Torsdag och när jag vaknade på natten kände jag mig helt bra så jag somnade om och ställde in mig på att komma iväg. Jag hinner dock knappt vakna och skicka ett mail om att jag kommer förrän jag känner att det nog inte var helt okej. Jag började hosta igen och det är klart att man är i viloläge på natten. 

Det var med viss tvekan jag startade igång bilen och åkte mot skolan. 

När jag kommer fram så tjuter eleverna om att jag är så fin, de är förstås inte vana vid att se mig i kostym. Själv så känner jag att jag får ta det lugnt och på vägen upp till mitt arbetslagsrum så passerar jag expeditionen och får skriva på lite betyg. Sedan var det bara lite kaffe innan det var dags för sista dagen. 

Som tur är så är det rätt lugnt och jag och min klasslotskollega har två klasser innan vi skulle på en konsert innan lunch. Det var bra ordnat och med mycket sång.

Det blir en snabb lunch innan vi skall avsluta med klassen vi började med och jag fick lite feeling och sjöng en sång till dem. Några hade visst inte någon koll alls på att jag kunde sjunga och det var lite fnitter först. Jag visste i och för sig själv inte om jag skulle kunna sjunga alls idag men det höll rätt bra. Fina applåder på slutet och trots att halsen mått bättre så kunde man ända ta i. 

Efter det så skickade vi iväg eleverna och vi pratade lite i arbetslagsrummet innan vi önskade varandra en god jul. 

Mot hemmet och jag kände mig helt slut. 

Stapplar in och nu snurrar det i huvudet. Jag känner att det är en härlig ren doft i hela huset och det känns rent överallt. Ser inte granen då jag passerar vardagsrummet och sen i köket. Ullis har jobbat stenhårt och hon är ju inte friskar än vad jag är. 

Någon minut senare så ser jag att julgranen är klar också! Herregud! Hur har hon orkat? tänker jag. Grym fru man har!

Tyvärr så stapplade jag själv in i gästrummet och lade mig på IR-madrassen och Ullis fortsatte i samma tempo! Timmarna gick och jag kom inte upp. Man är helt klart av klent virke.

Ullis hade förstås rätt i att jag borde stannat hemma men jag ville ju så gärna ta förväl av barnen. 

Onsdag och det var ytterligare en dag då jag fick slänga in handduken. Jag ville så gärna vara kvar de sista dagarna med mina underbara elever! Strax innan klockan 10.00 fick jag slänga i mig ytterligare två alvedon och sen hålla tummarna för att de var de sista. 

Ullis och jag låg bägge och hostade nu och vi tittade förstås på Julkalendern. Sedan tittade jag på den alternativa kalendern på tv4. 

Efter det så kollade vi på några avsnitt av Bonde söker fru eller rättare sagt på vad som hände sedan. 

Jag fick dock fullt upp med att ha betyg klara om några elever skulle dyka upp på simningen så det gällde att hålla sig ajour. Tyvärr visade det sig att inga av mina elever kom men en annans lärares elever blev godkända och det är ju bra förstås. 

Mot kvällen gick jag och lade mig riktigt tidigt för imorgon var ju själva avslutningen och den ville man ju inte missa. Bli frisk nu, Niclas! :-0

Tisdag och någon elev skickades ett sms där det stod: "Nickas vart fan ör du". De ville ju ha idrott och inte någon teoriuppgift i vanlig lektionssal. Jag svarade förstås att vart är en riktning men att jag låg i sängen och var sjuk. Svaret sedan blev att jag kunde väl vara sjuk på lovet istället. :-)

Sedan pluggade jag på hela dagen och fixade lite med betygen så det verkligen skulle vara klart om någon elev skulle klara simningen imorgon. 

Jag avslutade med att kolla någon halvtimme på Tv4:as julkalender och sedan började jag och steka pannkakor tills Ullis kom hem. Det var precis vad jag orkade med och det känns att jag inte riktigt är frisk ännu. Nu började Ullis hosta alltmer och mycket riktigt. Mot kvällen förstod vi att det var kört för henne och det blev Julkalendern förstås och sedan slötittade jag på teven och Ullis sov i soffan. Jag vann på Primetime men endast 66 öre. 

Just ja! Vi pratade lite med Els-Marie också, det höll jag på att glömma. 

Måndag morgon och nu var det bara att hoppas att mailet nått fram. Tyvärr ringer min idrottslärarkollega och undrar var jag är så det verkar kanske inte gått hela vägen. Jag tvingar mig att ringa supporten och snart har de fixat min inloggning och jag kan kommunicera som jag skall. 

Jodå! De har fått mailen och vidarebefordrat det så det var nog bara en mänsklig miss. 

Jag får dock tänka om för det blir ingen idrottssal så jag funderar lite på hur jag skall göra de sista skälvande minuterna av terminen. Det får bli en kortfilm om Nils van der Poel, på Svt Play och så lite frågor på det. Det kan ju ingen protestera mot, tänker jag. 

Hursomhelst så fastnar jag i sängen och nu är det bara att inse att jag kan se slaget om sista steg-tävlingen förlorad. Jag som aldrig brukar förlora kan nog se december månads utmaning som körd. Länge låg jag inte ens topp tre men sista gången jag tittade låg jag två. Dock ganska långt efter ettan. Nu är helkört och stegen jag fått har alltid varit på grund av eleverna och nu är det inga idrottslektioner kvar för mig. Så det lär inte ens bli pallplats faktiskt! :-)

När Ullis kom hem så hade jag inte ens varit uppe och gjort mat utan det blev bara kvarg och müsli samt lite kaffe två gånger. 

Vi åt lite enkel mat och satt i varsin del av soffan och än så länge har Ullis klarat sig och det verkar förbli så. Bara hålla tummarna men en liten del skulle tycka att det var mysigt om hon vore hemma. Skall inte tolkas på något konstigt sätt. 

Vi kollade förstås på.... Julkalendern! Ja, vad annars? Det blev faktiskt serien om Börje efter det och vi slutade inte förrän vi tittat klart på alla avsnitt och klockan var då 22.00 Det bara blev en sådan dag. 

Idag var det förresten, på dagen, tio år sedan min farmor gick bort och jag gissar att ni har trevligt om era själar finns kvar. Det är ju rätt så många av er där nu. Var där nu är. 

Katastrof var kanske att ta i men nu hade min förkylning brutit ut ordentligt och både Ullis och Felix tyckte nog att jag skulle sovit på balkongen. Jag hostade och hostade. Det var bara att slänga in handduken och försöka meddela jobbet. Tyvärr har jag inte fått igång authenticor-appen, på min nya mobil så jag kom inte åt mailen. Det slutade med att jag skickade från min vanliga mail och bad expeditionen föra det vidare och sedan behövde jag väl meddela arbetslaget. 

Utöver det så behövde jag få in en uppgift och jag skulle kommentera en kurskamrats inlägg och jag såg väl inget mer än lite stavfel. Det tog dock sin lilla tid att gå igenom hans arbete. Efter det så fortsatte jag kämpa med att få igång appen men jag gick bet. 

När Ullis och Felix, som varit ute, kom tillbaka så bestämde vi oss för att lämna för jag skulle förstås inte smitta Felix. 

Det kändes ju oroväckande att jag inte ens kunde ta rätt väg ned för trapporna. Jag rattade dock bilen säkert genom stan och i Skärholmen hade Ullis något ärende och jag hängde med men det gick inte fort och jag såg säkert ut som sju svåra år. 

På ett apotek så köpte jag lite alvedon och tryckte i mig en tablett direkt. Sedan bara avvaktade jag för att känna lite lindring men det kom aldrig och jag får nog köra två tabletter sen. 

Lite hamburgare, på vägen, och sedan hemåt. I Södertälje hade vi tur att den hemska olyckan var på andra filen och vi kunde rulla på som vanligt. 

Hemma tryckte jag i mig mer tabetter och skickade till en i gruppen att jag är hemma. Hoppas det räcker nu. 

På Primetime gick det uruselt och jag åkte på hur många turer man skulle gå på julbordet. Sju var det visst men det var det heller inte så många som visste och det var dött lopp mellan de tre alternativen. 

Lördag morgon och vi sover länge men, vad värre är, så vaknar jag och känner mig lite förkyld. Men vad f-n! Det är verkligen något jag hatar och det handlar om att inte ha kontroll över sin kropp och det är ju lite motsägelsefullt att man äter godis när man vet att det är dåligt för kroppen. Inte är det så gott heller mer än de första godisarna. 

Ullis och jag går i alla fall upp och tar lite frukost framför Julkalendern. Nu kom vi igång sent men Felix vaknar säkert också sent då vi skall till honom senare och hjälpa honom komma tillrätta. 

Så ringer det på dörren och det är Kenneth som skall hämta sina skidor. 

Efter det så är det full fart med att packa och jag känner att jag har svårt att andas bakom Felix skärmar, som drar till sig damm. Fasicken också! Vi bestämmer ändå för att chansa, det kanske inte är så farligt. 

Så åker vi då upp och efter att ha packat in några kartonger så åker vi till en störtskön affär i Nacka som bland annat sålde hatthyllor. De sålde dock allt möjligt och man fick mycket ideér. 

Tyvärr hade de inte den modellen som Felix skulle ha men mannen, i butiken, skulle ringa upp Felix på måndag. En kille där blev jag lite trött på för han sade alltid JAG skall kolla vad JAG har. Precis som han ägde butiken. Då får i alla fall jag dåliga vibbar men butiken var cool. Oavsett vem som äger den. När det kommer fram att killen inte kunde svara på några frågor så kom det fram att han inte jobbat där så länge... 

Hem till Felix lägenhet och vi snurrade länge innan vi hittade en plats att stå på. Säkert en halvimme. 

Nu borrade vi lite och monterade upp teven. Det gick kanon men själva väggen var inte helt rakt och det var lite surt. Dock inget som stör och det blev nog ännu mer lika en tavla, som själva syftet är. Teven heter the Frame. 

Efter lite strul med att hänga på själva teven så satt den på plats och det blev kanon. Lite bök att ta upp allt damm utan dammsugare bara. 

Mot kvällen började vi bli hungriga och nu blev det Pong igen och återigen buffén. Nu kallades den Brunch-buffé istället. 

Jag började nu känna mig sämre och fick kämpa för att inte hosta och det var uppenbart att det var kört för mig. Nu är det bara att hålla tummarna så inte Ullis och Felix också blir förkylda. 

Tillbaka i lägenheten och vi avslutade med att titta på Grinchen. Det kändes som om man hade sett den men uppenbarligen inte för jag kände inte igen någonting. Helt okej och rätt kul!

Fredag och inte vilken fredag som helst! Idag är sista chansen för eleverna att göra sina bedömningar och jag har dessutom en stor lucka innan lektionerna. Så det var lugnt och när jag kom fram till skolan så var det lite rörigt, då en lärare var sjuk. Han hade visst aldrig varit sjuk en endaste gång på sju år så det var ju lite speciellt. Själv började jag inte förrän 10.00 så jag hade ingen lust att hoppa in och hade dessutom många bedömningar att få in. Lite sådär smidigt försvann jag ned till mitt kontor och så började jag att jobba. 

Det var sjukt mycket att få in men jag börjar se ljuset! Apropå att se ljuset så har de skämtats om att en elev är ljuset i tunneln och hon är verkligen supersnäll mot allt och alla. Jag råkade nudda ett finger på hennes kind, när hon skulle köra ringarna, och blev alldeles konfus! Hennes kind var det lenaste jag upplevt och jag ropade till. Hon kanske är ljuset i tunneln, helt enkelt! :-) Hoppas hon blev glad över sin lena kind, jag skulle gärna bytt med henne... 

Så var då sista lektionen klar och på sista lektionen blev det faktiskt lite badminton och Charlies elever ville också spela så jag lät nätet vara kvar och så blev det lite matcher mot eleverna. Det är faktiskt dem jag hade förra året. Snart verkade det som om Charlie själv var intresserad och jag märkte direkt att han var duktig så snart fick jag ta av mig yttertröjan samt glasögon och det jag hade i fickorna. Nu blev det ett helt annat fokus men jag lyckades vinna ganska komfortabelt men han kom från sjukdom och spelade i jultröja. Dock i mycket bättre form än jag är så det blir en svår nöt att knäcka senare. 

Sedan var det full fart hemåt och Ullis hade dessutom skickat en bild då hon tränade och ville ha en liknande tillbaka då hon var på julbord.

På Normal så blir det återigen lite godis och jag blir så sur på mig själv. Apropå sur så blev det Supersura godisara och jag bjöd en gammal elev på några. Sen somnade jag till innan jag klev av. 

Ullis var fortfarande hemma och Line var där också. De skulle alltså iväg på julbord med deras jobb. Jag pussar Ullis adjö och säger att de skall ha så roligt.

Jag tittar lite på julkalendern på tv4 och jag har kollat lite sporadiskt och så fick det förbli. 

Efter någon timma så tyckte jag det räckte och nu skulle jag träna. När jag kommmit över 40 minuter så börjar trainern ändra motstånd så jag tror att Ullis kommit hem. Kanske störde hennes klocka min trainer. Men nädå! Den började bara bli trög ändå så vid 45 minuter fick jag nog och det blev ju ändå helt okej. 

När Ullis kom hem så tog jag lite av det mousserande vinet som de tagit fram. Det är första alkoholen sen Ullis födelsedag, då vi var på Playitas. Det blev ett halvt litet glas men det var inte så gott och det kändes inte bra så då vet jag det. Totalt sett, om vi bortser från små glas, någon gång, så har jag inte druckit alkohol på säkert över 5-6 år. Kanske ännu längre. 

Torsdag och på natten slogs visst min klocka av. Inte för att det är så viktigt men jag är ju hela tiden med i stegutmaningar och jag lägger inte alltför mycket krut på dem men lite sporrar det. Jag kan absolut gå lite extra istället för att vänta på bussen och så vidare. Den här gången verkar jag dock gå bet och jag ligger lite efter han som leder. Tror det är runt 15 stycken som är med men jag är i alla fall med i toppen. Eftersom jag mest cyklar så lär jag inte nå ända längst upp men lite kul är det. 

På skolan var det full fart och jag kan inte undgå att se hur kul eleverna har det och jag fattar inte riktigt vad det är som just jag gör som skall vara så speciellt? Som Ullis konstaterade så gillar jag ju eleverna och det kanske är hemligheten. Jag bara måste fråga elever och vårdnadshavare om jag får lägga ut några bilder för det är så mycket känsla när barnen klarar av saker. 

Efter sista lektionen var det full fart hemåt och återigen så tog jag lite godis på bussen och nu börjar det bli en riktigt dålig vana. 

Väl hemma så kollade vi förstås på Julkalendern och även på Bonde söker fru. Det är nästan så man ångrar att man började kolla på det för med facit i hand - vad har det gett en? 

Idag blev det ingen träning utan vi fokuserade på annat. 

Vi handlade förresten i Trosa och passade på att hämta Kennets sons skidor. De skall vara klara senast lördag morgon.