Torsdag och jag var rädd för att missa träningen men mötet jag skulle varit med på blev inställt. Lite oklart varför och det fick mig att fundera, igen. Skall man fungera bra så vill man att allting runtomkring skall fungera och det kan jag inte säga att det gör. Men jag gör vad jag kan och mer kan jag inte göra. Samtidigt så fick jag högsta betyg på en delkurs och det var så jäkla härligt! Just precis på det som jag känt att jag brinner för men inte riktigt fått gehör för - boksamtal. Sen kan man givetvis alltid göra det bättre men ändå. Ullis joggar lite tidigare med Tanjis och jag traskar bort till Safiren 19.00 Återigen lite klent med folk och det är ju konstigt då det är skön jogg med efterföljande dusch och bastu. Men Putte dök upp, precis som vanligt, och vi provade lite nya vägar och den här gången var det tyvärr stopp där vi trodde vi skulle kunna gena. Iaf om man inte skulle klättra i berg. Så vi joggade tillbaka mot Lundbyvägen och efter att ha sprungit upp vid gamla Vägverket så sprang vi förbi lilla Väsby och vidare mot Häradsvallen och sedan hemåt. Det blev ganska precis nio kilometer och mycket trevliga samtal. Fast bägge verkade lite trötta på slutet då samtalen blev allt färre. Avslutningsvis så körde jag jämfotahopp uppför trapporna och det är en skön avslutning och en herre undrade vad jag gjorde. Nu missade jag Primetime med 4-5 minuter... surt! ;-) Första biten vi sprang gick det förresten upp ungefär 40 meter och det på 1,5 km. Häftig start.

Tisdag och idag skulle min klass simma och de ville att jag skulle vara med på det och dessutom vara med då de skulle äta. Jag satt först och gick igenom lite betyg, och omdömen, innan jag fick sätta mig i bilen och dra iväg till Frejaskolan. Jag kommer knappt in i skolan förrän jag redan fått krama 5-6 stycken och det var knappt några ute. Sen in i skolan och där var det lugnt, då jag gick in på högstadiedelen. Jag möter upp min klass och några är lite sena så vi får vänta. Det är tyvärr lite kaos i matsalen, då många varit iväg på bio, så vi får sätta oss lite utspritt och massor av gamla elever vill kramas och hälsa. Riktigt roligt och omtumlande. Samtidigt måste jag ha full fokus på min klass men det går inte. Dock så sköter sig alla perfekt och alla är i tid till badhuset. Där får vi vänta lite då det är en annan klass innan. Sen är det bad och jag har som uppgift att kolla av simförmågan och som de simmade. Alla, jag menar ALLA klarade simprovet. Jag blev lite chockad och sen var det lite extrauppgifter och alla skötte sig exemplariskt. De undrade varför inte jag simmade men det är nästan så att jag skäms över min dåliga form. Att så fort gå från en kanonform till en pösmunk...  :-0 Sen är det dusch och ombyte och bara gå på bussen. Men när bussen kommer så ser den lite mysko ut. Fronten står upp och den liksom studsar fram. Oookey... Chauffören svamlar något om att han kanske inte kan åka... Lite svamligt men sen är han tyst. Sen åker han och säger att han måste nog stanna vid Gnesta busstation. Och där stannar han och sen säger han att han inte kan åka och försöker ringa och få en ny buss. Hmm, lite surt då det precis innan gick en buss som stannade någon kilometer ifrån skolan. Det blir en massa samtal om taxi och diverse och några elever får skjuts och så vidare. Sen håller chauffören på med en massa saker och rätt som det är så säger han att han kommer att försöka men det låter lite osäkert och jag ropar att eleverna måste ha på sig bältena. Är det något fel på fjädringen så är det ju lättare att få släpp. Men det går bra och snart nog så är vi tillbaka på skolan och allt löser sig bra med de som skall ha vidare skjuts. Puh! Sen möte på det och fort hem då det väntade träning. Jag var superseg och kände mig lite stressad angående betygen så jag bestämde mig för att bara köra med nybörjarna och köra uppjoggen och löpskolningen med huvudgruppen. Men väl på plats så är det bara Peresen och vi tar det lite lugnt och väntar ett tag med att dra igång. Sen dyker det upp en gammal arbetskollega till mig och jag säger att hon kan hänga med oss. Hon väntade in en kompis och sen blev det så att bägge hängde med och sprang. Jag körde löpskolningen och sen avvek jag och Ullis. Skönt att röra sig. 

Söndag och flera dagar med massor att göra. Tyvärr ingen träning och heller ingen tid att blogga. Det har varit mycket bedömningar, plugg och förstås renovering. Så nu på söndagen så föreslog Ullis en promenad och det tog mig ungefär en sekund innan jag svarade ett absolut ja! Det var så välbehövligt och något som kroppen verkligen behövde. Jag hade fått någon typ av sockerchock och både kropp och psyke var på dekis. Men nu har jag äntligen fått lite mer koll på vad klassen skall jobba mer med framöver och det är riktigt skönt. 

Under helgens renovering fick jag ju ett ryggskott och det hämmade rejält. Konstant smärta kan visst få den mest uthållige att tappa fattningen. Lite småirriterad och oförmögen att kunna träna. Idag tänkte jag dock prova att springa och det var bara Putte som var på plats. Jag tyckte vi kunde springa bort På Lundbyvägen och sedan vända. Och efter ett par kilometer så kände jag att det inte skulle bli ett längre pass. Nu smärtade ryggen alltmer och jag fick ta ett minibreak vid runt 2,5 km. Då bestämde jag mig för att försöka 500 meter till och sen vända. Väl tillbaka, vid Safiren, så peppade jag Putte att springa lite till då han ändå åkt hit. Och regnade gjorde det också och det rejält. Jag klev in sjöblöt och tog av mig skorna och körde lite utfallssteg och sedan tåhävningar. Sedan kom det en gubbe som nog känner mig lite grand och snackade lite. Och det slutade med att jag stängde av klockan och vätade in Putte. Och som vanligt så startade Primetime, klockan 20.00, och jag körde igång och körde t.o.m ända in i bastun och några blev intresserade av "spelet". 

Så var det då dags att äntligen sätta fart med golvet. I torsdags så hade jag och Tim varit och hämtat hem all betong och flytspackel samt armeringsnät och annat. Så nu, på lördagsmorgonen, så hade vi börjat att blanda lättbetongen och försökt att lägga ut det rakt. Det gick rätt bra och vi hade nivåmarkörer till hjälp. Sen på natten så skickar Tim ett sms där han visar på en bild på det spackel vi köpt hem. EJ för golvvärme. Men vad f-n! Jag har blandat ihop två modeller och råkat köpa fel! Ajdå! Så upp på morgonen och jag passade på att lägga ut lite primer och sen var det bara att hyra släp och åka och byta. När jag hoppar ur bilen, vid Bahaus, och börjar lyfta så smäller det till i ryggen! :-0 Ouppvärmd så tar det inte många sekunder förrän det knyter ihop sig i ryggen... Ryggskott! Så vi får styra om och Tim får ta lyften då man böjer sig ned och jag får bara försöka lyfta rakt. Som tur är så ligger säckarna rätt högt, iaf initialt. 

Sen hem och efter att ha lagt ut all armering och najat fast golvvärmen så är det då dags. Här stänkte det lite mer och det var klart läskigare med spacklet som flöt som bara den. Rakt mot golvbrunnen och man fick passa sig och ibland så fick man traska in och skjutsa upp det igen. Men lite kul. Tyvärr så upptäckte jag att golvvärmen byggde mycket mer på höjden än jag trott och nu är det frågan om jag inte skall rycka upp den istället. För flytspacklet räckte inte till och det blir alldeles för mycket höjd. Så mycket pengar i sjön men men... Det är inte hela världen. Vi har varit utan golvvärme där förut men det känns ju lite onödigt nu. Ett tips är att leja bort det! :-D (Note to your self). 

Fredag och efter en lite trist händelse på skolan, som vi dock löste så bra vi kunde, så åkte jag hemåt och mitt på vägen så står en riktigt stor gris och trynet tyder på att det är en vanlig gris men färgen påminner om ett vildsvin. Men jag har ju å andra sidan inte sett vildsvin på så nära avstånd. Den här verkar tycka att jag var jättespännande så när jag står still så trippar han fram mot min bil och jag får lite panik och åker lite framåt, då han vid tillfället står på andra sidan. Från mötande håll så kommer en kvinna i en bil och vi drar ned rutorna och undrar vad vi skall göra. Hon verkar också tycka att det är en tamgris, eller vad man nu säger, och jag bestämmer att jag åker in till huset som ligger bredvid. Om inte annat så brukar de ha bra koll på gårdarna nästgårds. Jag åker in till ett hus och knackar på. Efter ett tag så kommer en gammal kvinna och jag förklarar ärendet men hon visste inte var den kunde höra hemma om det nu inte var ett vildsvin. Och med tanke på den rätt mörka färgen så bestämde jag mig för att den fick traska vidare. Den gård jag nu tänkte på, om det skulle varit en vanlig gris, låg åt andra hållet. Så snart var jag på väg hem igen och jag orkade inte mer än att prima golvet, inför gjutningen. 

Onsdag och jag var nog lite stressad, då jag hade utvecklingssamtal, för schemat var tufft. Jag fick i princip inte gå en minut över då blodgivning var inbokad. Men jag kände att jag gjorde ett bra jobb och snart var jag på väg hem och ringde Ullis då jag var nära. Så in i bilen och iväg mot Nyköping. Vi har alltid lämnad i Nyköping och de är så tacksamma så det fortsätter vi med. När vi kommer in så hänger vi av oss och skriver in oss. En konstig fråga om upp rätt omgående. "Har du läst socialstyrelsens information om blodsmitta idag?" Njae, det kunde jag ju inte svara ja på och väl inne i välkomstrummet så fick jag höra att det var nya rutiner och jag kunde snabbt läsa igenom informationen. Tjejen, som tog hand om mig, frågade förresten om vi hade fått barnpassning...? Njae våra barn är ju 22 och 24 år, svarade jag. Så hon hade blandat ihop oss med några andra. :-) Sen var det då dags och återigen skulle man kolla blodtrycket på mig. Jag varnade tjejen att maskinen inte brukar fungera på mig då jag har så låg puls så maskinen slår alltid av. Men inte då! Nu var pulsen så hög som 48 slag/minuten och det var ju ett tecken på att jag nog tappat en del form. Men det hade jag ju börjat misstänka också. Träningen har ju varit rätt skral, efter Kalmar Ironman. Och jag har börjat märka av en allt större mage. Så nu är det nog dags att trappa upp men det blir förstås efter någon vecka efter blodgivningen. Jag fick höra att jag lämnat 30 gånger och det var ju kul. Ullis, och jag också föralldel, tycker att har man något att fira så skall man göra det. Men här blev det mest lite kaffe och några kakor. Det funkade bra det också. Sen skall man välja grejer. För en blodgivning så får man välja en sak men vi får även för resan. Dock så väljer ju jag och Ullis bara en resa på oss då vi förstås samåker. Men de hade någon ny smart salladsförvaring och den var av modell stor. Så det kändes som man nästan stulit då man gick ifrån med en kasse med saker. Det blev tre salladsburkar, ett par kalsonger och ett par strumpor samt något mer som jag glömt bort. 

30 gånger! Inte illa för en spruträdd liten kille! :-)

Tisdag och efter jobb, och lite mat, så var det dags att svida om för lite klubbträning. Det var ruggigt dåligt väder så det tog verkligen emot. Men jag vet att det brukar släppa bara man är igång. Ullis och jag kommer i lagom tid och det är faktiskt några nybörjare som väntar. Det är Pysselsara, Lenis och Oliven samt Twin-Tommy. Så efter en kort samling så joggar vi igång och jag känner att det inte känns riktigt bra med pulsen. Jag har ju förut haft problem att pulsen skenar under uppvärmningen och nu verkar det komma igen. Och jag har förut känt att det finns ett samband med stelhet och jag kan ju inte stolsera med att ha skött någon vighetsträning direkt. Så joggen känns tung och snart är det löpskolning och jag känner att jag flåsar rejält. Och i efterhans så ser jag att pulsen skenade just då. Men efter ganska precis tio minuter så släpper det och det går bra att springa igen. Jäkligt skumt men jag tänker inte så mycket mer på det då. Jag pushar de andra så mycket det går och Ullis kör igång med sitt program direkt. Det som huvudgruppen skall köra. Själv så blir det lite lagom tufft för mig men de andra körde på riktigt hårt! Riktigt kul att se och snart började regnet att strila alltmer. Det var nog det tuffaste hittills, för nybörjarna, och de är riktigt nöjda. Och sådär lagom slut, hoppas jag. Så att det inte sitter i alltför många dagar. Snart börjar det övriga gänget droppa in och körde sin uppvärmning då nybörjargänget joggade ned. Härligt pass och snart så körde vi igång igen och jag bestämde mig för att endast köra två set med huvudgruppen då jag fortfarande inte är helt okey. Men det går allt bättre och det känns bra. Jag fick verkligen bita i och det känns ju lite surt att kolla in tiderna efteråt. Men vilket pass! Regnet började ösa ned och det blåste på rätt rejält. Sjukt häftig känsla och det var tur att det inte började innan passet. Då är det svårt att komma igång. Stort tack till Putte som drog tjänstvilligt och jag försökte ibland gå ifrån några sekunder men det var tufft. Och han fortsatte sedan några set till. Och kul att L-Aura var tillbaka igen efter lite skada. Och vad säger man om Flaken? Jäklar! Det är bara att inse att man får steppa upp om man inte skall få se ryggen på honom nästa sommar. Och grymt pass av Ullis.