Tordag och gårdagen blev lite av en besvikelse, jag orkade typ ingenting. Satt bara och tittade på teve, tror jag. Men idag gick jag upp och gick en promenad med Ullis, då hon skulle gå till sitt jobb. Och vi pratar kl. 05.00 Det gick bättre än jag trodde men jag började känna mig slut vid Åda och där fick det räcka. Så jag vände hemåt lite efter Åda och väl hemma så sätter jag mig och löser lite korsord och sen Sudoku. När det var klart så började med ett mindre korsord på sidan av det och utgick ifrån att det var ett barnkryss och det höll på att bli mycket kladd i det korsordet innan jag inser att det var en högre nivå på det. Men även det blev löst och även hjärnan fick lite träning. En dush efter det, bara att vara inne gör att man svettas. Men det var ju förstås mest pga promenaden och det blev 9 km iaf. Sen lite sport på teve och jag fixade lite hemma också. Jag fixade så att det fanns käk klart när Ullis kom hem för vi skulle bort och spinna redan kl. 17. Det var Ananlenis som skulle hålla i ett pass. Vi äter lite snabbt och går bort och byter om. Precis i tid och passet drar igång. Man känner att det kommer att bli varmt och det dröjer inte alltför länge förrän det börjar droppa på golvet. Bra variation på passet och det är inte en massa dravel. Riktigt bra pass och det här gillar jag och Ullis! Hon som blev mätt var också där och kämpade, kul! Bra musik och nu fick hon, dvs Annalenis, köra sin riktiga slutlåt. Bra drag i den och vi körde ända in i kaklet! Pust! Sen ville Ullis simma och förstås in i duschen. Galet svettig och min funktionströja, som ändå andas rätt bra, var dyngsur. Skönt att duscha av sig och in i simhallen där Ullis väntade och hon nämner att en i badhuset inte riktigt har koll på sin ..."utrustning". Oops! Lite trist att berörd personal inte kan hjälpa till. Men vi sätter igång och simmar och Ullis bara drar ifrån. Hmm, hon har ju naturligt ett bra vattenläge men det här var ju mindre roligt för mig. Men jag försöker fokusera på mig själv och bryr mig inte att Ullis varvar mig. Dock känner jag att jag får kämpa lite för mycket och frågar Gustis om han inte kan låna ut en dolme. Varken jag eller Ullis har med oss några "flytbyxor", de som gör att man får ett bättre vattenläge. Jag provar den och nu blir det en annan fart men jag ser att jag snart måste bryta för att hinna göra mig klar för klubbträningen. OM jag nu skulle orka, jag börjar känna mig lite sliten. Så in i duschen och sen byta om. En ny funktionströja förstås och snart var jag ute i foajen och väntade. Flaken kommer och vi börjar jogga men jag känner rätt snart att det är något fel. Jag har glömt mina hälinlägg och skon är lite för låg och jag som skulle avlasta hälen. Hmm, vi springer tillbaka och där skämtade vi om att det blev ett kort pass. In med inläggen och ut igen. Vi joggar bort mot Häradsvallen och springer en liten kort bit på våtmarkpromenaden. Nästan framme så känner jag att det gör lite ont i hälen och jag går de sista meterna. Lite löpskolning på det men det var vidrigt mycket flugor där och vi kortade ned det. Min tanken var egentligen att bara jogga till Vallen och sen tillbaka. Efter det lite gym. Men nu bestämmer jag mig för att köra ett varv iaf och Flaken skulle köra lite hårdare och försvann snart ur mitt synfält. Det känns hyfsat bra men i de brantare backarna så stramar det i hälen. Så där kortas stegen av lite. När jag nästan sprungit ett var så känner jag för ett till. Jag måste ju testa på lite. Men jag blir alltmer trött nu så efter det andra varvet så tar jag bort "min" kotte som jag lagt på brevlådan för att visa att fortfarande är ute och springer. Det gör lite ont då jag springer på asfalten och det torra ojämna underlaget vid stigen mot våtmarken känns också. Men nu blir det snart grus och det är skönt men nu börjar jag passera min gräns och när jag har 100 meter kvar till Safiren så bryter jag! :-) Pust! In i duschen och det blev för sjätte gången idag. Måste vara något slags rekord för mig. 

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Ingen morgonpromenad utan idag satsade jag på klubbträningen istället. Och värmen gjorde att det inte hände så mycket hemma. Jag brukar vilja fixa och dona lite men jag orkade typ ingenting. Men då skulle jag väl ha lite mer kraft till klubbträningen då. Kanske? Ullis tränade på Safiren och jag satte mig i bilen mot Trosa. Med tanke på semestertider så fanns ju risken att jag skulle bli själv idag. Väl framme så var det tomt och jag tänkte bara jobba några kilometer. Iaf inte trycka på. Jag började jogga och det blev några varv innan jag ser en bekant löpstil, en bit bort. Det är Flaken som kommer joggandes. Vi morsar och han får dessutom en present av mig. För att han tagit hand om alla klubbträningar så bra. Då bägge har kört uppjogg så går vi över till löpskolning och det blir nog en tio minuter iaf och sen bestämde vi oss för att köra 800-ingar istället för de tänkta tusingarna. Jag försökte att inte dras med i Flakens fart men det är svårt att släppa. Och vi fick lite publik av barn och ungdomar. Någon undrade varför jag kollade på klockan hela tiden. :-) Första varvet och det känns, det måste jag medge. Men jag försöker hålla jämn fart och det kanske är lite för fort. Jag andas rätt kraftigt på slutet och sen i mål - skönt! Jag funderar på att bara köra en men det är så kul så jag hänger med på en till. Men nu säger jag till att det är min sista så att jag inte skall lura Flaken att köra för hårt. Det är ju rätt skönt att släppa på lite på den sista. Men det är jobbigt så det räcker och det märks att man varit ifrån kvalitetsträningen, på slutet. Båda mina 800-ingar går på 3.32 Det går förstås inte att skryta med men skönt att ta i. Jag joggar ned och Flaken fortsätter. Efter joggen så kör jag lite egen fys och det blir saker som sit-ups, armhävningar, utfallssteg och plankan. Typ en kvart iaf. Skönt men det torra gräset kliade. 

Bra pass! Tack, Flaken!

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Måndag och sista semesterveckan inledd. Jag fixade lite med Enklaresport, till en början, men sen ville jag gå ut och gå. Jag kom iväg runt lunch och det blev den vanliga rundan. Jag lyssnade faktiskt på Britney Spears men det gav inte så mycket. Det som gav något var däremot att jag funderade och reflekterade lite över helgens insats. Med tanke på att jag brukar ha svårt att hålla hög fart, på den lite knixiga banan, så är jag supernöjd. Jag höll nästan 35 km/h, i snitt. Visserligen så var det bara en del i det hela men jag brukar ändå kunna hålla en rätt hög nivå trots att ansträngningen sen blir längre. Och utan vätska, under loppet, och specifik träning. Nä, jag får vara riktigt nöjd. Man blev hursomhelst väldigt taggad på att fortsätta, trots en del bekymmer med hälen. 

På kvällen sen ville Ullis ta en promenad och varför inte. Vi tog en skön kvällspromenad och pratade lite om livet. Kanske mest om källkritik. Hur man kan dela saker utan att ens fundera på om det ens är sant. Och är det inte det så verkar de inte bry sig. Skumt. Med min personlighet, att rätt skall vara rätt, är det i det närmaste obegripligt. Skön och lugn dag. Jag var lite förberedd på ytterligare en värmebölja men den verkar inte ha börjat idag iaf. 

Så var det då dags och Ullis och jag gick upp tidigt för nu skulle vi packa och det fort. Första tävlingen, Morakniv Triathon Sprint, började rätt tidigt och det är ju en bit att åka. Vi kom iväg hyfsat och på vägen upp så ringer jag först Rainy för att se om han kan ställa upp. Vi hade ju några från klubben som skulle dit och köra. Men tokan, som är rätt bra på att springa, skulle inte hinna springa. Och Rainy, som nog är bäst på att simma men även väldigt stark på cykeln, var inte supersugen. Hmm.. Och Ullis var mest sugen på att köra men ville då simma. Asch, vi får lösa det på plats. Men Rainy skulle nog kunna ta löpningen. 

Det går rätt bra att köra men man blir ju rätt stel. Jag ringer "pappa" som blir förvånad att jag ringer och de visste inte riktigt om jag och Ullis skulle komma upp. Det var nog ett tag sedan jag hörde av mig. Och Magnus visste nog inte när vi skulle komma. Det visste vi nog inte själva heller. Jag får iaf höra att Magnus är lite upprörd över att ett gäng funkisar hoppat av men jag ringde direkt upp Magnus och sade när vi beräknades komma fram. Vi missar simstarten men snor åt oss några västar och springer bort till ett ställe där det är bra att vara. Sedan kommer en funkis förbi och vill att någon hjälper till vid växlingen. Sagt och gjort. Jag ser till att cyklisterna kommer av cykeln vid rätt ställe och får skrika rätt hårt ibland för linjen saknas så jag får peka ut en linje. Men det går bra och jag hejar på. Sen, när cykeldelen är över, så pratar jag och Ullis ihop oss med de andra och vi träffar även på Miche L, som brukar vara på plats här och köra. Han kan mycket väl tänka sig att springa. Jag vet att han är grym på cykel också men skulle jag få välja så tar jag Ullis på simningen, Rainy på cykeln och Miche på löpningen. Det är nog konkurrenskraftigt. Det gör inget att jag avstår för jag har slarvat med cykelträningen och har inga cykelpass alls på slutet. Men Rainy avstår gärna så det blir så att jag får ta cykeldelen och snart nog är det dags att ta fram cykeln och göra sig iordning. Men vi hinner äta lite snabbt på Mora Strand. Det är väldigt gott men kanske väl mycket flott för min smak. Eller iaf vad jag är van vid. Jag brukar få ont i magen av sådan mat och så även idag. Satan vilket magknip! Jag får gå några gånger på toaletten och när Ullis skall starta så känner jag att jag nog borde gå igen... Oops! Men det borde jag hinna. Så startar lagen och det är väl 14 stycken. Ullis är ju bra på att simma men typ alla är sjukt grymma simmare! Förra året så var Ullis i den första tredjedelen på simningen, då hon körde olympiska, nu var det tvärtom. Helt galet! Lagen verkar tagit med sig riktiga simmare för de bara försvann där framme. Ullis körde stabilt och hade tre stycken bakom sig och inte alltför långt fram till en framför sig. Men sen var det luckor. Ullis simmade runt 1,5 minuter snabbare än sist och springer upp ur vattnet fram till mig. Vi växlar med en kyss och så drar jag iväg. Alltså springer i väg och jag hör att speakern säger något om att jag inte ställde upp på Sprinten för att jag inte fick springa. Folk måste ha undrat! :-) Och upp och iväg på cykeln. Hmm, hur gjorde man nu då? Ställningen känns galet aero och jag förstår att jag kommer att få rejält ont i nacken. Jag trycker på och räknar med att få släppa rätt omgående för att inte dra på mig mjölksyra. Jag ser ingen framför mig men det dröjer inte så länge förrän det kommer en bakom mig och kör om? Jag förstår ingenting. Jag är ju rätt bra på cykla och hur stor risk är det att en av de få bakom mig skulle köra om mig. Killen kör ungefär 2 km/h snabbare än mig och jag känner på farten lite genom att lägga mig 12 meter bakom men släpper det rätt snabbt. Lite småsurt. När jag närmar mig vändningen så kommer de, cyklisterna, en efter en. Jag plockar några stycken iaf och "mitt" gäng hejar som sjutton när jag kommer och skriker att jag är så grym. Jag vet inte om de bara är snälla eller om jag faktiskt går fort. Klockan är fortfarande kladdigt sedan Ironman, förra hösten, jag har alltså inte ens kört med cykeln sedan dess. Hmm, cykelvård - vad är det? Så jag ser inte riktigt farten och snittet verkar lågt. Men jag har nog bara inte nollat den sedan sist. Ut på andra varvet och nu börjar det kännas och brännas. Skav från helvetet mellan benen och man måste förstås vänja sig lite innan. Eller så satt jag rätt dåligt på sadeln. Jag hade struntat/glömt att ta med mig flaska till cykeln och jag tänkte väl inte att det skulle behövas på 21 km. Men nu började det kännas i strupen. JIsses vad torrt det var. Jag tänker bli rejält trött och trycker på. Nacken gör skitont och jag kan inte alls ligga så länge i tempoställning så när det går uppför eller är dålig väg så sitter jag upp. Jag plockar rätt många nu och är lite nyfiken på vart jag ligger. Vid vändningen så passerar jag precis en herre och ser att jag har två cyklister till, rätt nära. En tjej cyklar rätt fort och jag plockar inte så mycket på henne. Men den första tjejen passerar jag fort och snart nog en kille. Och kanske närmar jag mig tjejen lite. Attans! Jag vill ikapp henne och ger allt. Benen börjar fyllas av mjölksyra och nu knixar vi in mot målet genom bostadsområdet. En bil gör att jag tappar lite fart och sen trycker jag på när jag kan. Jag hinnner precis ikapp tjejen och vi springer nästintill ida vid sida bort mot ställningen, där man hänger upp cyklar. Jag gör det lite fortare och trots att jag tappat några meter innan så växlar vi samtidigt. Jag tror att vi växlade som femte lag och efterhand får vi höra att det trot allt är lite kamp om tredjeplatsen. Men Miche vet inte riktigt hur det ligger till och han sprang även Gesunda Montain Challenge igår. Laget som gick ut samtidigt vid växlingen drar ifrån lite och Miche tappar allteftersom. Men han passerar också löpare och när han sprungit ett varv så är det just den snabbe killen han skulle matcha för att vi skulle komma två. Vi kommer in på en hedrande fjärdeplats och det var spännande och kul. Vi körde för Team Enklaresport men tanken fanns att vi skulle heta Team Funktionärerna, då alla tre hade varit det under dagen. Tack för inhoppet, Miche! Nästa år kör ni ett eget lag från Eskilstuna och vi kör med våra klubbmedlemmar. Vi måste förankra det lite innan bara! :-) Så vi får bort eländet med "inhyrda" idrottare! ;-) Men kul var det och sedan åkte jag och Ullis bort till S och B för en liten fika. Vi avslutade förstås kvällen hos Magnus, där vi tittade på en bra film. 

Jag kollade sedan min snittfart och den visade på 34,7 km/h. Det är jag nöjd med, speciellt då jag inte cykeltränat så mycket och slarvat lite totalt med träningen. Men min klocka visar på 21,78 km... Men jag ser inget konstigt på kartan, som visar hur jag cyklat, så det kanske är närmare 22 km då. 

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Ja, tanken var iaf att vi, dvs jag och Ullis, skulle packa inför helgen i Mora. Vi var ju anmälda till Morakniv Triathlon Sprint men ingen var direkt i form för att trycka på. Tanken fanns ju att jag bara skulle jogga på löpningen men hur kul är det att inte ge allt? Eller framförallt så tror jag inte det är bra om man börjar hålla igen på lopp. Och så lite löpträning också så det lockade inte. Och Ullis har lite problem med en baksida så vi ställde in oss på att vara funktionärer också och eventuellt dra ihop ett stafettlag. Ullis ville simma och jag kunde ju cykla. Och både Tokan och Rainy skulle ju vara på plats så någon av dem kunde ju springa. Så det fanns lite att fundera på och tiderna från förra året visade att det kanske kunde bli kamp om pallen, det vore ju roligt. Hursomhelst så borde vi nog packa men Ullis var sugen på att dra till stan och varför inte. Det blev Ikea och lite andra affärer. Tim messade lite resultat om Lukas Högberg och det var spännande. Väl hemma så tittade jag lite på det också. Packa kunde vi göra imorgon bitti...

Onsdag och jag hade nästan fått panik på natten. Ullis hade läst att man skulle duscha varmt, det sista man gjorde innan sängdags. Men det trodde jag inte ett dugg på utan jag duschade kallt och gick sen och lade mig. Men jag fick nästan panik. Det var fuktigt och det var som det rann från mig. Jag gick upp på natten ett par gånger och drack vatten. Jisses! Sen, när jag vaknade, så blev det lite lätt frukost och lite kaffe. Jag passade på att försöka lösa ett svårt korsord och klarade nog det mest väsentliga. Iaf så att man skulle kunna skicka in rätt kodord. Ungarna kom visst upp också. De skulle iväg till Linköping och kolla in Felix nya studentboende. Så samtidigt som de åkte så gick jag iväg på min morgonpromenad. Det var varmt från start och återigen kommer jag på att jag glömt att ta på mig solglasögon. Idag fick jag för mig att lyssna på något som jag inte brukar lyssna på och det skulle gärna vara något ikoniskt. Jag kommer relativt snabbt på att det skall bli Madonna. Det kan bli spännande. Jag går väl säkert i ett par kilometer och sen möter jag en löpare och då kommer jag på mig själv att jag ju också kan jogga lite emellanåt. Och det kändes faktiskt riktigt skönt och jag kommer på mig själv att inte bli trött, då jag joggar. Jag nästan förväntade mig att det skall gå rätt fort tills jag inte orkar. Men jag orkar hur länge som helst men när det går uppför så stannar jag och går. Jag vill inte belasta hälen för mycket i början. Och det var läkaren tydlig med också. Och så fortsätter det. Jag joggar allt längre sträckor och när det är rakt, eller nedför, så joggar jag och ibland lite snabbare också. F-n vad nice! Nu känner jag hur mycket jag har saknat det. Samtidigt som jag lyssnar på Madonna så påminner en låt mig om en gammal kompis och jag undrar hur det är med hen. Lite känslosamt blev det och det påminner om att man måste ta vara på livet. När jag börjar närma mig timmen så kommer jag att tänka på TUB - Trosa Backyard Ultra. Där skall man se till att vara i mål innan nästa timme börjar och då kan man alltså starta igen. Och varje varv är typ 6,7 km. Jag ser att det ligger bra till men jag skall ju egentligen gå och den här rundan är sjukt mycket mer kuperat. Jag passerar iaf 6,7 km på några minuter under timmen och man skulle ju givetvis klara rätt många varv men det är svårt att sia om hur många förstås och jag är sugen på att prova. Jag var anmäld till årets lopp men jag fick ställa in pga av hälen. När jag väl var framme i Vagnhärad igen så gick jag direkt till affären, då jag ville köpa lite drickbart. Samtidigt så blir jag sugen på en piggelin och när jag kollar ned i glassdisken så ser jag inga. Eller? De verkar ligga i någon box och det står Tutti Frutti på dem. Hmm, brukar det göra det. Jag tar en och ställer mig i kön. När jag kommer fram till kassören så undrar han om den var gratis. Ha ha, jag förklarar att jag trodde det var en piggelin men jag inser nu att jag tagit en glass från en box som någon kund har öppnat. Men han knappade in ett vettigt pris och jag smakar på glassen direkt då jag fick stå länge i kön. Den smakar helt okey. Men väl hemma så känner jag att jag får ont i halsen. Det slår mig då att jag aldrig tålt något med Tutti Frutti. Skulle väl vara det där suspekta teveprogrammet då!? Ha ha! Skämt åsido så kanske den där smaken innehåller något som jag inte tål. Men allteftersom timmarna gick så verkar det halsonda försvinna men efter att ha röjt lite i huset så sätter jag mig i soffan och... somnar! Jisses! Värmen tar verkligen och snart nog ringer det på dörren. Det är grabbarna som är hemma igen och vi förbereder för lite käk och nu är även Ullis hemma. Jag måste springa till affären för att posta några brev och samtidigt missförstår jag de övriga vad de vill äta till middag. Det fanns visst redan en massa mat hemma och jag köper samtidigt en massa kött. Man kan väl säga att vi vet vad vi skall äta nu ett par dagar. Ullis vill iväg och simma men min ork är borta så jag är mer inställd på att bara svalka av sig och Felix vill hänga på och hoppa lite. Och hur var det nu med min fobi mot att hoppa? Jodå, det låter ju så himla enkelt att bara hoppa i vattnet men det är som en stor spärr hos mig. Jag dyker hyfsat enkelt men att hoppa i med fötterna före går bara inte. Så det var målet för i år och jag gick ned på stegen och hoppade från låg höjd. Sen höll jag på så och hoppade och hoppade. Ibland ett steg upp. Till slut var jag faktiskt uppe vid själva bryggan men när jag hoppade så böjde lite väl mycket och det gilldes nog inte. Men till slut så hoppade jag och de första hoppen så hoppade jag med armarna ut så det blev ett jäkla plask. Fast jag får nog inse att jag klarat av målen för det blev ett antal riktiga hopp men spärren är absolut inte helt upplåst... Phuui!

Och jag som vill kunna slå en volt i vattnet... :-/

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Tisdag och normalt sett så är det klubbträning då. Med löparklubben alltså. Och nu ville jag prova på hälen lite. Men först var det lite morgonpromenad och när jag ville provjogga lite så bromsade jag mig. Jag ville ju testa på den riktiga träningen. Och Ullis och jag hade fnulat på en överraskning, till en eller flera av medlemmarna. He he... Det blev iaf den vanliga rundan på 8,3 km och jag lyssnade på ABBA igen. Jag gav dem ju aldrig en riktig chans då jag var ung. Det kändes lite löjligt att lyssna på dem då. Men jag var ung och oförståndig då. Nu är jag... gammal och oförståndig! :-) Ha ha! Nä, skämt åsido så kan sinnena öppnas ju äldre man blir. Efter rundan, som vanligt var varm och svettig, så började jag och Felix att fixa lite på huset. Det var några brädor och läkt som var dåliga så vi bröt loss dem och åkte och köpte nya. Vi tyckte båda två att det var riktigt kul. Och bra blev det också. Under tiden fixade Tim en sjukt god lasagne. Med bland annat bechamelsås och fetaost. Ullis gick hem och när hon var hemma så käkade. Smakade riktigt gott och kanske att jag tog lite för mycket. 

Sen var det full fart till träningen och vi hade förberett överraskningen men Ullis var lite tveksam om det ens skulle komma någon. Och mycket riktigt. Väl på plats var det bara vi men vi började jogga upp. Men det blev inte så mycket mer än så. Efter några kilometer så började jag känna mig stel och öm i hälen och vi slutade. Jag tror det blev 2,7 km. Om det kan bli så här efter behandlingen vet jag inte men jag har ju en telefontid snart så. Lite trist men vi hoppade in i bilen och åkte mot Stensund istället. Ullis hade packat våtdräkterna, utifall att. Men jag hade inga öronproppar eller mina lite bättre glasögon. Fast vi testade. Felix och några kompisar var också där och badade och snart var vi i vattnet. Jag fick snart byta glasögoen och det slutade med att de enda jag kunde ha var Ullis och hon fick istället ta några som immade igen fort. Vi provade att simma den vanliga rundan fast nu tog vi den medsols, då det var så vågigt i början om man skulle ta den åt andra hållet. Alltså. Vi hade inte bestämt oss för rundan ens utan tänkte mest börja där det var lugnare. Men det gick bättre än väntat och snart körde vi på. Men där det var som mest vågor fick jag en rejäl kallsup. Jag försökte se vart jag var och tittade framåt, istället för åt sidan, då jag tog luft. Det var så jag ville spy och Ullis undrade vart jag tog vägen. Ruggigt vågigt på slutet men vi kom runt. Jag var dock rätt slut och det fick räcka för mig. 

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se

Men se där! Jag bloggar på rätt dag och bara det känns bra. Man kommer liksom ihåg allting. He he. Ullis började jobba igen så när jag vaknade upp var det tomt i sängen, trist. Men när jag väl kommer upp så blir det lite kaffe och sen fixade jag lite inför jobbet på Enklaresport. Men lite morgonpromenad vore skönt och jag laddade mobilen lite och tog på mig ett par redan uppladdade hörlurar. På med lite Bon Jovi i lurarna och så iväg. Jag gick ut mot Solberga och snart hade jag bestämt mig för att det fick bli första delen av Strutsrundan. Den som jag brukar gå. Jag tittade lite oroligt upp mot himlen. Det såg ut att kunna bli lite oväder men men... Värre saker har ju hänt och mobilen skall jag ändå snart byta in. Efter ungefär en haltvimme så byter jag musik till Taylor Dayne, hon är ju så jäkla bra. Det känns som om det är många som har missat henne. Däremot så är ju många av de som följde i hennes spår mer kända. Hursomhelst så fick jag höra några spår som inte var så kända så jag börjar fundera på om hon fortsatte sin karriär. Jag skickade några snapchattar till Ullis och hon hade det varmt på jobbet - Phui! Det var varmt även för mig. Men jag provar att springa lite grand. Mest för att jag ville testa på. Det kändes helt okey men jag känner av något i hälen. Väl framme så har jag avverkat 8,3 km och precis när jag kommer fram så ser jag barnen komma från affären. Så vi äter lite lunch och sen börjar jag att jobba och skickar iväg fem brev med lite produkter. Det tar lite tid då jag inte är lika effektiv som Tim i shopen. Men jag vill också jobba lite så Tim fick vila idag. Sen ser jag att jag inte har uppdaterat lagret så det fixar jag med och rätt som det var så är det snart dags för middag. Hmm, men vad skall vi äta. Det slutar med att Tim och jag bestämmer oss för att fixa iordning pannkakor. 

Efter maten och det måste jag påminna mig om - pannkakor är f-n ingen mat! så "degade" vill till oss och sträckte ut oss lite i soffan på altanen. Men jag ville komma iväg till gymmet och Ullis blev sugen på ett pass i gruppträningsrummet. Ja, men varför inte. Jag var lite tveksam till en start men det går ju att göra mycket kul där också. Så snart var vi på Safiren och gjorde oss iordning. Vi fixade fram nio stationer och det blev, i tur och ordning: slam ball, sidolyft åt sidorna, plankan, bicepscurl med stång, sit-ups, armhävningar och utfallssteg samt kettle bells-sving. Det gjorde vi 45 sekunder på varje station och vila 15 sekunder. Tre varv mäktade vi med men sen var det nästan så att man svimmade. Helt sjukt så svettigt. Men lite hjälp hade vi av Ullis tids-app och lite musik från min mobil. Jag fortsatte med Taylor Dayne och det funkade bra. Lite snack med Tränings-Göran och sen gick vi till affären och handlade lite. Nu dags för dusch! :-0

Trampa på grönt!             Mystica sitter och tittar på regnet. Mirakel flydde direkt! :-)

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se