Kom iväg lite sent, på morgonen, och fick traska på ordentligt till tåget. Sen passade jag på att läsa i boken och nu började det att bli riktigt spännande. I övrigt så höll jag mig fortsatt lugn och var inte med mer än att dansa lite Sid Shuffle men var med lite mer i en specialgrupp då det var en svår Just Dance-dans. Pust! Jag körde lite gym också innan jag hade tre utvecklingssamtal i följd. Bra drag och jag blev klar snabbare än väntat och kom iväg med en bra buss. Alltid skönt!

Jag fortsatte läsa i boken och att jag kom iväg tidigare spelade visst ingen roll då det inte gick någon bra anslutningsbuss. Jag fick vänta in tåget och hann gå en sväng på stan innan. Tyvärr då det blev lite godis. 

Sedan mot tåget och jag fortsatte att läsa i boken och när jag går hemåt så ser jag helt plötsligt ett busskort på backen och tar upp det. Det står ett tjejnamn och när jag tittar upp så går en flicka typ 50 meter framför mig och jag ropar namnet som står på kortet. Hon vänder sig lite försiktigt om och ser lite rädd ut. Jag småjoggar lite och ropar igen. Nu lite högre. Hon vänder sig om och jag håller upp kortet och pekar på det så hon stannar. Jag frågar om hon heter just det namnet som står på kortet och hon svarar försiktigt: -Ja... Då säger jag att jag hittade kortet på backen och ger det till henne och jag misstänker att hon nog blev rätt glad. Jag går tillbaka då jag nu kommit en bit ut på ravinbron och jag skulle ju vika av innan. En god gärning och sådant känns alltid bra. 

Så var det tisdag och frågan var om jag skulle kunna träna men löpning är fortfarande inte att tänka på så jag ställer om till cykel, igen. Det blir ett rätt tufft pass då jag följer en Robopacer som kör en backig bana. Det blir hela 182 i snittwatt och pulsen dunkade iväg till 145 i medelpuls. Faktiskt ett steg i rätt riktning och jag kände mig nöjd. Förra gången var det ju 177 i snittwatt och runt 150 i snittpuls. Hopp om livet ju! :-)

Jag avslutade med att läsa ut "Selfies" och vad skall man säga. Ha, Jussi Adler Olsen, skriver ruggigt bra och jag ger boken 4/5. Riktigt grym! Vissa kanske tycker att det händer lite väl mycket men jag tycker att han ändå balanserar upp det bra. Som en deckare skall vara. En rolig detalj är när huvudpersonens svärmor skall ta selfies och hon frågar när hon skall bara ta av sig kläderna. Det lite tråkiga är att hon blivit dement men just selfies gjorde att utredningen svängde. 

Måndag och en arbetsvecka inledd. Ganska lugn start men på jobbet dog klockan och ingen puls registrerades. Jag har börjat slarva och rätt som det är så är batteriet tomt. 

På skolan var det några som hade något enstaka moment kvar på gymnastiken men i stora drag var det dans som gällde och man fick pausa med något som hade puls i sig. Det fungerade bra för det mesta.

Jag fick mail från ICA Trossen om att vårat konto med löparklubben var klar och det var bra. Det kommer förenkla en hel del. 

På kvällen spelade jag lite schack och slog i tur och ordning botarna Maria, Sven och sen Nelson. Däremellan hann jag läsa lite i boken "Selfies". 

I övrigt så handlade mycket om att behandla tatueringarna.

Söndag och idag var det dags för en ny tatuering och jag hade absolut varit lite hemlighetsfull. Ullis skulle hjälpa Tanja och själv väntade jag och passade på att kolla hur stor tatueringen skulle vara. Den fick varken vara för stor eller för lite. 

Dock så fick jag meddelande på morgonen att deras vanliga lokaler inte var tillgängliga, av någon anledning. Jag fick se en video från en husbil, trodde jag, och det såg okej ut så jag sade ja. 

När jag kommer till adressen så ser jag dock ingen husbil och jag ringer en bekant som bor i närheten och då ser jag en från tatueringsfirman i backspegeln och det var ingen husbil utan en omgjord husvagn. 

När jag väntar så tappar hon en flaska i backen och jag tänker inte så mycket på det. 

Jag passar på att fixa en gammal tatuering som blev fel färg på texten och den började hon med. Sen gick hon på den andra armen och nu skulle det ske. Jag försökte slappna av i den konstiga ställningen och sen var hon då klar. Egentligen hade jag tänkt att maken skulle göra den då jag tycker att han är riktigt bra men jag kände mig ändå ganska trygg. 

Jag tittar och känner mig nöjd. Så vad var det? Det är en fin text med Ulrika Lovisa och noter under vilket handlar om min fru, förstås, men även om en låt jag skrev till henne för hela 27,5 år sedan. 

Ulrika Lovisa! Du betyder allt för mig

Sen den dagen då vi möttes 

Är du min egen tjej. 

Ulrika Lovisa! Så vacker och så fin.

Men det allra, allra bästa. Det är att du är min!

När jag skall betala så strular det med mitt kort av någon konstig anledning och jag är dessutom kladdig även en orange färg. Det är förstås färgen som hon fyllde i TUB med. Den upptäckte jag senare, på vägen hem, på jackan. Och lite på min väska. Med nagelborttagare så försvann det fort från jackan så ingen större skada skedd. 

Sen drog vi till Felix då Ullis och han skulle springa en runda. Själv tänkte jag plugga lite. 

Vi var inte där så himla länge men de körde en runda på typ 90 minuter och själv tyckte jag bara tiden försvann men så brukar det vara då jag pluggar. Det gick i alla fall rätt bra och alla var nöjda. 

Hemåt och vi tog en burgare i Västberga och drog vidare. 

Hemma och jag avslutade med lite schack. Det är ju kul och jag hann även köra en match mot Felix. Han slarvade lite så jag avgick med segern. Seger blev det även mot en bot på kvällen men jag känner ändå att jag har mycket att lära. Men frågan är om man skall lägga så mycket tid på det. 

Lördag och idag var det fullt upp. Först, efter frukosten, så drog vi till träningen på Medley, som förresten gick bra, och sedan direkt till Trosa där vi lånade släp av Ola. Därefter åkte vi till Tim och Cilla och slängde på deras gamla soffa som skulle till tippen. Det var lite nostalgiskt för det var min och Ullis gamla soffa som vi köpte då barnen var rätt små. Tim och Cilla hade fått ned den i bitar så det var enklare att få ned den i den trånga trappan. Nu var den till och med utanför så det var bara att slänga upp den, och lite annat skräp, på vagnen.

Till soptippen och det gick fort att få släpet tomt och nu var det full fart till Vagnhärad då de hade fått Tanjas gamla soffa och det var snällt. Upp med den och så vidare till Trosa igen där vi tillsammans bar upp den.

Efter att ha lämnat släpet så körde vi förbi La Piazza och köpte två degar och jag passade på och fråga om de ville vara med på utlottningen på vårat lopp och de ville de, kul! Fyra pizzor sponsrar de med.

Sen var det hem och dags för dusch innan vi drog vidare mot Vrena då Carro bjöd på fika då hon fyllde år. Precis innan vi kom dit så tog vi oss en hamburgare men jag var ändå lite för hungrig så det åkte ned lite för många fikabröd. Naglarna fick jag målade av lilla Melissa dock och det var nästan så jag hade panik av de små klisterlapparna på naglarna. Fy! :-0

På vägen hem blev det återigen Pål Jungs hage och vi kollade runt i några affärer innan vi drog hemåt.

Hemma så fixade vi iordning våra pizzor och sen till kvällen blev det Melodifestivalen och vad hög nivå det var. Jag blev lite förvånad att Maja Ivarsson gick så bra. Visst var hon bra men inte trodde jag att hon skulle knipa en finalplats. John Lundvik satte jag i alla fall. Den var bra men jag hoppas den inte vinner. Det är lite för tillrättalagt.

Naglarna kom dock väl till pass då jag kollade på spektaklet! Skämt åsido var det bra och bra programledare.

Jag avslutade med att spela några partier schack. Nu valde jag lite lättare motstånd men jag tycker inte jag har någon bra strategi utan det är bara några drag i taget jag tänker. Måste bli lite bättre på det.