Onsdag morgon och idag skulle jag på något konstigt vis hinna förbereda mig för att hålla tal inför nio, tio stycken främmande personer om ett annat tal. Talet jag skulle tala om var ett av de tal jag skickat in en samtalsanalys om och jag hade valt kronprinsessan Victorias tal till kungen, då han fyllde 70 år. Tyvärr låg jag rejält efter den här gången och kände mig helt vilsen. Jag hade heller inte några luckor att förbereda mig mer på och dessutom skulle jag ha minst en elev på resurstiden som jag inte ville avboka. Det handlade om orientering och då man inte vet hur vädret ser ut på de dagar jag har egen resurstid så tänkte jag försöka "smita" i fem minuter från mötet. Det var ju även några andra som skulle prata och man kunde ju be om lov tänkte jag. 

Fullt drag på lektionerna men jag var stressad och dessutom så verkade Felix fått klart med sin nya lägenhet så det var många bollar i luften. 

Jag hinner förbereda mig så pass mycket att jag hinner få ut ett klent manus några timmar innan, som egentligen skall vara inne dagen innan, och det var väl det. Jag hann inte ens få ut någon bra lapp till mig själv utan den jag skrev ut var med referenser och allting. Det vill säga svårläst då man vill hålla ett tal själv. 

Jag blir kvar typ några sekunder försent och jag känner att jag har hjärtat i halsgropen och frågar om det verkligen är vettigt och handledaren tycker att det bästa är att skjuta på det och då fick det bli så. 

Eleven kom och jag kunde i lugn och ro instruera henne och andas ut. 

Sen ett litet möte och jag begav mig hemåt. Den här gången hade jag inte bilen så det var bara att hoppa på bussen mot stan och på vägen dit så börjar det att snöa rätt kraftigt. Från ingenstans typ. 

Jag ser också att våra dokument till kommunen blivit godkända, det kanske betyder att vi är bidragsberättigade igen. Det vore ju skönt att kunna hyra till humana priser igen. 

Vi tittade lite på Robinson på kvällen.