Söndag och idag skulle vi ta en tur till Stockholm, för att kolla på någon lägenhet till Felix. Dock ville Ullis ut på en löprunda men jag kunde knappt stödja på benet då jag fått värsta knäsmärtan. Det verkade bli lite vila för mig och det verkligen gnagde i kroppen. En viss oro fanns att jag skulle missa några träningsdagar för nu var jag verkligen igång. Troligtvis var det ökningen som bidrog till överansträngningen men framförallt var det löppasset i fredags. Jag var ju inte van att springa så långt och nu blev det lite längre och dessutom på hårda ojämna spår i skogen. 

Hursomhelst så passade jag på att lägga in en massa böcker i excel-filer och jag hann med en hel del och nu har jag lagt in lite över 200 böcker åtminstone. Alltid något. Sen var det relativt bråttom och snart satt vi i bilen på väg mot Södermalm. Det verkade vara lite halt och nu började snön falla också. På nyheterna så pratades det om 4-5 centimeter och det är ju inte hela världen men dock nog för att få en bil att snurra om man trycker på. 

När vi kommer fram så varnar appen för en olycka men vi verkar klara oss precis och hittar även en parkering och det var nog tur för bilarna cirkulerade som bara den där vi var. 

Vi kollar in lägenheten och den var nyrenoverad till bara tusen och alla vi tyckte den var kanon. Det var väl läget som inte helt föll Felix i smaken men ändå helt okej. 

Sen mot nästa lägenhet och vi passerade nu olyckan och det var en rejäl smäll. Två bilar inblandade varav den ena bilan kört över en stolpe och det var stolpen där man skall trycka för att gående passera över vägen. Bara hoppas ingen blev allvarligt skadad. Det var nästintill mos av bilen och den kraftiga stolpen låg under bilen. 

En kaffe hann vi med innan nästa lägenhet och den var rätt liten men ändå mysig med balkong. 

Sen sista lägenheten och den var rymlig men mycket som strulade men allt kan man ju fixa. Det är ju en penningfråga och det kanske är bra att det strular lite här och där om priset går ned. 

Den första lägenheten verkar dock vara prio ett men det kanske är många om budet. 

Sen hem och vi åt lite mat på Ikea och kollade runt lite där innan det blev en tur på affärerna på andra sidan gatan. 

Väl hemma så kände jag att det kröp i kroppen och jag försökte köra sista etappen i Tour de Zwift men det gick inte att komma in så jag körde mitt egna pass och det uppskattade nog knäet. Det blev 70 minuter, varav tio minuters uppvärmning och resten gick i 185 watt men jag har aldrig känt mig så stark och snittpulsen på hela passet låg på låga 133 slag i minuten. Skumt! Tidigare verkar samma pass legat mellan 138-144 slag i minuten och träningen verkar gett effekt. 

En dusch på det och sedan tittade jag och Ullis lite på teve men vi hittade inget vi verkligen ville se och det blev snart sängen.