Torsdag och jag kände att jag fortfarande hade rejält ont i nedre magmusklerna och då hade jag i princip bara visat övningar en till två gånger per klass. Så det var inte någon massiv träning. Det var därför inte så förvånade att några elever kom och klagade på att de hade ont. Men jag lovade att det skulle gå över på några dagar. Det är värre för mig som har fortsatta lektioner och mina resultat blev bara sämre och sämre. 

När jag går till bilen så ser jag att Ullis redan sitter i den och jag blev nog lite sen ut, jag hade egentligen tänkt att hämta henne. Men det tar oftast mer tid än man tror att stänga ned allt. 

Det regnar alltmer och både jag och Ullis messar Putte att vi ställer in dagens löpträning och jag har även lite annat att pyssla med. Vi hämtar sakerna från Hjärt-Lungfonden. De sade att de hade skickat aviseringar men varken Ullis eller Tim hade fått något och någon person där sade något i stil med att de inte kan ljuga. Det är det ingen som sagt något om men någon avisering hade hursomhelst inte kommit fram. Lite synd bara att sakerna inte kom fram i tid. Vi hade tänkt att ha med dem till kafferepet som gick i den andan. 

Vi tar lite kaffe och sen blir vi båda så trötta så vi bara måste sträcka ut oss på sängen. Det blev någon kvart sen blev det fart igen på oss. I alla fall på mig. Jag bytte hjul på Ullis tempocykel så nu kan hon köra Zwift igen. Själv hade jag en tanke på att rulla några mil men jag var fortfarande lite sliten så det får bli i morgon. 

Just ja! Det var ju Hammarby på teve och vilken upphämtning De låg ju under med två mål, från förra matchen och när de sedan gör 3-0, i förlängningen, så är de ju vidare men en motståndare blir plötsligt fri i straffområdet och rivs ned av en bajare och domaren blåser straff. Iskall straffskytt och det går sedan till straffar där Hammarby viker ned sig. Undrar om inte hemmaplan i det läget är värre. Det var rejäla träben. 

Vaknade på morgonen och hade lite ont i nederdelen av magen och det oroade mig. Har jag fått något skit i kroppen? tänkte jag. Men sen kom jag och tänka på att jag har ju visat alla klasser mångkampskast men det är nog sammantaget inte alltför många. Hur många elever har då inte träningsvärk som stått och kört kanske uppemot 15 kast vardera? Men jag är ju svagare nu och jag känner att jag har en dålig period. Kroppen har svullnat upp och jag är klart tyngre, kanske allt time high. Det känns mindre bra och jag är faktiskt orolig. Det är fortfarande så att jag inte riktigt är på topp och det stör mig. Även mentalt alltså. Jag vill vara sådär vass och skärpt som jag vet att jag kan vara och som jag känner att jag inte är nu. 

Väl hemma så känner både Ullis och jag att vi måste skippa core-träningen och för mig var det nog smart för min magen känns rejält manglad. Vi går istället en promenad, på några kilometer, och på kvällen så såg vi den där Eurovision-filmen. Det var... annorlunda men kul. Innan promenaden så såg vi på hela tre avsnitt av Agatha Christies Hjersson. Igår såg vi det första avsnittet. Klart fast direkt men den är lite annorlunda. Både barn och vuxen på samma gång, typ. 

Så kunde man lägga kafferepet åt sidan och det med glädje. Det var lite stressigt ibland men framförallt var det alltsomoftast kul, varmt och roligt! 
Men nu var det jobbet som väntade. Först var det hårdkörning med Crossfit och sen gick jag mot skolan för att ha teori men jag undrade vart alla eleverna var. I mitt klassrum var det ju redan en lärare och jag inser att jag hade ett äldre schema men som tur var hade eleverna det nya schemat och det ordnade till sig i god tid.

Möte efter skolan och där satt jag med en mage som knorrade av allt socker jag fått i mig i helgen. 

Väl hemma så åkte faktiskt jag och Ullis till Björnlunda och tog oss en sista glass. Lite annorlunda nya smaker men de var goda.

Sen hem och nu var det som luften gick ur och vi bara slappade. Skönt det också! :-)

Ondag och som vanligt skjutsade Ullis mig till jobbet och det var lyxigt med en egen chaufför. 

Vi bestämde oss för att vi skulle äta lunch på Åda och igår käkade jag pizza med en ny kollega. 

Ullis hämtade mig och vi åt riktigt gott och hann slå några slag på övningsbanan, trevligt. Sen tillbaka till jobbet och köra de sista timmarna. 

På kvällen så fick jag äntligen klart med Safiren-kortet för jag hade på något konstigt sätt försvunnit i systmet och ni kan ju tänka er mig som är av typen "Rätt skall vara rätt!" :-) Men det löste sig bra och snart satt vi i lokalen och vi var igång. Min vänstra axel strulade förstås men jag kunde nästan göra alla övningar men sidoplankan och att föra armen framåt var omöjligt. Det gick dock att modifiera så det blev görbart ändå. Bra pass och nu får man se om man får någon träningsvärk. 

Tisdag och det var dags att bege sig till jobbet igen efter en härlig semester! 

Jag kollar mobilen på morgonen och ser att jag har ett årsminne. Det var visst på pricken ett år sedan jag började på Tomtaklintskolan och kalendermässigt så ligger man alltså rätt i tiden men alla säger att det är så tidigt. Kanske föll det sig så med veckorna bara. 

Hursomhelst så blev det en mastig start och man blir ju så trött av all information. Den är förstås viktig men helt klart är det jobbigt att själv vara den som skall ta in information och man får förståelse för eleverna. Jag hade fått klart för mig att det skulle vara en hel del nya kollegor men om jag inte minns helt fel så var det hela nio nya kollegor och Ullis sade för någon dag sedan att jag verkar fått väldigt bra nya kollegor då jag öst positiva saker om dem. Det verkar för övrigt vara ytterligare en ny på ingång då en gammal kollega tyvärr byter skola. Men grattis förstås om det var något hon ville. 

Väl hemma så försöker jag komma igång för nu väntade löpträning och Ullis och jag gör oss klara och vi tänker köra med nybörjargruppen. Nu försöker jag hålla mig mer lugn och det var smart för jag kommer igång allt bättre och det blir ett bra och uppskattat pass. Till huvudpasset kommer det ganska många och jag är med på uppjoggen och kör lite löpskolning med innebandygänget. Sen lämnar vi dem efter lite snack med innebandycoachen. 

Fredag morgon och efter en god frukost var vi igång igen. Idag var det visst varmt och efter ett tag så åkte vi ut till golfbanan. Ullis skulle slå lite slag på rangen med Anette och Peter hade redan dragit iväg för att vara med på någon tävling. Själv skulle jag gå en runda med Emil. Han var visst inställd på kortbanan men jag ville gå den vanliga 9-hålsbanan. Tyvärr glömde jag kepsen och var nog lite i obalans från början. Efter en lite konstig start så var vi igång men idag fungerade inte slagen alls utan det var mos i huvudet och värre skulle det bli av hettan. På slutet så kändes det som hjärnan kokade och jag fick hålla handen över huvudet. Jag sköjde med vatten men sen fick jag springa in i skuggan. Dum som man är så ville man gå klart rundan. Samtidigt så var fotbollsfinalen i full gång och man var superintresserad av hur det gick. Väl hemma så blev det en iskall dusch och det var sjukt skönt. Sen full fokus på finalen och vad nesligt. Defensiven, som föranledde straffen, var under all kritik men också väldigt oturlig. Och sen straffdramat. Ingen skall ju straffas för den. Vi borde dock ha stängt matchen tidigare. 

Efter ett tag så tackade vi för en underbar vistelse och satte oss i bilen. 

Vi stannade och åt på vägen och det blev på Brödernas, strax norr om Stockholm. Helt okej. 

Väl hemma så var det skönt att träffa barnen och det blev en mysig hemmakväll - me like!

Torsdag morgon och jag och Ullis startade med en lång morgonpromenad. På vägen hem så ser vi en hitta ut-kontroll och då startade vi den appen och letade lite efter en kontroll men den fanns banne mig inte. Eller så letade vi lite väl dåligt för det var väldigt bevuxet just där och jag hade inte den minsta lust att gå i det det höga gräset och till råga på allt så hade det regnat under natten. 

Väl tillbaka så hoppade vi in i duschen och eventuella fästingar sköljdes ned i avloppet.

Sen hade vi ett spännade besök och det blev lite djupa och lite annorlunda samtal. Intressant och man fick lite att fundera på.

Nu ville vi träna också också och varför inte vid det fina spåret vid Trebo. Sagt och gjort. Men vi packade även ned några klubbor och svingade lite vid rangen. Där kom några bekanta och det var trevligt att träffa dem. Sen bytte vi om och drog iväg på en runda. Lite segt i början men det brukar det ju vara för mig. Sen släppte det efterhand och när Ullis sade att vi sprungt typ sex kilometer blev jag förvånad. Det var överaskande men kul. Vi avslutade med lite god mat och sen blev det mycket skratt på kvällen. Typ som en fest och givetvis blev det plump igen men denna gången var det jag som gick vinnande ur striden men det var jämnt så det förslog. 

Ondag och idag startade vi dagen med att åka till strandet då Peter ville prova att stå på SUP-brädan och Ullis skulle förstås passa på att simma. Peter hade ju själv köpt en våtdräkt så den packades också ned. 

Väl på stranden så blåste jag upp brädan och efter lite instruktioner så var Peter upp på brädan och det fanns ingen tillstymmelse till att han skulle ramla. Jag tipsade om hur han kunde stå för att få mer kraft. Efter någon kvart var han tillbaka och visst kände han av att man spände sig lite och konstigt vore det väl annars. Men riktigt grymt och snart var jag ute och åkte. Men vad sjutton, tänkte jag. Har det blivit mer vågor nu eller var han så bra? Det var nog det sistnämnda och han imponerade. Sen var det dags för Peter och Ullis att simma och Peter drog iväg med en jäkla fart och sen var det nästan stopp. Det var som han sprängde sig och jag gav lite tips om andningen men det finns helt klart potential och när han får till det så kommer det att gå riktigt fort och länge. För att bli bra så måste man göra det misslyckade försöken och det kan snarast ses som på-vägen-försök. Ullis och jag fortsatte ett tag till och vände vid en ö en bit ut. Tror det var Hedåsbadet, eller något liknande. Tyvärr var det en del alger just idag så man ville inte gå i från stranden utan det blev från bryggan. 

Sen var det golf och det blev jag, Peter och Ullis. Ullis ville testa att slå lite och idag blev det från vänster. Själv började jag riktigt bra och jag var nästan uppe på green på andra slaget och jag fick en bra start. Även andra hålet gick bra och på tredje hålet så klarade jag två poäng trots att jag var i vattnet. Precis när vi skulle slå ut på fjärde hålet så säger Peter att jag sjukt bra och då rasar jag och får stryka det hålet efter två utslag out of bounce. Så typiskt och jag tål visst inte beröm! :-) Men jag reser mig och får 20 poäng på nio hål och jag är riktigt nöjd. Så kul att köra med Ullis också!

Vi avslutade med roligt kortspel och Peter vann återigen Plumpen och blev kaxigare än vanligt. Nästan så mycket så jag var nästan på gång att påminna honom om golfen men jag hejdade mig i sista stund. Återigen en trevlig dag och vi hade bra och djupa samtal och imorgon skulle vi få lite besök.