Lördag morgon och eftersom vi var trötta igår kväll så hade vi ställt klockan rätt tidigt för att kunna boka av morgonträningen. Det lät som en plan men inte skulle man väl vika ned sig, tänkte vi. 
Lite frukost och när kaffet började sätta in så kändes det lite bättre.

Snart var vi på plats och det var styrketräning med bra puls.

Sista minuterna var det bara att hugga i. 
Vi åkte sedan till soptippen och slängde lite. Alltid skönt att rensa lite.

På kvällen så var det spännande att se Miljonfrågan, med Jonas von Essen. Vilken kung han var! Ni som inte sett det får googla. 

Fredag och idag kom Ullis och vi bokade in lite bio, det kunde vara trevligt. Vi valde nya Avatar-filmen då den första var så himla bra. Tre timmar lång och då vi inte hade hunnit äta så tänkte vi att vi kör VIP-salongen och beställer in mat. 

Dock tog vi en tur på stan först och passade på att köpa lite annat till filmen också som dricka och lite godis. Det var nog bra det för när vi kommer till bion så verkar det som om chansen att beställa in mat var körd just idag. Ajdå! 

Väl inne på bion så hejar vi på några bekanta och snart var då filmen igång. 

Det var fina bilder och manuset var som en direkt fortsättning på förra filmen och nu handlade mycket om under ytan. Helt okej film men jag hade väldigt höga förväntningar och det kanske var dum. Så här i efterhand så har jag nog landat i att filmen var rätt bra, typ 4/5. 

Väl hemma så blev det lite mys framför teven. Idag var det väl Talang och juryn går inte vidare för mig. Det verkar vara väldigt godtyckligt vad som är talang eller inte. Eller hur man skall kunna ta ett uppträdande vidare. Antingen har man väl talang eller så har man inte det. 

Först så var det dock Postkodmiljonären och vi missade visst lite i början och nu var det en av mina favoriter - Jonas von Essen. Sjuk intressant och rolig kille. Han gick som tåget och behövde inga livbojar alls typ. 

Torsdag och på skolan så avslutade jag med lite pingis med pingistalangen, John. Idag förlorade jag faktiskt första set men lyckades vinna resten så 3-1 idag och jag fick höra några fula ord från andra sidan. Jag kan i och för sig förstå honom för varje set var jämnt idag och han verkar ha närmat sig. 

Hemma så bestämde jag och Ullis att vi skulle gå och simma och eventuellt skulle jag köra lite crosstrainer och basta med resten av löpgänget. Det blev inte så. Jag körde runt 650 meter och det kanske var i minsta laget men jag måste se till att hitta kontinuiteten först och känslan. Längden får komma sen. Ullis däremot matade på riktigt bra och hon ropade att jag kunde gå hem, då jag låg i varmpoolen. Den var inte så varm efter ett tag och när Ullis var klar så hade hon simmat 2,5 kilometer. För kort för henne men jag var imponerad. 

Nu missade jag om det var några och sprang för då låg jag i varmpoolen och väntade in Ullis. 

Det blev lite mys i soffan som vanligt men det är inte att förringa. 

Onsdag och vad hände idag, då? Nu är det ett gäng dagar efter men en tjuvkik bland bilder och på den smarta klockan så verkar jag fått klart med simtider på badhuset, jag bråkade med lite elever som inte ville ta av sina ytterskor i gympasalen och hemma så körde Ullis core och jag skulle köra crosstrainer. Den var dock upptagen så jag körde lite gym först innan jag drog till maskinen och tog över den. Det blev prick 10,0 kilometer och tiden blev 35:53. 

Efter det så gick jag hem i shortsen och det var förstås lite kallt men mestadels skönt. Man borde förstås duscha på gymmet när elen är dyr men men. Jag pratade med en gammal löparkompis som undrade hur operationen hade gått och jag fick förstås höra hur det var med honom också. 

Skönt att träna lite men jag kände mig orolig att jag ligger på för låg nivå i dagsläget. Jag måste våga steppa upp lite nu. 

Tisdag och jag fick ta en till dag hemma då magsjukan tog ned mig rejält. Dock så kände jag mig återställd men tveksamt om jag skulle orkat jobba. 

Ullis skulle skjutsa sin mamma till sjukhuset och jag följde med men låg rätt länge innan. Tror jag sov till tio idag. 

Sen var det bara att klä på sig och svärmor blev förvånad då hon såg mig men det var trevligt att åka alla tre. 

Vi tog vägen via Gnesta och sen var det bara att åka. Bra väglag och helt okej väder. I alla fall då. 

Det gick rätt fort och efteråt behövde vi äta och vi bjöd på lite lunch på sjukhusets restaurang. Riktigt gott och det var som en buffé. Lite kaffe på det och snart rullade vi hemåt. 

När vi passerar Sparreholm så säger jag att vi kan ju gå in och ta en runda på Fabriken och det var skönt att sträcka på benen lite. Nu hade det dessutom börjat bli dåligt väder så det var skönt att komma ifrån det lite. Det åkte ned lite bra att ha saker. 

Snart var vi på gång igen och nu sjönk farten rejält då det var snöblandat och dessutom runt nollan. 

När vi var hemma så hade nästan hela dagen gått och det var frågan om man skulle sjunka ned i soffan eller kanske testa på att cykla lite. Jag valde att gå ned i källaren och göra iordning cykeln och snart satt jag på plats. Jag såg att det var ett race på gång och tänkte testa att se om jag var fullt återhämtad nu. 

Så var det då dags och jag trycker på men snart känner jag hur mjölksyran börjar komma och jag ligger lite på gränsen. Hm, kanske inte helt okej ännu då, eller? Jag verkar dock ligga relativt långt framme och än så länge så orkar jag men det är en bit kvar. 

Ullis kommer ned och ser att jag ligger på ordentligt och undrar om det var min plan och det var det ju faktiskt. Dock skall huvudmängden vara lugn träning men idag tänkte jag maffa på. 

Nu bara 5,5 kilometer kvar och man ser ljuset fast benen verkar inte förstå det. Så tickar det ned och sista biten ger jag allt och kommer hyfsat långt upp. Ser att jag höll 252 snittwatt på 34 minuter och det måste nog anses vara okej. Tanken på att jogga med löpgruppen känns dock borta...

In i duschen och Ullis pushar på bra min sin träning. Vi inser att hon inte kommer hinna hänga på mig bort till klubben men jag tänkte ändå bara gå och vädret var inte det bästa. 

Jag tar med mig stereon och tänkte prova den idag. Väl på plats så berättar jag att jag varit sjuk i helgen och alla backar en meter. Haha, förståeligt men jag berättade också att jag haft flera dagars lugnt. 

Lite strul med stereon men alla kör på bra ändå och väl hemma så inser jag att den nog laddat ur och elkontakten på banan inte fungerade. Jag provade att ladda hemma och då fungerade det som det skulle. 

Måndag och jag fick förstås vara hemma då jag fortfarande var helt slut och nu hade jag dessutom fått en fruktansvärd träningsvärk i magen av alla kramper dagen innan. Återigen blev det mycket sömn och jag läste lite mer i boken då jag var vaken. Nu hade den blivit riktigt bra och jag hade svårt att lägga den ifrån mig och när jag väl gjorde det så sov jag. 

På kvällen blev det idrottsgalan och vilken succé för Nils van der Poel. Det var riktigt kul och han fortsätter sporra mig och lär fortsätta göra det. Bara hoppas han nappar på mitt förslag om Ironman bara för att det är så kul. 

Den sista boken, av tre potentiella reseböcker, låg på nattduksbordet tänkte jag skriva men är det några som ens säger nattduksbord längre? Jag kände att något kändes konstigt och googlade och allting gick mot sängbord och så kanske det är. Det var som när jag och Ullis diskuterade och frasen "såg ut som hej kom och hjälp mig" kom upp. Felix reagerade och undrade vad vi sade och visst var det en naturlig reaktion i dagens läge. Den frasen kändes malplacerad då man sade den igen och har kanske spelat ut sin roll. Samma sak kanske med nattduksbord. Hursomhelst så låg jag hemma i sviterna efter maginfluensan och tog fram boken och började läsa. I ingressen så skrev hon att det mesta var påhittat förutom att hon själv haft cancer. Det gjorde att det tog udden lite ur början men boken växte relativt snabbt och snart kunde jag inte släppa den och sträckläste den i princip. Från mitten, ungefär, så började tårarna och jag har nog aldrig gråtit så mycket av en bok. 
Jag tänker inte avslöja mer än att den handlar om två systrar som av en olycklig händelse råkar komma på kant med varandra och som i alla familjer finns det fler iblandade som man får följa lite grand. 
Boken får utan tvekan 5/5 av mig! 

Söndag morgon och jag hade typ inte sovit någonting och sista gången jag fått springa var nog runt 07. Dock så var jag helt urlakad hela dagen och låg också endast i sängen och tog tag i en bok jag tänkt börja läsa och orkade läsa en hel del. 

Sjukt trött och jag behövde verkligen sova så det var det stora fokuset idag.

I natt fyllde den smart klockan en helt annan funktion då den varnade precis innan jag behövde kräkas så när den pep för hög puls så vaknade jag och då var kroppen så chockad och efter typ 30 sekunder så kräktes jag. :-0