Aj! Jag vaknar av en rejäl smärta från en punkt typ på nederdelen av högra bröstet och det gör riktigt ont och bara eskalerar i smärta för att inom några minuter vara uppe i maxnivå och jag har panik! Samtidigt så bara svullnar magen och jag måste liksom hålla i den och trycka tillbaka den och tårarna pressas ut och jag är som i en dimma. Jag krypgår ut mot köket och slänger i en samarin i ett glas och sveper. Allt i tron att det skall släppa men ingenting kommer upp och smärtan fortgår. Jag börjar nu bli orolig för att det är något allvarligt då det inte liksom släpper som det kan göra med vanliga refluxbesvär. Jag kan helt enkelt inte rapa eller få upp någon luft. Jag ligger nedanaför sängen och gör några ljud så Ullis vaknar upp och blir orolig. Nu har det gått så långt så jag måste få henne medveten om att det kanske är något allvarligt. 

Det går knappt att prata då man inte ens kan tänka i smärtruset. Efter en tid, vet inte hur många minuter, så "kryper" jag nedåt källaren med händerna runt magen för att liksom hålla tillbaka den och går ned till toaletten i källaren och bestämmer mig för att framkalla kräkningar. Nu skiter jag fullständigt i hur äckligt det är och händerna får vara kvar så jag verkligen spyr ordentligt. Smärtan är dock så stark så det obehaget blir inte så märkbart. Jag håller på ett bra tag men det gör fortfarande riktigt ont. Paniken fortsätter och i sovrummet så ligger jag återigen nedanför sängen i fosterställning och vi ringer 112. Nu inser jag att jag inte kan vänta längre för smärtan är nästintill outhärdlig. 

En äldre kvinna svarar och hon är så knepig så jag känner att jag inte orkar med henne. Kanske smärtan har minskat lite också så när jag säger något i den stilen så bara säger hon hejdå och lägger på. Hon hade ingen aning om något om det jag lyckades trycka fram som bicuspid aortaklaff och när Ullis hjälpte till så kom svaret att hon pratade för fort och det gjorde hon verkligen inte. Fastän jag var lite som i en dimma så hörde jag att hon pratade lugnt och fint fastän jag säkert stressade henne. 

Jag sitter där nedanför sängen och kanske började det finnas tendenser till att det börjar släppa och visst. Några minuter till så var smärtan uthärdlig och efter kanske tio minuter så var den nere i runt 6-7 av tio och efter någon dryg timme efter att jag vaknade så låg jag i sängen igen och jag kunder senare stänga ögonglocken... Så skönt!

När jag vaknade så hade jag fortfarande ont men då vara det kanske endast 2 av tio i smärtskalan och då jag har min första lektion efter lunch så bestämde jag mig för att försöka. Problemet var att jag kanske skulle ha möte idag då jag skrev till en person att jag skulle kunna träffas idag men jag hade även några andra förslag. Jag hade även bokat en synundersökning men den försökte jag boka om men ingen svarade så jag skrev och förklarade att jag inte orkade idag. 

Iväg på bussen och idag skulle det bli jobbigt om jag liksom måste vara på tårna. 

På skolan så förklarade jag läget att jag inte skulle orka hoppa in någonstans och sedan tog jag det lite lugnt och kom ikapp med några enkla saker. 

Så var det då lektioner och nu var det endast runt 1 av tio men när jag ansträngde mig så kände jag i magmusklerna att jag var helt slut. Jag orkade knappt visa en volt i ringarna och när jag visade någon elev hur den skulle tänka då man voltade i trampetten så tog det musten ur mig. En elev var gullig och tyckte att jag inte skulle visa hela tiden och jag orkade heller inte med så många visningar. 

Sista klassen fick sluta runt 20 minuter tidigare då jag var helt färdig men de hade också varit väldigt duktiga. 

Jag går ned till Ullis som väntar och berättar jag inte ens orkade gå runt banan som vi hade tänkt. Det var okej för Ullis också och hon hade ju också haft en tuff natt som vaknade av att jag hade paniksmärtor. 

Vi åkte och köpte en spegel på Jysk och sedan blev det en runda på Rusta där vi sprang på två kollegor till mig och sedan några bekanta och det blev lite prat. 

Efter det så blev det en tur på Mio innan vi gick och åt på Chopchop. Själv kändes det sjukt konstigt med hur hungrig jag var. Den ena delen av mig var vrålhungrig men samtidigt visste jag inte ens om jag orkade ens lite grand. Men du åt väl på jobbet, sade Ullis och det vara sant. Konstigt känsla och det visade sig att jag åt som en häst återigen. Det tog hårt på krafterna i natt. 

Jag skrämde även en elev till mig eller före detta elev skall jag väl säga. Det var två elever som jag hade förra terminen och de satt och åt och jag skrämde den ena som hoppade högt. Det blev lite väl lyckat så jag skämdes lite. 

Sedan var Ullis och jag trötta så vi åkte hemåt men det vara visst blixthalka lite överallt så vi fick smyga och när vi närmades oss Sille Krog så stannade trafiken av men vi hade sådan tur så jag kunde åka på sidan några meter och komma upp på avtagsvägen mot gamla vägen och det var tur för trafiken stod sedan helt still på motorvägen. Vilken flax! En lastbil hade vält. 

Vi packade sedan in prylarn och sedan blev det seriekväll av rang! Vi såg på Squid Games och det var så kul så vi såg en massa avsnitt en följd. Felix var med och han och jag såg lite extra på slutet.

Sedan var både jag och Ullis för trötta så det blev en rätt tidig kväll. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag var det en speciell dag. Dels så skulle en nära mig göra en rätt stor sak och dels så är det idag tre år sedan lillebror gick bort. Det kom så plötsligt och som vanligt gjorde jag en låt om det. Tror den kan bli bra men än så länge känns den int...

Tisdag och det började som en vanlig dag men rätt snart får jag ett sms som ger mig lite kalla kårar. Det stod att hen skulle höra av sig på kvällen och det utan att vi kommunicerat så mycket sista veckorna. Usch! tänkte jag. Jag berättade förstås fö...

Måndag och det var nog som en vanlig dag förutom att jag började ta tag i alla viktiga delar inför loppet. Det var mailande och förstås lite reklam inför loppet. Ringde Björn som försökte få tag på några avspärrningar som vi kan använda för att göra ...

Söndag morgon och jag hade sovit riktigt dåligt. Vet inte om jag tog för mycket kaffe igår kväll men jag låt och tänkte för mycket på hur bra koll jag hade på loppet och allt det runtomkring. Så var det möte idag men det är ju nästan två veckor kvar ...

Lördag och Ullis var upptagen med annat och jag kämpade på med mina examinationer. På något tråkigt sätt så hade jag tre av fem examinationer, i nuvarande kurs, som jag blivit underkänd på. På en av kurserna råkade jag ut för ett rejält slarvfel som ...