komma iform till Kalmar Ironman! :-0 Ruggigt trött och det blev 17,61 km. Hmm... Fast  nu har jag ju iofs kommit igång igen efter förkylning och jag hinner ju fortsätta öka på träningen. Efteråt så var det förstås Ullis som var pigg och inte jag...

Torsdag och klubbträning men typ alla som brukar komma på torsdagsträningarna hade förhinder och jag hade fortfarande stockar till ben och dessutom lite smärta i högra inre menisken. Alltså på högerknäet, det vänstra knäet opererade jag för rätt många år sedan och sedan gick det högra sönder på ungefär samma sätt. För stel och satt på huk bägge gångerna. Men det gick inte sönder lika mycket och håller jag igång träningen på ett kontinuerligt sätt och inte ökar för mycket så funkar det. Nu hade jag ju en sjukdomsperiod så det blev lite hastigt i början. Hursomhelst så ringde jag runt lite och skrev på FB och varnade att det kunde bli tomt på träningen eftersom jag kände av knäet. Ullis och jag packade våra väskor och drog iväg till gymmet. Jag kom in sist och plockade fram en cykel och fick vara i ena hörnet. Cykel nr.1 och jag skämtade med Sara att det passade mig. Nu förstår jag att den var kvar eftersom den var rätt tung. Men jag kände mig stark idag och hittade till slut rätt nivå. I början så var det rätt tungt redan på nivå 8-9 och det kändes som normalt 13-14. Men på slutet så var det lite mer som vanligt så antingen hade jag blivit varm eller så behövde cykeln "köras in". Har ingen aning faktiskt. Passet var som vanligt bra och varierat och Sara är engagerad och duktigt. Kul och bra pass - me like! Det blev väl 45 mirnuter, tror jag. På väg hem så möter vi en löpare från klubben och han kom själv. Attans! Skulle jag vetat om att han kommit så hade jag sprungit istället. Alltid trist om ngn blir själv. Men det var lugnt för honom, sade han. Sen fick jag gå tillbaka till gymmet då jag glömt mobilen...

Onsdag och jag tänkte att Ullis och jag skulle dra iväg till gymmet och träna. Men hon messade att hon skulle bli lite sen men jag trodde inte det skulle bli så länge. Så jag väntade lite och jag blev riktigt seg och tror nog att jag somnade till lite. Sen kommer Ullis hem och tiden hade dragit iväg. Men till slut så föll det sig så att det blev jag och Tim som drog iväg. Vi pratade ihop oss om att köra ihop och vi skulle bara köra olika uppvärmningar. Jag hade fortfarande grym träningsvärk i benen så jag valde att köra lite stakning och försökte hitta ett program på 3 km, det skulle vara lagom. Men det fanns inte bland standardprogrammen så till slut så började jag på 2 km. Men det var sjutton. Mina shorts hade jag inte knutit så varje gång jag stakade och böjde mig fram så känner jag att byxorna åker ned och jag undrade hur mycket jag visade! :-0 Ha ha, jag försökte dra upp dem lite då och då men jag ville inte avbryta passet då jag börjat köra på lite. Det var ju inte så mycket folk på gymmet heller. Till slut så är jag klar och det var klart jobbigt. Det blev 2 km på 8.31,9 Rätt dåligt så jag har verkligen något att jobba på. Ser sen att Tellan är i gymmet och vi skämtar lite om mina shorts. Efter det så drar Tim och jag igång och vi börjar med axlarna. Sittande axelpress och det skiljer rätt mycket på våra hantlar. Pust! Man har klart tappat i styrka med åren. Efter två set så blir det axellyft åt sidan, både framåtlutande och lite mer upprätt. Sen fick det räcka med axelträning och vi körde lite ryggträning. Det blev lite drag till bröstet, både uppifrån och sittande i maskin rakt framifrån mot magen. Kände ingen direkt kontraktion så det har jag väl tappat med åren, lite känsla alltså. Sen på med lite bröstträning och Tim imponerade starkt. Inte jag... Pust! Lite lätt tricepsträning fick avsluta vårat styrkepass och vi avslutade med 10 minuter på Cross Trainer. Det blev nog lite drygt en timme och ett skönt pass. Nu är det bara hoppas det inte blir träningsvärk från helvetet! :-)

Tisdag och dags för löpträning, i Trosa. Men det var fasicken vilken träningsvärk man fick från gårdagens pass. Det kostar på att starta hårt. Och Ullis tvekade hur hon skulle göra. Skulle hon hänga på så var det nog distans som gällde. Och det kunde jag absolut köpa, jag var ju heller inte så pigg. Väl på plats så ser vi att Ankan redan är igång och joggar och när vi tänder upp så kommer Tokan rätt snabbt och snart nog även Sjöslaget och sedan Putte och Rydholmaren. Jag känner mig lite yr och tappar balansen i början men det går bättre då jag joggar men pulsen är hög från start men när jag kollar på klockan så är den helt otillräknelig och visar först på alltför låg puls och snart nog så är den över mjölksyran. Fast det kändes nästan som om det var så jobbigt. Jag brukar ju kunna ha sådana här jobbiga uppjoggar men snart verkade pulsen försvinna, jag får kolla av klockan sen. Så det tar jag inte så hårt. Efter uppjoggen blev det lite stretch och sedan sedvanliga löpskolningen. Efter det så drog de andra igång och Ullis och jag joggade iväg. Vi sprang runt i Trosa och pratade om allt möjligt. Lite lätt regn i luften och det kändes bättre och bättre. Tillbaka på banan så hade vi drygt 7 km och jag ville upp till 10 iaf. Ullis tog det lite lugnt och jag sprang på lite hårdare ett tag men klart sämre än de som körde intervaller. De var riktigt grymma idag och kul att se! Det blev iaf prick 10 km och tiden blev lite över en timme men det ihop med löpskolningen och stretchingen. Men någon kilometer gick iaf på 5.07 och det var väl på slutet. Steget kändes ett tag riktigt bra och man blev taggad.