Torsdag och nu började det närma sig slutet för mig på Nyköpings högstadium, klart sorgligt. Lite sorgligt var det också med måsungen som aldrig kommer ned och idag så tvingade en kollega ned den genom att slänga en boll mot den. Det kändes inhumant men han verkade ha koll och räddade troligtvis livet på ungen som började bli uttorkad. Med ett perfekt kast så kom bollen i ryggen, med en sjujäkla fart, så måsungen drog iväg i hundranittio och flaxade till, med bollen i ryggen, och landade snyggt. Klart chockad och den stod och tog igen sig i några minuter och undrade vad som hände. Med facit i hand blev det ju bra men han hade inte kunnat gjort det med många kvar på bygget. Jag hade själv lite ont i magen. 

På jobbet så åke förresten jag och Olle och slängde sopor men fick lite banning för det blev fullt direkt och vi blev hänvisade till soptippen istället.

Hemma så ville Ullis möta upp mig på cykel och så fort jag kom hem så bytte jag om och drog iväg men kroppen var seg. Fy bubban! Den svarade inte som jag ville så jag fick kämpa. 

Till slut mötte jag Ullis och jag fick ligga lite bakom och samla kraft först. 

När vi kom hem så var det snart löpträning men jag skulle nog inte orka men vi joggade i alla fall bort och det var ingen där och det kanske inte var så konstigt då det är Trosa Stadslopp imorgon. Det gjorde att vi endast körde en kortare runda och sprang och köpte glass istället. Idag var det verkligen läge för det.