Lördag och jag vaknade rätt tidigt men gick och lade mig igen. Jag hade nog tänkt att Roger redan skulle vara uppe men snart så hörde jag honom stöka runt lite så jag gick upp. Vi satte igång en kanna kaffe och snart dröjde det inte länge förrän även Magnus hade vaknat och vi tog lite frukost och kollade på Blåbärsloppet. Tanken fanns först att kolla på det live men de flesta vara morgontrötta så vi blev kvar ett tag hemma hos Magnus. 

Jag fick i mig bra med frukost och passade sedan på att packa ordentligt. Jag hade vaknat upp med rejäl smärt i vänster baklår och trots massage igår kväll med en maskin så var det etter värre nu på morgonen. Jag fick lite liniment av Göran men det smärtade så mycket så jag hoppade upp och ned på stolen och efter någon timme så fick jag nog och försökte duscha av mig det och just då, i duschen med värmen, var det hemskt. Sen släppte det lite. 

Efter det ville alla ned på stan och vi traskade och det var skönt att röra på musklerna och allteftersom så kom träningsvärken på lite olika ställen. 

Vi var inne i sporttälten då Anders skulle kolla in lite prylar till Vasaloppet. Varmt som fan var det och jag kände att svetten rann på ryggen och det blir förstås inte bättre då man har träningsvärk. 

Sedan var tanken att äta lite men jag tog bara två mackor och sedan drog vi ut till Sivert då jag ville få rent på mina skidor. Det är ju enklare då klistret är färskt. Sivert lovade dock att det kunde han ta bort senare. Så jag fixade iordning skidorna till Anders och Göran istället och nu är det bara att hoppas att de blir bra. Blir det inte bra spår så kommer klistret att ligga i men man får ju hoppas att spåren håller. Bra glid borde de ha i utförslöporna, i alla fall. Om de inte kommer då alla har plogat förstås. Då kanske de, eller i alla fall Anders, står på näsan. Göran kör med skin och det hugger inte på samma sätt. 

Hursomhelst så fick vi kaffe och fika efter och det var trevligt. Så trevligt så jag höll på att glömma bort tiden innan vi kommer på att vi måste börja röra på oss. 

Jag blir avsläppt vid stationen och efter lite småkaos då ingen vet vad det är för tåg som står på perrongen så får jag besked om att det är rätt tåg men att de inte hunnit skylta om. Först var det en som ropade till mig att det var fel och då var det inte så långt kvar så man blev lite orolig. Jag sätter mig och det är helt tomt i min vagn! Men vad f-n!

Första klass står det också och jag blir orolig att jag sitter fel också. Tågvärdinnan sade dock ingenting och snart rullar tåget. 

Lite komiskt då jag tittar ut och det ser ut som det står något annat än Mora på stationen...

Killen verkade glad och vinkade visst till några bredvid mig.

Efter några stationer kommer det in några killar som bara stinker cigaretter och de breder ut sig i sätena på andra sidan gången. 

När värdinnan kommer så visar det sig att de inte alls skall vara på det här tåget och att de absolut måste avlägsna sig från första klass. Jag blir då ännu mer orolig och passar på att kolla min biljett och det står banne mig första klass på den. Det var ju skönt. Jag går och köper mig en stor räkmacka och en kaffe till det och njuter av lyxen. Ha ha! 

Vi är nu lite försenade men det verkar vara gott om tid för bytet i Stockholm. Jag känner att jag är mätt nog och fastän jag skulle hinna äta lite på Centralstationen så får det vara. Jag har ringt Ullis lite då och då och vi kan prata ovanligt länge innan det brutits. 

Jag passar på att kolla och lyssna på Melodifestivalen och det blev ju inte riktigt samma sak att titta på det hemma och i lugnt och ro men det funkade. 

Ullis och jag bestämmer att hon kommer och hämtar mig i Södertälje Syd då jag skulle fått vänta en timme där annars.

När jag kommer fram är Ullis lite sur att hon var sen för vad säger man om det här välkomnandet! :-0

Bästa Ullis! :-)

Väl hemma så får jag en liten chock! Hon har fixat och donat i halva huset. De nya gardinerna är uppsatta, listen i vardagsrummet är målat och så även köksbordet. Utöver det har hon tränat mer än jag åkt skidor. Superfint var det - Ullis är grym!

Två böcker på kort tid. Först ut var Vintereld med Anders de la Motte. Det var en av de bättre böckerna och Anders skriver levande och bra. Man får dock inte den bästa känslan av huvudpersonen så där skulle han ha vunnit på att få in lite mer på just henne. Hon blir lite opersonlig på något sätt.

Huvudpersonen heter Laura och när hon ärver en gård med rätt så mycket som hör till så dras gamla intriger igång och det blir en jäkla röra men det är spännande. Kärleksbekymmer som verkar komma upp till ytan och personer som inte riktigt är de som man trott. Boken får 4/5.

Strax därefter skulle jag till Mora och jag slänger ned två tunna böcker och den jag började läsa blev ”Jag älskade honom”, av Anna Gavalda.

På fredagskvällen läste jag ju ut ”Jag älskade honom”, skriven av Anna Gavalda. Den var skriven på ett sådant sätt att allting utspelas i ett och samma rum och det är djupa samtal mellan en bedragen sonhustru och hennes svärfar som alltid varit en tillknäppt mus men allting är inte som det verkar vara. I stugan så börjar känslor och hemligheter nystas upp och det kommer fram saker som huvudpersonen Chloe inte hade en aning om och inte många andra heller. Om svärfadern alltså.

Boken är helt okej och skulle nog kunna göras ännu bättre, med minimal budget, som film. Den får 3/5, inte mer och inte mindre. Skulle den vara lite tjockare så hade den förlorat på det.

Fredag morgon och jag vaknade lite då och då. Jag hade laddat med lite sportdryck och känt att jag kommit kapp lite då jag varit lite tom på energi på slutet. 

Rätt som det var så var Anders inne i rummet och jag vaknade lätt. Han skulle snart ha skjuts till bussarna och jag klädde på mig och efter typ tio minuter så åkte vi. Han var taggad och jag passade på att ringa Ullis på vägen hem sen. 

Snart låg jag i sängen och somnade om. Jag vaknar igen och det är rätt tidigt så jag passar på att läsa lite i den nya boken. Sen så hör jag att Roger är uppe och tassar och jag går upp och drar igång en kanna kaffe. Det blir kaffe med Roger och efter ett tag så har vi även väckt Magnus och han joinar oss på en kopp. 

Vi har sagt när vi tror att Roger skall behöva åka och jag kan tänka mig att det blir ungefär samtidigt som Mora-laget så det är ingen svår matematik. 

När det gått ett tag så visar det sig att vårat lag, Team Enklaresport XC, går som tåget. Jisses! Vi plockar massor redan på första sträckan och där hade jag räknat med att vi skulle vara efter typ 10-15 minuter men vi är före! Oj, då! På andra sträckan var min beräkning att vi skulle plocka ikapp viss tid men nu bara drygade vi ut och det gjorde mig lite oroligare men då jag kollade in gamla kort, från förra året, så ser jag att då var Magnus och jag kvar till åtminstone klockan 11 men det kändes omöjligt nu. Vi börjar ta på oss och efter lite mer i magen så åkte vi mot bussarna och klev på. Nu började jag bli orolig och Magnus tyckte det var roligt men jag tror det ingår för mig att komma i rätt stämning. 

På bussen så visar det sig att Robin Bryntesson sitter och jag kände inte igen honom först. Han pratade lite om sin podd och förstås om när han åkte Vasaloppet baklänges, imponerande! Att kunna åka ett Vasalopp baklänges alltså och han gissar att han skulle kunna göra det på 5.15 om han inte stannade och pratat med alla. Jag tänkte själv på mina 5.58, då jag var som bäst, och blev sjukt imponerad! Det går ju ruggigt fort i vissa backar. 

Sedan av från bussen och nu hade jag lite lätt panik då Roger snart skulle komma. Jag utgick ifrån att Magnus inte skulle kunna komma ikapp och lade ifrån mig skidorna och sprang på toaletten. Lika bra att försöka göra ifrån sig men det var trångt och jag vet inte om det ens var värt att försöka. 

Sedan av med sakerna och när jag nästan är klar så ser jag att vi är på gång! Fan! Nu är det bråttom och jag bestämmer mig för att skippa glasögonen då jag inte vill sinka laget. Jag tar med mig ryggsäcken och går och tar på mig skidor och stavar och sedan hinner jag bara slänga fram ryggsäcken framför Roger som håller på att stå på arslet. Jag nuddar Rogers stav med min och tycker att det får räcka men Roger hade sagt att de direkt nämnt något om att man skall ryggdunka varandra. Ha ha! Inte så lätt då jag slängde hinder framför Roger men det är klart. Jag hade tänkte att ge Magnus ryggsäcken men jag fick inte tag på honom. 

Jag slår på klockan och drar iväg. Jisses! Jag drar på ordentligt och i bakhuvudet så undrar jag om det är så smart men det går bra och jag tar det lite lugnt efter första lilla backen så jag inte går in i väggen direkt. 

Jag håller ihop och snart går det utför med en jäkla fart och jag får tårar i ögonen och kan knappt se! Wow! Vilken fart och jag känner tårarna strömma längs kinderna. Efteråt såg jag att jag var uppe i över 47 kilometer i timmen och det är klart att det känns då man inte har glasögon. 

Jag har bra fart och jag plockar folk hela tiden och förstår ingenting. De innan har ju kört så jäkla bra och jag är livrädd att förstöra för mitt lag och tänker att alla kommer åka om mig. Speciellt då vi är så långt fram. Men det är väldigt få som åker om mig och jag trycker på rätt bra. Ju längre det går ju tröttare blir jag och jag förstår att jag gått på rätt hårt. Jag kommer på att jag nog borde kunna se på klockan hur fort det gått och jag blir förvånad. Men vad sjutton, tänker jag. Jag borde ligga på runt 4 minuter per kilometer om inte snabbare. Mot Eldris och nu är det några enstaka som även åker om mig och några riktigt snabba. 

Genom Eldris och jag tar min andra halvkopp med vätska. Jag märker att man tappar en del tid då man dricker och det är ju lite pinsamt då man åker så kort sträcka men jag har å andra sidan inte tränat något så den tiden får jag ta. 

Mot slutet så kommer en lite stöddig kille på stakskidor och nickar lite som att han var grym. En backe börjar ganska omgående och jag ser hur han hoppar till då jag helt plötsligt åker om honom, rejält snabbare. -Vilka jäkla skidor! sade han och jag skrattar för mig själv. Massor av klister under helt ordinära skidor men då stålsicklade. -Inget glid! ropar jag och skrattar ytterligare. Det skulle förstås vara ingen glidvalla för glid det hade jag ju. 

Mot slutet så börjar jag tappa lite fart och en rolig åkare kommer lite bakifrån och ropar mitt namn och att det är så roligt. Jag pratar lite och sen åker han för att ta lite vätska vid Falu rödfärg och jag tycker det ser ut som små kaffekoppar och åker efter. Killen kör in i killen som skall servera så inget blir kvar till mig och jag åker vidare. Jag vrider om kniven lite och undrar om det är så man skall göra med motståndarna och strax efter så visar jag att jag skämtade lite. Ha ha! Det tog lite innan han förstod. Han undrade om han hade vält mig men jag förklarade att han välte omkull all dricka.

Sen är det bara att kämpa på och jag ligger hela tiden på gränsen men jag chansar inte då jag ändå vet att matchen mot Magnus lag redan är klar. Han borde inte kunna ta igen det här och jag har ju mestadels åkt om folk. 

Sista biten och nu är det lite jobbigt. Jag kommer in mot Mora och sedan bara staka innan de sista pucklarna. Nu blev jag trött men orkar trycka ut det sista i spurten.

Så skönt att åka in i målportalen och sedan bara ta av skidor och stavar. En kall alkoholfri öl och sedan försökte jag ta mig bort till gängen som hejade. Några hade inte hunnit komma in men de kom strax efter. 

Vi väntade sedan in Magnus som inte verkade ha så bråttom men de hade också gjort det bra. 

Efter duschen så blev det hämtpizza och sedan spel som var riktigt roligt. 

Jag läste lite till och blev klar på natten med boken. Jag ringde förstås till älsklingen så fort jag kunde och hon var så stolt - vad kul! Sen hade hon visst tränat mer än mig i alla fall. Hon är grymt. Boken skriver jag om i annat inlägg då jag ännu inte skrivit om den förra boken. 

Torsdag och tror ni inte att tåget var sent även idag... Man tycker ju att tåg borde vara det enklaste att planera men tydligen inte. 

Tåget rullade in lite sent så jag skickade till Harald och undrade om han kunde plocka upp mig vid Centralen och det var inga problem. Några stopp till men vi kom ändå fram i tid till skolan. 

Först mobilinsamling och sedan letade jag fram lite danser som vi skulle ha på mentorstiden och såg till att lägga in kommande prov på rätt sätt i provkalendern.

Efter mentorstiden var det lunch med en klass och sedan en sista lektion som var lite lugnare och jag hade nu svårigheter att fokusera men jag gjorde mitt bästa. 

Efter det var det full fart mot bussen och nu ser jag att jag inte alls lagt på några marginaler. Jag borde nog gått på en tidigare buss för blir den här mer än två minuter sen så får jag problem. 

Den är dessutom två minuter sen och nu har jag ont i magen. Busschauffören kör dock på bra och sen är det lite jobbigt när bussen får stå och vänta i en korsning där man skall passera en huvudled. 

Av från bussen och nu springer jag! Fy bubban! En tjej springer snabbare än mig men hon har heller ingen större packning. När jag har två minuter kvar så inser jag att det nog bara borde ta en minut att springa så känner jag mig lite lugnare. När jag kommer upp på perrongen så kommer tåget och jag är lite sur på mig själv att jag inte hade större marginal men jag tänkte fel någonstans på vägen. 

Väl på tåget kan jag pusta ut och börjar att fokusera lite på själva loppet. 

Jag äter lite på tåget och passar även på att läsa lite för det är riktigt spännande. 

Väl framme så hämtar Nicke upp mig och vi åker direkt till Sivert och Britt och börjar fixa skidorna. Det är ett kärt återseende och riktigt kul att se alla. Lite tråkigt att vi inte fick till någon träff i somras bara. 

De flesta skidorna var klara så jag fixade egentligen bara mina och drog på rejält med violett och rött klister. Kanske lite väl mycket men men... 

Sedan till Magnus och han och jag blev kvar ett tag medan de övriga, som hade tidigare starter, försvann en efter en. 

När jag skulle försöka planera våra tider så utgick jag lite från Magnus lag bara. Vi borde vara ganska jämna. I min värld så skulle vi vara lite efter från start men ta ikapp lite på andra sträckan och kanske skulle jag och Magnus göra upp på slutet. Vi får väl se...

Jag avslutade med att läsa och gick och lade mig vid midnatt. Undrar hur det blir med noll skidträning och dålig träning på slutet och katastrofträning i januari. 

Onsdag och jag vaknade upp med träningsvärk. Ingen egentlig träning men uppenbarligen så rör jag mig mer än jag tror. Det är ju lite positivt med skolidrotten ändå.

Nu fick jag vara mer försiktig och var mer av en åskådare och det passade mig bra idag. Jag kom hem lite tidigare också då mötet var inställt.

Jag skyndade mig till bussen och när jag kommer fram så springer jag till tåget men var är allt folk. När jag kommer fram till perrongen så ser jag att det står att tåget är inställt. Men vad f-n! Jag går mot bussen och kollar samtidigt appen. Tror ni inte att det står att det kommer en buss inom några minuter! Så bra! Jag hinner in och köper en läsk på Pressbyrån och går sedan och tar Trosa-bussen.

Det blir lite mer läsning och nu måste det nog klarna vem eller vilka som ligger bakom mycket av eländet kring Laura. Helt klart så har det börjat hända en hel del på slutet.

När jag kommer fram så väntar jag in Peo som skall hämta två par skidor. Vi skall bägge åka StafettVasan och som inte det vore nog så har vi bägge slutsträckan och lagen startar samtidigt. Det andra paret skall hans kollega ha som är i samma lag. Jag fick honom att gå med i vår löparklubb igen också och det var kul.

På kvällen så var det packning som gällde för imorgon åker jag upp till Mora för att köra skidor. Tyvärr blev det återigen noll skidträning och inte ens stakning i stakmaskin. Lite dumt kanske och januari månad blev ju katastrofal. Packningen gick i alla fall bra och all utrustning finns redan i Mora och Sivert har redan rengjort mina skidor – skönt!

Tisdag. Det verkade gå troll i mina resor den här veckan för nu var tåget rejält försenat och Harald fick hämta mig vid Centralstationen även idag. Han är schysst och fixade det.

På skolan var det återigen innebandy och någon klass hade lite dans kvar. På någon lektion var jag även med idag och jag blev återigen rejält svettig och fick byta kläder. Lite lätt orolig över benet men så länge jag var varm och tog det lite lugnt så gick det bra. Lite möten idag men jag var tvungen att ta ett utvecklingssamtal också så jag avvek efter ett tag och sedan var det inte så mycket kvar av nästa möte.

Jag var rejält trött på skolan men hemma hade jag sicklingsjobb som väntade så det blev ingen vila. Vi tittade på Superstars efter och sedan blev det lite läsning igen. Nu började det bli rejält spännande.

Måndag och idag försov jag mig lite så jag fick ta bussen och hoppas att Harald hade tid att hämta mig. Det gick bra, sade han. Det var skönt och jag kom i tid.

På bussen läste jag lite i boken och den är ruggigt bra. Spännande och sköna invecklingar. På skolan var det full fart med innebandy och jag försökte få ut kommande prov i provkalendern.

På innebandyn, förresten, så gick det klart bättre än jag trott och så kul. Tyvärr kändes det som jag fick en liten bristning i vänster baksida.

Det blev tåg hem och jag läste lite mer i boken och det blev faktiskt även mer läsning på kvällen sen. Peo lämnade in två par skidor också. De skulle hämtas senast onsdag. 

Söndag och idag hade Ullis sug på att göra om lite med gardinerna. Så vi fixade och mätte och sedan åkte vi till Ikea och kollade vad vi skulle ha. Tanken var nog en gardinskena i taket men vi blev inte riktigt kloka på det och köpte istället några vanliga gardinstångshållare. Lite längre än de gamla dock. Vi hann äta lite först och nu blev det köttbullar och lite kaffe på maten. 

Sedan hemåt och jag tog ned de gamla hållarna och spacklade igen hålen. Det krävs säkert en gång till då spacklet alltid sjunker undan en bit. 

Sedan blev det lite tid i soffan då vi kollade in något på teven. Jag avslutade med att läsa lite i boken och den är ovanligt bra. Den heter Vintereld och är skriven av Anders de la Motte.