Aj! Jag vaknar av en rejäl smärta från en punkt typ på nederdelen av högra bröstet och det gör riktigt ont och bara eskalerar i smärta för att inom några minuter vara uppe i maxnivå och jag har panik! Samtidigt så bara svullnar magen och jag måste liksom hålla i den och trycka tillbaka den och tårarna pressas ut och jag är som i en dimma. Jag krypgår ut mot köket och slänger i en samarin i ett glas och sveper. Allt i tron att det skall släppa men ingenting kommer upp och smärtan fortgår. Jag börjar nu bli orolig för att det är något allvarligt då det inte liksom släpper som det kan göra med vanliga refluxbesvär. Jag kan helt enkelt inte rapa eller få upp någon luft. Jag ligger nedanaför sängen och gör några ljud så Ullis vaknar upp och blir orolig. Nu har det gått så långt så jag måste få henne medveten om att det kanske är något allvarligt. 

Det går knappt att prata då man inte ens kan tänka i smärtruset. Efter en tid, vet inte hur många minuter, så "kryper" jag nedåt källaren med händerna runt magen för att liksom hålla tillbaka den och går ned till toaletten i källaren och bestämmer mig för att framkalla kräkningar. Nu skiter jag fullständigt i hur äckligt det är och händerna får vara kvar så jag verkligen spyr ordentligt. Smärtan är dock så stark så det obehaget blir inte så märkbart. Jag håller på ett bra tag men det gör fortfarande riktigt ont. Paniken fortsätter och i sovrummet så ligger jag återigen nedanför sängen i fosterställning och vi ringer 112. Nu inser jag att jag inte kan vänta längre för smärtan är nästintill outhärdlig. 

En äldre kvinna svarar och hon är så knepig så jag känner att jag inte orkar med henne. Kanske smärtan har minskat lite också så när jag säger något i den stilen så bara säger hon hejdå och lägger på. Hon hade ingen aning om något om det jag lyckades trycka fram som bicuspid aortaklaff och när Ullis hjälpte till så kom svaret att hon pratade för fort och det gjorde hon verkligen inte. Fastän jag var lite som i en dimma så hörde jag att hon pratade lugnt och fint fastän jag säkert stressade henne. 

Jag sitter där nedanför sängen och kanske började det finnas tendenser till att det börjar släppa och visst. Några minuter till så var smärtan uthärdlig och efter kanske tio minuter så var den nere i runt 6-7 av tio och efter någon dryg timme efter att jag vaknade så låg jag i sängen igen och jag kunder senare stänga ögonglocken... Så skönt!

När jag vaknade så hade jag fortfarande ont men då vara det kanske endast 2 av tio i smärtskalan och då jag har min första lektion efter lunch så bestämde jag mig för att försöka. Problemet var att jag kanske skulle ha möte idag då jag skrev till en person att jag skulle kunna träffas idag men jag hade även några andra förslag. Jag hade även bokat en synundersökning men den försökte jag boka om men ingen svarade så jag skrev och förklarade att jag inte orkade idag. 

Iväg på bussen och idag skulle det bli jobbigt om jag liksom måste vara på tårna. 

På skolan så förklarade jag läget att jag inte skulle orka hoppa in någonstans och sedan tog jag det lite lugnt och kom ikapp med några enkla saker. 

Så var det då lektioner och nu var det endast runt 1 av tio men när jag ansträngde mig så kände jag i magmusklerna att jag var helt slut. Jag orkade knappt visa en volt i ringarna och när jag visade någon elev hur den skulle tänka då man voltade i trampetten så tog det musten ur mig. En elev var gullig och tyckte att jag inte skulle visa hela tiden och jag orkade heller inte med så många visningar. 

Sista klassen fick sluta runt 20 minuter tidigare då jag var helt färdig men de hade också varit väldigt duktiga. 

Jag går ned till Ullis som väntar och berättar jag inte ens orkade gå runt banan som vi hade tänkt. Det var okej för Ullis också och hon hade ju också haft en tuff natt som vaknade av att jag hade paniksmärtor. 

Vi åkte och köpte en spegel på Jysk och sedan blev det en runda på Rusta där vi sprang på två kollegor till mig och sedan några bekanta och det blev lite prat. 

Efter det så blev det en tur på Mio innan vi gick och åt på Chopchop. Själv kändes det sjukt konstigt med hur hungrig jag var. Den ena delen av mig var vrålhungrig men samtidigt visste jag inte ens om jag orkade ens lite grand. Men du åt väl på jobbet, sade Ullis och det vara sant. Konstigt känsla och det visade sig att jag åt som en häst återigen. Det tog hårt på krafterna i natt. 

Jag skrämde även en elev till mig eller före detta elev skall jag väl säga. Det var två elever som jag hade förra terminen och de satt och åt och jag skrämde den ena som hoppade högt. Det blev lite väl lyckat så jag skämdes lite. 

Sedan var Ullis och jag trötta så vi åkte hemåt men det vara visst blixthalka lite överallt så vi fick smyga och när vi närmades oss Sille Krog så stannade trafiken av men vi hade sådan tur så jag kunde åka på sidan några meter och komma upp på avtagsvägen mot gamla vägen och det var tur för trafiken stod sedan helt still på motorvägen. Vilken flax! En lastbil hade vält. 

Vi packade sedan in prylarn och sedan blev det seriekväll av rang! Vi såg på Squid Games och det var så kul så vi såg en massa avsnitt en följd. Felix var med och han och jag såg lite extra på slutet.

Sedan var både jag och Ullis för trötta så det blev en rätt tidig kväll. 

Torsdag och det var visst ishalka så jag funderade på mina broddskor men så drastisk skulle jag väl inte vara. Jag är ju ingen pensionär. Det räcker väl med att jag börjat gå stavgång i backe... :-)

Jag drog i alla fall iväg till bussen och visst var det halt. Lite läskigt så jag spände fast säkerhetsbältet ordenligt. Framför mig sitter en tjej som inte spänt fast sig och jag undrar lite vad hon tänker. 

Färden gick dock bra men vi mötte en ambulans som var på utryckning. 

Det var fina insatser på gymnastiken och som vanligt så snodde några elever min mobil men det är sjukt svårt att bli arg när de är så gulliga. 

Väl hemma så blev det lite lugnt men vi tog en promenad på kvällen och sedan tittade vi på Kompani Svan och det var kul att se hur olika de uppfattade kritik. 

Vi avslutade med lite Robinson och jag tog lite väl mycket must men även några smörgåsar...

Onsdag och eftersom jag åkte hem utan ryggsäck igår så tog jag en ny väska med mig hemifrån med bland annat badbyxor. Idag skulle jag till badhuset för att vara resurs och jag hade väl några egna elever som skulle "dyka upp". 

Först var det dock lite badminton men sedan styrde jag om till gymnastik igen och nu är det nog gymnastik för resten av slanten men vi hinner säkert klämma in något annat också. 

Så var det då dags att knata bort till badhuset och jag får sällskap av två elever och när jag kommer fram så inser jag att jag har fel väska och således inga badbyxor med mig. Ajdå! 

Det blir till att ha på sig långa byxor som inte andades så bra och det är sjukt kvavt inne i badhuset. 

När jag är klar med mina elever så frågar jag om det är okej att lämna och då det dessutom är tre andra lärare med på typ lika många elever så borde det inte vara några problem. Tror det var okej. Jag kände att jag höll på att koka där inne. 

På bussen och två elever som visst också hade simmat gick också med. Det steg senare på en kille som ville verka cool och de andra killarna kände honom. Så börjar killen som steg på att röka vape! Herregud. På bussen och det kan väl knappast vara okej men jag orkade heller inte bråka. Det störde inte så mycket heller. 

Jag ser att jag fått min mobil och Ullis tycker att vi kan åka direkt och det var ju trevligt!

Väl hemma så vänder jag nästan bara i hallen och vi åker uppåt. Lite trist väder men då passar det ju bra att utföra lite ärenden. Dock lite orolig om de skulle bråka något om min telefon då den åkt i backen några gånger och glaset är inte helt perfekt. Det beror väl på hur petiga de är. 

Så var vi då på plats och det mesta som verkade uppta hans tid var baksidan av mobilen som förstås samlat på sig en massa ludd då jag har haft skal. Det kanske var bra. Tyvärr så tryckte han själv på mobilen och då kan man säkert känna några repor men den gick igenom och det var jäkligt skönt. 

När min mobil var klar så kollade Ullis hur det skulle bli med hennes men den fick nobben direkt. Jag får kolla vad vi har på vår försäkring först.

Efter besöket hos Telenor så gick vi till Bastard Burgers och åt. Jag tog en vanlig Bastard burger och sedan delade vi på lite pommes och sötpotatis-pommes. Riktigt maffiga burgare, må jag säga. 

Sedan hem och Ullis tittade lite på Biancha då jag drog igång min mobil. Den verkar helt okej och det är ju något extra med en ny mobil. Som en författare skrev om att man kan bara få kortvarig lycka då man köper nya saker men just en ny mobil räcker lite längre tid. 

Efter Biancha så tittade vi lite på teve och det var väl Börje igen. 

Tisdag och det var återigen en härlig energi på idrotten. Som vanligt var jag själv lite stel då jag skulle förevisa men det gick rätt bra. Lite jobbigt med min ökade vikt dock. Det sliter i fingrarna då jag hänger i ringarna bland annat och det blir lite oro då jag skall trycka iväg på trampetten. 
Den sista klassen hade dock lite badminton kvar så där blev det några slag. 
Bussen hem och jag känner att jag återigen har riktigt ont under fotsulorna. 
Imorgon väntar en kursuppgift också som jag verkligen inte hunnit med.

Ullis sprang med Tanja och själv bestämde jag mig för att bara coacha lite och promenera. 

På träningen så var det grymma insatser och det är nästan så det svider lite då jag själv inte orkar.

Jag cyklade dock 40 minuter innan och hade 140 slag i minuten så jag fick ändå bra träning. Snittwatten beräknade klockan vara 179 watt medan zwift säger 176 watt. 

Fötterna kändes dock allt bättre så jag skulle nog kunnat jogga lite men det kändes ändå skönt att bara gå.

Hemma så tittade vi lite på Börje, tror jag. Just nu så blandar vi lite mellan programmen om Salming och Robinson. Det blev fortfarande inget Kompani Svan. 

Måndag morgon och måndagarna brukar vara lugna. Bussen var lite sen in till Nyköping så när jag hastar från Centralstationen till min nästa hållplats så märker jag att bussen åker förbi. Jag hade ingen lust att springa heller så jag traskar vidare. När jag ändå har missat en buss så går jag faktiskt hela vägen till skolan för när jag kommer ned till stockholmsvägen så har jag bara typ fem minuter kvar och jag förstår faktiskt inte varför skolbarnen åker en endaste station. Det är typ 5-6 minuters promenad. Själv passerade jag flera stycken och fick runt 1,5 kilometer gratis friskvård. 

Jag gick sedan in och hämta mobillådan och kollade av mailen. 

Sedan var det dags för gymnastik och det var kul att köra igång det igen men det är nog det jag är sämst på i idrotten. Barnen tycker att jag skulle kunna allt men jag är ärlig och säger att jag inte är något vidare på att hjula och en riktig volt har jag inte gjort på 30 år. Jag instruerar dock en bra bit men stannar när jag kommer upp i lagom nivå. Det fanns även lite bra filmer som jag kunde visa. 

Uppenbarligen så tyckte de att jag kunde något för de jublade så snällt eller kanske lite överaskande. Det var väl när jag for runt i ringarna. Jag avslutade med att köra en Cross bar-match mot eleven som brukar stanna kvar och idag var jag obeveklig. Jag satte alla mina första tre bollar i ribban och matchen var över fort. Det var nästan så jag kände mig taskig men han är så duktig så han kommer nog igen. :-)

Sedan lunch och lite elevhäng.

Möte mot slutet av dagen och sedan direkt hem. 

Kvällen blev framför teven och även Felix var med och tittade när vi såg dokumentären om Börje. Tror det blev lite Robinson också. Kompani Svan, som vi brukar se, sköt vi upp lite. 

Söndag och idag så startade jag dagen med att börja baka en tårta då Cilla gillade den starkt sist. Jag drog i alla fall igång och tanken var att jag skulle baka botten igår och lägga på fyllningen idag. Det rann ut lite i sanden så nu var det inget att vänta på. 

Snart var jag alltså igång men vi hann titta lite på morgon-teve först. 

Mitt i baket så inser jag att jag har för lite mjöl så jag får pausa och springa och köpa. Jag sänkte värmen på ugnen och väl hemma igen så drog jag igång den igen och bakade på. Det blev min paradtårta som är Pinochiotårta och jag ljuger inte... 

På med fyllningen och sedan in i kylen. 

När det var dags så drog vi iväg och Felix hängde på också och tillsammans hade vi köpt ett presentkort på Rituals.

Vi fikade gott och både Tim och Cilla tyckte jag tog för mycket tårta och det tyckte nog min mage också. 

Vi kelade lite med katterna och pratade lite om allt möjligt. 

Sedan hem och efter maten så kom Rosie på besök och vi hade faktiskt sparat en bit på tårtan eftersom vi visste att hon skulle komma. Så mera tårta och vi avslutade kvällen framför teven. Jag hann kika lite på min kommande uppgift i min kurs och återigen så känner jag att inte riktigt är med i matchen. Det jäkligaste är ju att det känns som rätt lätta uppgifter. 

Lördag morgon och Ullis och jag tog det lite lugnt och kollade på morgon-teve. Vi har det lite bökigt att logga in nu för de verkar ändra hela tiden kring hur man ser teve eller så är det jag som börjar bli för gammal. 

Sen började vi snacka lite om Ironman och Ullis tog äntligen steget till att anmäla sig även till Kalmar Ironman och inte "bara" halvan i Jönköping. Så jäkla kul och det är nästan så att man känner dubbel glädje. Vi fnulade lite med att försöka logga in på hennes Ironmankonto för vi råkade nog anmäla brorsan i hennes mail sist så nu kommer hon visst inte åt sitt eget men det får vi maila om och försöka få någon rätsida på det. 

Sedan höll vi på lite hemma innan vi hoppade upp på cyklarna i källaren. Ullis skulle springa på bandet och jag tänkte köra en stund på trainern. Tanken för Ullis var att köra lite kortare än hennes program sade men det kändes bra så hon fortsatte och det peppade även mig. Det blev totalt 90 minuter var för oss båda och det kändes så jäkla bra! Jag åkte med en grupp som höll 2,1 watt per kilo och det var även skönt mentalt. Jag skall för fasicken köra Ironman nästa år och jag måste komma igång nu. 

Fredag och som vanligt så hade jag en lugn morgon. Jag tog den senare bussen och idag verkar det varit strul med en del bussar för jag mötte en hel del elever som borde varit på skolan. De hade dock kontaktat lärare om att de skulle bli några minuter sena. 

Själv försökte jag fixa med lite eget privat innan man ramtid började. Så det blev kaffe på mitt kontor i gymnastiksalen och sedan fyllde jag i elevernas resultat på badmintonen. 

Även idag blev det lite badminton innan det var dags att bege sig hemåt. Ullis hade aviserat att hon skulle bli sen så jag hade inte tänkt att stressa hem men snart fick jag ett sms att hon var på väg hemåt. Aha! Vad kul!

På bussen och även där försökte jag spela lite snake men nu börjar det bli så sjukt irriterande. 

Väl hemma så åt vi lite gott och tittade på Allt om Sverige och vi tittade på en jäkla massa avsnitt en följd. Rätt kul faktiskt.