På jobbet så sade jag helt plötsligt att jag ätit min sista godis! Det var sjutton vad jag hade vräkt i mig och nu mådde jag illa för jämnan. Och när jag kom tillbaka senare så ser jag även att skålen nu var helt tom. Skönt! Inte för att det var helt säkert att jag skulle tagit det sista men iaf. Sen så var det möte på möte och sen på slutet även ett utvecklingssamtal. Då hade resten på skolan gått hem så det var lite ensamt innan de kom. Och det var en skön boost då eleven och föräldrarna var så nöjda med allt. Det känns alltid skönt. Sen åkte jag hem och då blev det bråttom eftersom jag lovat att skjutsa Ullis. Jag var lite sen då jag kom hem så det var bara att fortsätta till Trosa. Sen fort hem till butiken för en sista-minuten-present som en kompis skulle ha till sin dotter. Efter det full fart hem och byta om och givetvis så glömmer jag nyckeln så det var kolsvart i början tills Flaken kom. Och det kändes riktigt segt ibörjan men sen när jag börjar springa så väljer jag att trycka bort farten utan kollar bara på tiden vi avverkat eftersom det var stegar vi skulle köra. Rydholmaren drog iväg i täten och jag var inte så långt bakom. Ibland så håller jag samma fart men hur länge skulle jag orka. Jag fick inte alls in någon känsla för hur slut jag var. På de längre stegarna så märker jag att jag nog är lite sliten men då jag klarat av 8:an och skall nedåt 6 minuter så känns det jäkligt bra! Men sen märker jag att jag tappar lite och ökar på samtidigt som jag räknade fel på en minuter. Och helt plötsligt så måste jag kräkas lite! :-0 Ojdå! Det var lite oväntat men jag hade käkat ganska dåligt på slutet så det var väl, med facit i hand, inte alldeles oväntat... Nåja, jag är riktigt nöjd med passet ändå och valde att jogga ned på slutet istället. Det blev 10,7 km totalt.