Lördag och det var dags att musta äpplen. Men först var det full fart med att plocka ned äpplena och vi började försiktigt men efter ett tag så körde vi lite mer aggressivt och jag var uppe i träden och skakade allt jag kunde. Det for äpplen överallt och tyvärr även rakt i huvudet. En mössa skyddade lite men nog sjutton gjorde det ont. De som blev för skadade slängde vi men det räckte och blev över i alla fall. Sen packade vi in en massa påsar i bilen och vi fick ihop över 130 kg äpplen! :-0 Och det på tre träd och det finns säkert 50 kilo kvar. Vi kom iväg i god tid och åkte bland annat in och köpte lite gott till vår jubileumslöpning, som vi skulle ha på tisdag. Det var lite osäkert väder men vi brukar alltid ha en jäkla tur. När det väl är dags för löpning så slutar det att regna. Och klubben har funnits i tio år men de gånger det har regnat kan man nog räkna på ena handens fingrar... Hursomhelst så åkte vi sen vidare och när vi var inne på K-rauta så kommer jag på att jag nog har lite rabatt sedan jag fyllde år. Så det blev några stekpannor och sen var det dags att bege sig till musteriet. Där hoppade killen till när vi sade 132 kilo och jag blev lite förvånad. Det kan väl inte vara så mycket, tänkte jag. Men vi kanske hade uppgett mindre då vi bokade. Jag vet inte. Vi blev själva lite förvånade då vi vägde all frukt. Hursomhelst så gick det bra att musta och vi fick smaka lite på vår egen must och det var jättegott. Det handlar ju ändå om att blanda sorterna på rätt sätt. Vi har tre sorter och två av dem är vi rätt säkra på och det är James Grieve och Signe Tillisch. Det blev till slut hela 32 boxar och det kan ju kännas lite då de kostar 75 kronor styck. Men det är det klart värt och det är ju roligt när det är ens egen must. Väl hemma så cyklade jag äntligen igen och det blev ett pass i mitt träningsprogram på Zwift. Det var tuffare än jag hade väntat mig och det var nog tur att det var ett lättare pass. Undrar hur det blir på nästa pass. Det är nästan så jag riskerar att skjuta på det. Det känns iaf så. På kvällen så började jag och Ullis att titta på Sommaren 1985 och det blev avsnitt på avsnitt. Det slutade med att klockan var runt halv ett och vi fick slita oss. 
     

Så var ytterligare en vecka klar och det var rätt lugnt på skolan. Jag körde min orienteringsträning och fanns på ett ställe som hjälp om det behövdes. Men det var rätt lugnt och de som hade det svårt fick verkligen kämpa. Det finns inga genvägar. Och idag fick man använda cykeln för att som jag sade "dammsuga" skogen. Några hajade till men de flesta verkade förstå. Men jag fick förstås utveckla men hela tiden så lägger man in uttryck, med tillhörande förklaring, så att även nyanlända lär sig. Och vissa uttryck har ju kommit att försvinna. Ullis och jag kommer aldrig glömma då vi sade något i stil med "hen såg ju ut som hej kom och hjälp mig"! Vår yngsta son bara tittade på oss och började skratta. Och då hör vi ju hur det låter. Och har ni inte sett Özz roliga stand up med "ugglor i mossen" så måste ni bara googla den. Själv håller jag nu på att försöka gå igenom en uppsats som tar upp skillnaden mellan danska och svenska prepositioner. I Danmark så går man i byen och så vidare. I Sverige så går man på stan. Skillnaderna mellan olika länders språkbruk är större än man tror och uppsatsen handlar om att det oftast kan bli problem vid översättningarna. Men iaf. Väl hemma så blev det ingen träning men jag plockade ned lite äpplen då vi skulle musta imorgon. Sen mös vi lite framföre teven och det är ju aldrig fel. Tur iaf att det var framför och inte på...

Torsdag och jag fick igång mina klasser rätt bra och gick några promenader runt för att hjälpa till. Nu har de börjat förstå hur man skall tänka och det har handlat om learning by doing. Inte krångla till det men givetvis med lite instruktioner. Sen var det mentorstid och jag hade blandat ihop dagarna och blev lite överaskad så jag fick lösa lite där och då. Välkomstsamtal på det och det gick bra och sen fort hem. På kvällen kände jag mig seg och orkade inte springa så jag och Ullis gick dit och instruerade lite. Lite tråkigt då man känner att kroppen inte riktigt orkar. Det blev lite mer teve istället och ibland kan det också vara skönt. Hoppas bara jag kommer igång ordentligt igen.

Onsdag och idag hade jag två välkomstsamtal på schemat. De låg direkt efter ett jobbmöte så det skulle bli lite sent idag. Men nu börjar jag se ljuset och efter de här samtalen så skulle jag bara ha två kvar. Eller ett bokat iaf. Jag plockade med några skates för en kollega var intresserad och jag hade kommit på att jag nog hade ett återskick från en kund som var tvungen att byta skates då han tyckte att de klämde fel runt foten. Men här fungerade de perfekt och på det hela blev det ju mycket bra. Det var iaf en mycket trevlig kollega som nu dessutom var väldigt glad. Så vi ser fram emot lite åkning tillsammans men han verkar rätt bra på att åka så jag får väl skämmas som dessutom låtsats vara duktig. :-) Det blev rätt lugnt idag för mig men jag hann springa en runda och ta några kontroller själv idag. Rätt kul faktiskt och jag höll på att skrämma livet ur några då jag dök upp ur skogen. Som tur (?) var så var det några elever. En kontroll var rätt svår att hitta och det är ju bra att jag själv får känna på det och kan förmedla hur man kan tänka. Sen lite lugnt och efter sista lektionen var det som vanligt full fart till mötet och jag har fem minuter att hinna stänga ned allt och förflytta mig till mötet. Tufft och jag kom som vanligt några minuter försent men jag hoppas de förstår. Dessutom hade det hänt något som jag var tvungen att ta itu med. Efter det blev det några trevliga välkomstsamtal och ytterligare lite att ta itu med. Eller iaf kolla upp. På kvällen tänkte jag träna men orkade inte så det blev istället lite teve och nu har Ullis och jag fastnat för Estonia-dokumentären och man vet inte vad man skall tro...

Tisdag och datumet var den 29 september och det har alltid betytt min födelsedag. Men 49 år är inte jämnt men det är ändå så att man backar tillbaka och undrar vad som hände. Vad fort det gick men det brukar det å andra sidan göra då man har roligt och är det på det viset så får man köpa det. Och vad kul att bli uppmärksammad och det var från alla möjliga håll. Givetvis från familjen och de hade ju firat mig tidigare med fina presenter och gofika! :-) Och på jobbet så blev det både en massa grattis och till och med skönsång. Det var som vanligt orientering och jag åkte en massa inlines för att kolla hur det gick och sen på kvällen så väntade klubbträning och man blir taggad med nya medlemmar. Idag var det progressiv löpning på schemat och det var premiär på klubbträningen och dessutom på nybörjargruppen. Jag tänkte att man kunde köra det som så att man började lugnt och ökade och det under 300 meter. Det gick jäkligt bra och vi upprepade det tre gånger. Det kändes som det blev lyckat och man kunde verkligen utnyttja de tekniker man tränat på tidigare på passet. Sen kom huvudgruppen och jag kände mig lite sliten och trött och tänkte faktiskt bara köra löpskolningen med dem. Jag fyllde ju faktiskt år! :-) Men mitt i allt så stannar huvudgruppen och sjunger för mig. Det kunde jag inte tillåta att de skulle stanna för mig skull så jag joggade med istället. Trevligt och sen blev det löpskolningen och vi tackade för oss. Alltså jag och Ullis. Sen hem för lite mys och summa summarum var det en trevlig födelsedag. :-)

Måndag morgon och jag var lite förberedd på att någon skola skulle ringa. Det skulle inte göra så mycket om samtalen skulle utebli då jag hade lite att stå i hemma med Enklaresport. Men skulle det ringa så tänkte jag vara lite förberedd. Så larmet var ställt och jag hade ätit frukost då telefonen ringde. Jag ser att det står Welandersborg i displayen och får höra "två gånger är väl en tradition?" Ha ha, ja absolut, svarar jag. Så det var bara att hoppa i kläderna och in i bilen. Ser att V90´n står utanför och tar förstås den. Ullis har då gått till jobbet. Lite surt med en karavan av bilar under lång sträcka och det går tio kilometer under det tillåtna. Så lite sen kommer jag fram men det är nog bara tio minuter och de har förstås startat men jag springer in och hälsar. Det är samma klass som sist. Jag tycker de flesta jobbar på bra och det är kul att vara lärare. Sen skall jag visst till förskolan och det är något nytt för mig. - Vem är det där, säger en liten kille och ser lite orolig ut. Jag blir presenterad och strax därefter så försvinner de två vanliga lärarna och jag blir själv med en ung tjej som jag inte vet hur länge hon jobbat där. Men efter en kort stund så slåss barnen om att få sitta i knät och det var lite omtumlande men det är kul och barnen är härliga. Men så intensivt och det var jag inte van vid. Kul men jag skulle nog inte orka jobba med så små barn under en längre tid. När det dock tunnades ut på fritids så blir det en annan sak och det blir helt klart lugnare. Riktigt kul dag och på vägen hem så får jag höra att R och T skall komma förbi och fira mig då jag fyller år imorgon. Trevligt! Ullis har hunnit fixa fika och dessutom bakat en kladdkaka. Så det blev ett lite födelsedagskalas och eftersom jag vet att jag alltid äter för mycket fika så var min taskiga önskan att de skulle äta så att jag slapp skämmas. Det gick sådär men alla åt och hade trevligt. Bra dag och helst hade jag önskat att jag skulle cyklat också men jag har tappat stinget lite. Måste skärpa mig!

Lördag morgon och Ullis och jag gick upp tidigt för att gå en promenad. Det skulle visst regna idag och inget tydde på motsatsen men vi chansade iaf på att vi skulle klara av en promenad utan att bli sjöblöta. Men vi var ju i Sandviken och frågan är om vi skulle hitta men vi tänkte att det är ju bara att chansa. Någonstans hade jag en baktanke på att vi skulle gå till golbanan och tillbaka men vi hittade ju inte dit och visst inte ens hur långt det var. Dock så hade jag en liten känsla på vart det kunde vara så vi gick lite på chans och jag orkade inte ens kolla på google. Huvudsyftet var ju ändå promenaden men efter en knapp halvtimme så börjar jag att känna igen mig och snart ser vi golfbanan. Jag skickar en snapchat till Peter och sen får vi börja tänka på refrängen för vi ville inte att de skulle vänta på oss till frukosten. Så nu vänder vi och går igenom golfbanan. Tyvärr så går vi lite fel men jag tror inte det blir så mycket längre. När vi kommer fram så är det skönt att se att de inte sitter och väntar. Sen en mysig frukost och sen åker vi in till Gävle och vi säger att vi aldrig varit där men vi hade visst stannat till vid ett köpcenter då vi åkte motorcykel till dem tidigare. Det kom vi på senare. Vi gick iaf runt lite i Gävle och det var trevligt och sen åkte vi till Bönan och åt. Mycket trevligt men det kändes som många av oss fick ont i magen men det berodde nog på den mycket söta efterrätten. Gott var det iaf och lite magknip får man ibland stå ut med! :-) Vidare till ett köpcenter och där kom både jag och Ullis på att vi varit tidigare. Vi passade förresten på att besöka Emmis fina lägenhet och efter det så åkte vi till Fridis och hälsade på henne igen. Nu dock på hennes hemmaplan och det var kul att se hur de bodde. Efter det skulle vi hem för jag hade övertygat de andra om att spela plump. Och plump blev det och det var mycket kul men när vi räknat ihop bägge matcherna så kom jag sist men det gör ingenting. Jag älskar att tävla mer än att jag hatar att förlora. Det är själva tävlingsmomentet jag gillar och jag kan verkligen tävla i allt! Men sen ville vi nog alla komma i säng för imorgon söndag hade vi mycket att göra. Sen en lång hemfärd på det. Jag hade snackat med bonus-pappan och aviserat att vi eventuellt skulle hinna förbi dem men det var tveksamt. 

Söndag morgon och nu var det återigen en promenad på agendan. Nu ville vi dock gå i Trebo-spåret så vi tog bilen dit. Där gick vi runt en timme och sen in i bilen igen. Och återigen rätt få folk ute på mornarna. Väl hemma så var det snart full fart innan vi skulle ut till Anettes massagestudio. Den låg helt magiskt fint och allt var proffsigt och det skulle bli spännande att se hur lymfmassagen skulle bli då hon kände sig helt trygg i sin egen miljö. Sist blev jag jättenöjd men kanske skulle det bli ännu bättre. Jag fick börja med att ligga i en endulationsbädd och har jag stavat fel så får ni rätta mig. Den aktiverar lymfsystemet och det är en bra början på massagen. Jag tror faktiskt inte jag somnade, iaf inte där. Sen skulle då Anette börja och jag tyckte mig se bilder av dimma och vatten och en harmonisk blåaktig lila färg såg jag framför mig. Sen verkar jag ha gått in och ur sömnen för jag fick höra att jag snarkat då och då. Efter den spännande massagen var det då Ullis tur och jag och Peter åkte iväg för att spela golf. Det var lite gränsfall om det skulle gå att spela men vi tänkte iaf chansa. 

Vi provchippade lite grand innan det var dags att slå ut. Vi kom överens om Mulligans innan och så var det då dags. Jag slåg rejält snett men tänkte att jag ändå var med. Peter gjorde mig sällskap och han bestämde för att slå om och jag gjorde detsamma. Då slog jag helt perfekt och Peter drog in i skogen. Sen blev det nog ett skitslag innan jag kom in på green och två-puttade. Tyvärr hade jag bara ett extraslag på första så det blev en poäng men på andra hålet drog jag in hela fyra poäng och Peter var lite chockad. Sen tre poäng på nästa hål och nu var jag verkligen på g. Sen gick det helt åt skogen på nästa och det fick jag stryka och tyvärr blev det samma sak på de två efterföljande hålen. Efter det så hämtade jag mig lite men man har inte råd att stryka tre hål. Men riktigt kul och jag är riktigt sugen då jag fick några riktigt fina slag. På något sätt så sänkte jag mig iaf och det är bara att inse att jag inte riktigt förstår det nya systemet. Men hursomhelst är det klart att jag måste spela mera. Efter spelet så bjöd Peter och Anette på lite mat innan hon var tvungen att åka och ta en kund igen. Sen var Ullis och jag tvungna att komma iväg då vi hade en bit att åka. 

Torsdag och idag hade jag fyra välkomstsamtal på schemat men när jag kommer till jobbet så får jag höra att de vill att jag skall täcka upp för kollegan. Och jag tror att jag sade ja till några men den första tiden var omöjlig då jag hade ett välkomstsamtal på morgonen. Sen hade jag visst fått hjärnsläpp då jag bokade in mitt andra för det var mitt under en lektion men då det var orientering så kunde jag nog få till det men det gällde att vara effektiv då jag dessutom hade två klasser samtidigt. Tyvärr kom den ena klassen lite sent så jag instruerade några elever och hoppades att informationen skulle komma fram. Sen gick jag till min egna klass och fortsatte där. Mycket inlines så jag kunde se och hjälpa men en gång fick jag även stressa till lunchen för att hinna äta och sen fort tillbaka. 

På kvällen sen var jag helt slut och löpning var inte att tänka på. Så det blev bara en promenad dit och lite lätt instruktion innan vi gick hemåt. På vägen hem hann vi snacka med några bekanta och sen var det packning då vi skulle åka till Sandviken imorgon.