Tyvärr dock endast som åskådare men vi var taggade. Tanken var att komma upp i tid för att verkligen se starten men vi låg och drog oss rätt länge och sedan blev det bråttom. Så bråttom så att vi nästan funderade på att ta bilen. 

Frukost och sedan stressade jag med cyklarna och jag fick strunta i att jag inte hade någon luft i framgaffeln. Ja, ni läste rätt. Luft i framgaffeln. Jag har någon typ av gammal framgaffel som pumpas med luft men den läcker lite så nu håller den bara typ ett halvt dygn. 

Vi kommer iväg med hojarna och det är visst flera som också skall kolla på simstarten och vi kommer efter en som verkar ha koll och hon tar lite genvägar och vi hänger på. Det visade sig vara ett smart val och snart är vi framme och det är nästan så att man ser proffsen starta men vi hör i alla fall startkanonen. 

Vi hittar en plats och ser att damproffsen simmar iväg och snart är det den stora massan som skall iväg. 

Det är så maffigt och jag känner att jag hela tiden får tårar i ögonen för det betyder så mycket. Nästan så mycket så jag börjar misstänka att det är den stora anspänningen som gjort att jag haft svårt med simningen tidigare år. Sist, då jag bröt, så var jag dock lite för dåligt simtränad, totalt, så den jobbiga strömmen och vågorna förstörde. 

Vi hejar och sedan hittar vi en bra plats vid kajen och där kollar vi först proffsen och byter till platsen nära bron. Där ser vi alla age groupers och många simmar bra. Jag reagerar på att jag själv borde varit där någonstans, i mitten, och det ser ut att gå rätt fort ändå. Men nu måste jag steppa upp till nästa år och inte negligera simningen. 

Vi pausar lite och åker tillbaka till husvagnen innan vi åker tillbaka och fortsätter kolla. 

Vi beställer en pizza och sätter oss nära hotell Svanen och där tittar vi på cyklisterna som börjar komma in för varvning. Rätt många får åka in i penalty-tältet och när vi sedan tittar mer så ser vi att väldigt många ligger på rulle eller kör dumma omkörningar och inte ens väntar in andra cyklister. Helt galet men jag tror också det beror på att det är mer utländska tävlanden för jag har tidigare fått uppfattningen om att svenskar mer generellt sett håller sig till reglerna. Många tar chansen och chansar lite. Trist! tycker jag. 

Vi hejar på Robin H och han har kört hårt på cyklingen. 

Damproffsen kommer in och börjar springa och sedan fortsätter det. Robin springer bra och det är kul att följa honom. 

Sen kommer den stora massan och det slutar förstås inte utan nu är det jämn ström. Det är en galen stämning och den slutar liksom inte men vi står och å andra sidan liksom mitt i det. Lite lustigt är att det inte är några folk som hejar på vid idrottsplanen, där det delas ut band. Det är som en tyst punkt mitt i festen. 

Efter en massa timmar så blir det en pizza till men nu delar vi på en och känner att vi ändå ligger back på energin. 

Vi cyklar runt lite på banan och det är verkligen en sjuk stämning och man längtar själv till att vara med igen. 

Snacka om boost!

Fredag och idag skulle husvagnen med då jag åkte mot Oxelösund och förstås även Ullis, som skulle träna, då hon väntade på mig. 

Vi gick upp lite tidigare och snart satt husvagnen på plats och vi hoppades att vi inte glömt något viktigt. 

Resan gick bra och jag kom i tid till jobbet. Ullis gick direkt mot löparbanorna och vi pussades hejdå på några timmar. 

På jobbet så gick allting bra och jag tog igen lite tid som jag missat då jag inte haft något inlogg. 

Vi kom sedan iväg och första stoppet blev som vanligt Ringarum men nu var vi sjukt hungriga då vi inte ätit någon lunch alls utan det hade bara blivit lite smått och gott. Vi åt och det smakade helt okej. Det var något med kött i. 

Sedan kom vi fram och vi hade som sagt var bara en plats utan el att förhålla oss till. Men nu skulle ju solcellerna fungera och det hoppades vi på. Lamporna fungerade i alla fall men det gick visst inte att få ut några 220 volt. Nåja, det är som det är. 

Sen mot startområdet och där hann vi precis in innan det började vräka ned och då snackar vi vräka ned. Det var inte klokt så det regnade och vi blev kvar där någon halvtimme och kollade på lite prylar men vad dyrt allt har blivit! Jisses!

Sen småsprang vi, i regnet, då vi ville äta och det blev kinesiskt. Fräscht och rätt gott. Biffen var väldigt god. 

Vi avslutade med att insupa stämningen och kollade på både simstarten och där man går upp från simningen. 

Vi rullade sedan hemåt och det blev rätt sent. Tur att man inte skulle köra själv... Det skulle visst bli fina förhållanden imorgon, dock. 

Torsdag och idag var jag rätt trött så efter jobbet var det ju träning men Ullis skulle iväg lite tidigare med Tanja. 

Jag orkade inte ens jogga bort till Safiren och där stod Mården, Putte, Nicke Iwar och Ida och väntade. De ville förhandla om en lugnare träning och jag tyckte absolut det var en bra idé. 

Vi joggade tillsammans men snart halkade jag och Ida efter lite och jag förklarade att det inte alls var så dumt att jogga lugnare och det blev prat om pulszoner och snart var Ida sugen på att försöka ta reda på sin maxpuls och hon gjorde några försök medan jag bara joggade hela tiden. När vi kom tillbaka mot Safiren så kände jag att det fick räcka och jag joggade hemåt. 

Fy bubban vad segt det var idag. Sedan packade vi in det sista i husvagnen och jag satte upp cyklarna så vi var klara för avfärd imorgon bittt. 

I helgen väntar Kalmar Ironman men Ullis och jag blir bara åskådare. 

Onsdag och jag tog återigen motorcykeln och idag skulle Petri kolla vad det var för fel på husvagnen då vi inte får den att ta laddning från solcellerna.

På jobbet var det möten och jag kunde fortfarande inte använda datorn och nu började det bli lite bråttom.

Tullare hörde av sig och det hade blivit ett missförstånd, de ville ha ryggsäcken från Jönköping, 2017. 

På jobbet tog jag och idrottsläraren Johan en snabb lunchrunda och slängde några discar. Nu gick det mycket bättre förutom att jag kastade bort mig helt på ett hål.

På vägen hem så stannade jag till på Biltema och köpte ett nytt batteri för även Petri såg att batteriet var dött och det var jag också inne på men var osäker. 
Någon hade visst ringt och jag ringer upp. Det är chefen och nu hade visst mitt inlogg kommit så imorgon är det bara att gasa på! 

Gasa på gjorde jag även hemåt men shit vad tungt batteriet var där bak och när jag släppte händerna så började hojen att wobbla.

På kvällen så fixade vi lite inför helgens resa och handlade bland annat på Willys.

Vi tittade även lite på teve.

Tisdag och jag tog motorcykeln igen och idag gick den mycket bättre men någon 98-oktanig bensin hittade jag inte på macken. Skulle jag få tid över så tänkte jag kolla tändstiften och förstås OM jag kommer ihåg det.

Tyvärr fortfarande inget inlogg men jag jobbade så bra jag kunde ändå. 
Hem och hemma gjorde jag mig iordning för löpningen och eftersom Ullis jobbade över tänkte jag kolla om hon var klar när jag var klar.

Först hämtade jag dock ut en bok från Coop, i Trosa.

När jag kom fram till löparbanorna så blev jag förvånad över att se en jäkla massa folk springandes i en stor grupp och jag inser att det är vår löparklubb. Väldigt många var där och även Kenneth med sin bonusson, Marcus. 

Snart så är vi igång och jag är så taggad så jag glömmer starta igång löparklockan och efter något varv så ser jag Martin! Han hade funderingar på att dyka upp och det är svågerns barn, roligt! Får se om han får med sig pappan också. :-)

Jag joggar runt men snart börjar Flaken muttra om att tiderna inte stämmer och jag har i min iver att få igång passet råkat lägga in 70 sekunders stabila istället för 60. 
Alla verkade ändå nöjda och lite extra vila ger bara mer kraft åt själva intervallerna. 

 
Sedan plockade jag upp Ullis.

På kvällen så fixade vi lite med en gammal Ironman-väska då Tullare hade lite kontakt med kansliet och de saknade en väska i deras museum från 2017. Jag tänkte att jag kunde ju skänka min mot att jag får en annan. 
Apropå att vara back on track så är nu Fredde igång igen med att försöka få till lite musik till en av mina låtar.

Måndag morgon och idag skulle jag ta motorcykeln och besikta den innan arbetet. Det var bara att masa sig upp och rätt som det var så känner jag att det är bråttom och jag skyndar mig. 

Upp på motorcykeln och den... låter skit! :-0 Vad händer? Den går inte det minsta rent och bara hackar vid gaspådrag men nu hinner jag inte boka om och kör in mot Nyköping. Vid högre farter så går den mycket bättre men just när man accelererar så hackar den och det rejält. 

Jag knappar in mig och förklarar läget och förklarar att den fortfarande strular med hastighetsmätaren men det sistnämnda verkar han inte bry sig om. 

Motorcykeln går igenom utan några problem och han tipsar vad jag kan göra för att få den att gå bättre och det är att tömma den på bensin, sota av tändstiften och tanka med 98-oktanig bensin. Till jobbet och fortfarande ingen inloggning så jag fick jobba lite med planering. Hem igen och den hackade lika mycket igen. Väl hemma så slängde jag i lite K-sprit och rätt som det var så gick den mycket bättre, skönt!

Ullis jobbade över och jag passade på att cykla lite i källaren innan hon kom hem och vi tog sedan en smörgås och mös. 

Söndag och idag gick damernas OS-mara men det fanns väl inga stora svenska förhoppningar. Vi åt lite frukost och sedan ville vi träna och jag satsade på hela 70 minuter idag. Fem minuters uppvärmning och fem minuters nedvarvning.

När jag var klar så hade de första damerna gått i mål och jag såg inte riktigt vilka de var. Det visade sig att Sifan Hassan återigen tog medalj och det var ju imponerande.

Sen drog vi till Stendörren för att äta lunch och jag ringde och beställde mat på Piccolini! 

När vi närmar oss så var det som en lång karavan av bilar och det var visst fler än vi som tänkt tanken att besöka Stendörren. 

Vi väljer att åka vidare mot nästa parkering och där har vi nog aldrig varit. Inget jag kom ihåg i alla fall. 

Det är lite molnigt, då vi kommer fram, så vi tar och äter direkt vid en bänk där. Inte den bästa utsikten men det är gott och funkar. 

Sedan går vi ut över några broar och sitter och bara myser. Jag känner att jag bara måste bada och tar mig ett dopp. 

Det är riktigt skönt!

På kvällen så målar jag lite grand och passar på att boka in en besiktningstid för motorcykeln. Den har, så att säga, gått över tiden.

Imorgon är det arbete och jag tänkte besikta motorykeln 07.20

Idag blev det inte så mycket OS för mig och damerna gick heller inte så bra på golfen. Själva avslutningen hoppade jag över också fastän det ryktades om att självaste Tom Cruise skulle vara med.  

Lördag morgon och idag ville man se på herrarnas maraton, det hade pratats om att den var riktigt tuff och om inte annat så avslöjade barnprofilen det. Den var hemsk! Tror den visade konstant 10-12 % i runt fem kilometer och sen var det nedlut på hela 15 %! Helt galet. 
Vår svenske Suldan Hassan var med och gjorde det riktigt bra. 

Han sprang smart och imponerade stort med sina 2.11"28! 
Man såg hur jäkla tufft det var.

Han lär sätta ett fett nytt svenskt rekord när han kör en platt mara nästa gång.

Sen drog vi mot Nyköping men det vore ju kul att kolla in Ångaloppet. Jag tycker tävlingen är kul men lite dyr och nu, då man inte är i form, så går den bort.

Vi hejade lite på Laura och Maria samt Marias man Peo som körde med en kompis. 
Tyvärr var vi inte kvar till slutet men såg ungefär hälften. 
I Nyköping så passade vi på att äta lite och det var kanongott.

Sen köpte jag lite däck och slang till Ullis MTB. 
Vi tog den vanliga rundan på Rusta men hann även förbi några andra affärer också.

Vä hemma så kikade jag lite kort på damernas golf och våra tjejer låg lite i slagläge men det verkar inte riktigt släppa på. Maja Stark verkar vara "starkast". 

 
Sen försökte vi få kontakt med en bekant för att tacka hen för ett bra jobb men det gick inte.

Jag passade på att bada lite och det var skönt.

Träna ville vi göra också och Ullis sprang på bandet och jag körde 45 minuter cykel på Zwift. 

Så avslutades det hela med finalen i herrarnas beachvolleyboll och våra svenskar var helt sjuka och gjorde en galet bra match! 
Stort grattis Åhman och Hellvig!

Vilket party det var!