Så var det då dags. Jag fick igår äntligen tag på min läkare och eftersom jag är lite skadad så kunde hon absolut skriva ett intyg så att jag kunde få pengarna tillbaka. Men ville jag springa så fick jag då hälsenan i det stora hela såg bra ut men den är förtjockad och trycker på bland annat slemsäckarna som gör att det smärtar. Hon var dock lite orolig för att det skulle dra iväg upp i vaden och då skulle jag bryta direkt. Det lät som en bra deal. Men jag har väl på rak arm tre löppass i år och dessutom med klar sviktande total träning, på slutet. Fast jag kände mig rätt pigg så skulle hälen hålla så kanske det skulle gå att springa bra ändå, jag har ju ändå en bra grund. Det som oroade mig var att jag gått ned mig så dant på mina löpningar. Det är som att all kraft helt plötsligt försvinner och så kunde det väl bli igen förstås. Och nu dessutom väldigt varmt. Men jag bestämde mig för att iaf prova och var rejält taggad. Ullis och jag åkte upp mot Liljeholmen och ställde vår bil där. Sen vidare, via tunnelbanan, mot Stadion och Ullis hade en liten förhoppning att själv kunna springa men har en strulande höft som just nu inte ville vara med och leka. Så hon sade snart nej och vi gick all in på mig. Vi hämtade nummerlapparna och morsade sen på killgänget. Snart var det dags. Typ bara 20 minuter kvar och då går jag istället mot Stadion. Det var så fräscha toaletter där men tiden gick. Fast det var nästan tomt på toaletterna och snart var jag på väg tillbaka. Gick in i fållan och morsade på Sjökvisten och "Elis". När loppet startar så försöker jag hitta min rytm och Elis drar iväg och efter några minuter kommer Sjökvisten ifatt och drar förbi. Det är typ stopp i starten och minuterna tickar iväg. Men jag bryr mig inte så mycket. Snart nog så har jag 5.20-fart och det får duga. Det pendlar däromkring iaf och det känns inte super men helt okey. Inget från hälen än så länge. Men värmen! Fy bubban!. Jag försöker att dricka hela tiden och kyla ned mig men det är tjockt med folk och det påminner mig om ytterligare en fördel med att vara snabb. När man varit längre fram så är det inte alls lika mycket folk. Nu är man verkligen mitt i smeten och där vill jag inte vara. Men jag försöker jogga lugnt och det känns bra en lång stund. När jag närmar mig 8-9 km så känns det fortsatt bra, jag ser Ullis och hon peppar mig där hon står med sin syrra och lite av släkten. Hon tycker jag ser stark ut men precis innan har jag precis kommit ikapp Elis och vid en duschstation så försvann han igen och jag försöker få hans rygg igen. Jag märker att han sakta försvinner och förstår inte riktigt. Börjar min energi försvinna, tänker jag. Sekunderna efter kommer Carina i bra fart förbi och det går rätt fort så är hon borta. Och nu är det riktigt brant uppför, det är iaf så det känns. Hälen börjar bulta och det känns som all kraft bara rinner ur mig och jag joggar saktare och saktare. Det går riktigt sakta nu och sen kommer en tjej och hejar glatt, det är ICA-Jenny. Det går inte många meter till förrän jag står still. Det värker rätt mycket och jag räknar på att jag har alldeles för långt kvar. Tror jag precis har passerat 13 km-skylten och det går förstås inte. Jag har tryckt i mig sjukt mycket gel och salttabletter men värmen är skoningslös och hälen likaså. Helt kört och jag pustar ett tag och tar sedan av mig nummerlappen och går mot strömmen mot Stadion. Jag ser att jag kan gena lite men vill inte uppleva känslan att bli anklagad för att fuska så jag går en liten bit extra. Vid stadion så viker jag av och funktionärerna vet inte riktigt vad jag skall göra men till slut så verkar det som att man bara kan avvika så sköter systemet det själv. Bara riva nummerlappen och gå mot duscharna. Helt tomt där och några tomma bortförklaringar hörs bland de som är där. Många har, liksom jag, brutit ganska tidigt. Det brände på rätt bra. Jag tänkte förstås på att det kan vända i lopp men med en ömmande häl var beslutet ganska lätt. Nu kommer jag fortare tillbaka men måste förstås ha en lösning på mitt hälproblem. Det blir till att kontakta läkaren igen. 

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag och jag sammanställde Tub-enkätsvaren lite fort då jag var nyfiken. Det ser riktigt bra ut och vi kan slå oss för brösten.  På mentorstiden körde jag lite Pling-plong och det gick bra. Riktigt kul! Sedan gick jag en liten promenad med någ...

Usch! Jag var riktigt trött när jag tog mig till jobbet men väl framme så hade jag en lucka och fixade med lite privata saker som att söka jobb, fixa kring vårat TUB-lopp och skickade in kring föreningarnas dag i höst. Sedan hade jag en lektion me...

Nu skulle vi åka hemåt och jag som precis skrivit att jag skulle vara med på alla träningar framöver men jag orkade inte korrigera. Saker kommer ju alltid att komma emellan. Det var i alla fall en underbar morgon och vi försökte suga ur det sista ...

Knäet kändes mycket bättre och jag tänkte att jag provar väl att jogga idag. Lite rörelse kan nog skynda på läkningen, kanske… Vi startade med en morgonlöpning och det blev fem och en halv kilometer. Sedan frukost på det. Positivt var at...

Jag vaknade med världens smärta i knäet, det hade verkligen låst sig. Flera gånger fick jag ta flera minuter på mig för att värma upp det och försöka få ut det innan jag kom upp ur sängen för att gå på toaletten. Då ångrade man att man hade druckit l...