Tisdag och eftersom jag inte riktigt kommer ihåg hur själva jobbdagen var så återger jag träningen istället. Vi har ju blivit bortskämda med att alltid ha tur med vädret och så var det även idag. Först var det nybörjarträningen och det var 5-6 stycken och jag och Ullis hjälptes åt och idag var det lite tuffare men det verkade uppskattat. De körde 2x3x1 min med 1 minuts ståvila. Och jag sprang och peppade och det var riktigt kul! Sen var det huvudgruppen och Ullis verkade riktigt taggad. Jag stannade dock kvar lite och hjälpte nybörjargruppen så jag missade en hel intervall och lite på andra. Sen var det full fart och snart var jag på något sätt i fas med Ullis grupp. Hon körde tillsammans med Gisslan och Yoga-Carina. Bra tryck men emellanåt så kändes det som jag kunde gå upp och hjälpa lite men snart gjorde min sämre form sig påmind och jag fick börja kämpa rejält och hela tiden se till att få den kortaste vägen in mot sargen. Men de tre tjejerna tuffade på och jag fick börja kämpa. Det verkade alla göra förresten. Sen var det igång igen och Ullis drog iväg som ett spjut i början på alla intervaller. Pust! Och när nästan allt var klart och det bara var en intervall kvar så går luften ur mig under den sista minuten. Allt bara försvann och jag stannade. Riktigt tufft och jag är så imponerad av Ullis som går framåt som en ångvält nu. 

Måndag och jag var lite inställd på att hoppa in om det behövdes. Men ingen ringde och jag segade istället i sängen ett bra tag. Men jag hann fixa lite saker iaf och sen ville Ullis bli hämtad då hon skulle iväg på ett möte. Då fick jag den magnifika idén att passa på att köra lite inlines och dessutom hämta en bok på Trosa bibliotek. Så jag hoppade ut i bilen och i bilen låg redan inlinesen och faktiskt till och med speedskatesen. Så det fanns att välja på. Jag åkte mot Västerljungsrakan och det första jag ser när jag parkerar att det är en äldre person som är ute på sina rullskidor. Säkert över 75 år men jag är inte säker på om det är en gubbe eller gumma. Ut ur bilen och jäklars vad det blåser. Och nu stannar personen och jag ser att det är en gubbe. Han säger att det är motvind! :-) Men då går det fort nu då, säger jag, eftersom han skall vända. Och mycket riktigt! Han försvinner med en jäkla fart. Jag snörar på mig mina inlines och snart är jag också på väg och det är bra fart och jag håller närmare 30 km i timmen på vissa ställen. Nästan lite läskigt då jag inte kör utan mer skydd än en hjälm. Men det är kul men jag tycker att det skakar. Sist körde jag ju med de större hjulen och det är säkert det som gör det. Jag har en tanke på att åka mot Trosa och skolan för att säga hej men är lite osäker på om jag kommer hinna. Vid Tureholm så ser jag att de har asfalterat en cykelväg och den lockar men jag bestämmer mig för att fortsätta. Jag inser att det är en bit kvar och är osäker på hur mycket motvinden kommer påverka tillbaka. Asch, tänker jag, när jag kommit uppför den värsta backen efter Västra Fän. Jag rullar bort för det känns som det är bra med tid kvar. Jag kommer absolut hinna förbi biblioteket också. Det går rätt bra genom stan och snart är jag framme vid skolan. Det borde vara mitt i lunchen så några borde ju vara på plats. Planen var nog att snacka lite med Vaktis men när jag sticker in huvudet så sitter han inte på sin vanliga plats och jag smiter förbi den lilla biten som är gemensam för elever och lärare. Jag har ju inga skor så jag rullar ju. Kanske inte helt optimalt på en skola. Att en lärare kommer på skates alltså. Men jag vill inte ta av mig för fem meter. Men det är rätt få elever så det känns okey. Väl där inne så hejar jag på några kollegor och hjälper dessutom en hantverkare att få tag på rätt personer. Sen trycker jag i mig en halv kopp kaffe, pratar med några, och sen är det iväg igen. På den lilla gemensamma biten så ser jag den trevliga sjuksköterskan som kommer och vill prata. Hon undrar förstås vart alla skydd är. Asch, jag ramlar aldrig, svarade jag. Tänk om, svara rätt... Snart är jag iaf iväg igen och det går återigen bra genom stan men det är smalt på några ställen och några hinder som inte är optimala för inlines. Så jag får hoppa över dem. Och farthindren då man åker ned vid Vitalis är häftiga. Det är en rätt bra fart man har där och jag höll på att åka ikapp några bilar. När jag kommer vid Tureholm så bara måste jag prova den nya cykelvägen. Och den är alldeles underbar! Wow! Vilken yta och det enda som stör är lite småsten men det gäller bara att vara lite vaken. Jag kör hela rakan och ser att den fortsätter på andra sidan sen. Men det får bli en annan gång. Nu måste jag till bilen och precis när jag kommer fram så ringer Ullis och jag har ett jäkla problem att veta vart ljudet kommer ifrån då jag håller på att packa ned öronsnäckorna. Men Ullis är klar och kan bli hämtad 20 minuter innan. Absolut! Jag kommer, svarade jag. Så sitter vi då i bilen och Ullis skall förbereda sig inför ett möte. 

Väl hemma så jobbar jag lite med Tim och efter mötet så är Ullis sugen på ett absolut sista besök på Stenersborgs choklad och det kan jag inte tacka nej till. Idag är det ju sista dagen de har öppet så mer kan det ju inte bli. Alltså för året. Väl framme så berättar vi för ägaren att vi varit hos dem tre gånger sedan i fredags. Ojdå! svarade han. Då bjuder jag på kaffe också. :-) Trevligt och både jag och Ullis gjorde lite fin reklam för dem. Vi träffade några gamla kollegor till mig också och efter fikat så åkte vi bort mot gamla skolan Welandersborg och hejade. Kul att träffa I igen. Hon är liksom spindeln i nätet och det verkade rulla på bra. Sen vidare mot Gnesta och varför inte säga hej till några gamla kollegor där också. Den första vi ser är gulliga B och vi pratar lite med henne men sen ser jag att urtrevliga B går förbi och han blir eld och lågor utav att se mig och vi hälsar och pratar lite. Sen säger jag till att jag vara behjälplig på måndar och det är väl lite först till kvarn. Vidare hemåt sen.

På kvällen så går Ullis och tränar på Saifren och jag kör lite cykel. Det blir ett stentufft pass på Zwift och det är så att jag verkligen får hitta det allra sista för att klara det. Men det gör jag och är supernöjd. Lite drygt 47 km blir det och knappa 1,5 timme. Sen var det mysigt med lite te på altanen med älsklingen. 

Söndag och Ullis hade varit drivande i att vi skulle simma runt Gälön. Jag har ju nästan tappat lusten för att simma då jag fått alltmer problem på slutet. Men kul att Ullis är så på. Egentligen skulle vi simmat igår men vädret var ju inte så lysande då så vi styrde om till idag istället. Och det skulle bli några som skulle hänga på. Det var förutom jag och Ullis Gisslan och hennes bf PF samt Trossen-Jensan och katten Jansson. Ullis lurade i mig att jag skulle ta på mig våtdräkten hemma och jag fick nästan panik då jag tyckte jag blev så varm. Men snart var vi framme och alla kommer nästan samtidigt men Trossen-Jensan kom visst först och hon sitter och väntar. Jag känner faktiskt inte för det och har flaggat för att jag kanske vänder om det känns dåligt igen. Det är ju ändå 3,5 kilometer vi skall simma. Och så drar vi iväg och nog känns det ganska bra i början, tycker jag. Nice! Men det är just i början och jag tittar runt lite. Jag ser PF vid sidan och han och jag, som startade sist, verkar vara just det. Sist alltså. Så jag drar på lite och nu får jag lite problem och vill börja hyperventilera. Ajdå! Jag försöker ta det lugnt men det går inte över och efter några tiotal meter till så får jag stanna och bara försöka andas lugnt. Jag ser att Gisslan är lite bakom och hon tittar på mig och undrar hur det står still. Jag förklarar att jag har lite svårt att andas men att det brukar vara så här. Jag försöker igen och nu går det lite bättre men det är inte helt problemfritt. Gisslan verkar frysa och Ullis och jag håller henne sällskap. Själv gör det mig ingenting då jag ändå har en perfekt känsla och gärna tar det lite lugnare. De övriga verkar pumpa på och försvinner så sakteliga framåt. Själv har jag problem med både imma på glasögonen, andningen och att jag verkar behöva lätta på trycket. Och det är inte det lättaste i vatten men jag ligger en bra bit utanför de andra två och lyckas snart med att både få ned pulsen, få bort imman och dessutom lätta på trycket. Sen kan jag simma i kanske 300 meter innan jag måste fixa glasögonen igen. Men det är skönt med några mikropauser och så fortsätter det. Vi simmar tillsammans men jag lyckades inte hålla samma kurs så jag kommer hela tiden lite väl långt till vänster. Ön är klart större än man tror och det känns som om man simmar och simmar men det är långt kvar. Runt ön så blir det grunt och lite läskigt då man är på okänt vatten. Men också häftigt då man faktiskt ser att man har hyfsad fart. När vi simmar förbi en gullig liten stuga så stoppar jag de andra två och pekar. Riktigt häftig och jag blev själv lite lockad av den. Den skulle man ha som liten sommarstuga och varför då inte simma ut till den. Ha ha. Snart är vi igång igen och nu ser vi hamnen igen men man vet ju att det är längre kvar än man tror. Mycket riktigt. Det skall vara en kilometer och det lär ju ta 20 minuter. Minst då vi tar det lite lugnt. Gisslan har kommit igång bra och Ullis verkar superstark hela tiden. Själv så går det lite i "vågor" för mig. Ibland känner jag mig jättestarkt och ibland så känns det inte så bra. Ibland känner jag att det hänger ihop med hur bra jag ser och förstås hur tekniken sitter. Men vi kommer såklart in och i mål och de andra vill gärna simma 500 meter till för att få ihop fyra kilometer men det bryr jag mig inte om och Gisslan skakar som ett asplöv. Ullis säger att hon gärna kunde simma ett varv till... :-0 Och det är jag säker på att hon både vill och skulle kunnat. Själv är jag sugen på kaffe och det hade jag varit länge. Men jag hade nog tagit för mycket kaffe innan för det blev ytterligare ett stopp i vattnet.... 

Väl hemma så skall Ullis joina Tanjis på lite spinning och jag passar då på att träna lite. Det är ett Zwift-pass på 1,5 timme men hyfsat lugnt. Det tar dock ändå emot lite att sitta på cykelsadeln men jag är nöjd med tre timmars träning idag. Sen kollar jag några minuter på Bajen mot Kalmar men det blev bara lika. Attans! 

Lördag och Ullis skulle iväg till Skrotnissarna och gav förslag att jag skulle ut och slå lite på driving-rangen. Bra förslag för nästa vecka är det visst tävling och jag har spelat mycket sparsamt. Lite slag på tomten bara. Tror jag spelade en 9-hålare förra året så sugen är jag iaf. Och med ett golf-pro på jobbet så får man lite tips. Hursomhelst så har jag aldrig slagit så bra men visst blir det några felträffar då och då. Jag skjöt iväg 2,5 korgar för en kille lämnade en halv korg till mig då han var lite försenad. Sen stod jag cirka 20 minuter och slog in på träningsbanan. Gick bra det med så jag BÖR inte göra bort mig alldeles nästa helg. När Ullis kom hem var hon återigen sugen på lite glass och jag var inte svårövertalad. Tyvärr var vädret inte det bästa men glassen smakade lika bra för det. Ullis berättade vilka smaker som fanns och stracciatellan verkade god men hur skulle den uttalas? Jag sökte och efter ett tag så satt det som en smäck men det lät ju lite fånigt då man gick från svenska till italienska. :-) Och väl framme så skulle jag ha alla smaker förutom melon och banan. Så då hade jag tränat uttal i onödan men ni som känner mig vet att jag promt måste få fram det! :-D Nu har vi varit i Björnlunda rätt ofta och aldrig har jag sett en endaste elev. Kanske går man inte till sin lokala och fina glassbutik. Sen hemåt och vi fixade lite Tacos och sen kollade vi på två avsnitt av en ny bra serie som jag tror heter "Jordnära". Riktigt, riktigt bra! Jag hann sedan köra ett lugnt pass på trainern på en knapp timme. Bra och skön dag! :-)

Så var det torsdag och jag hade visst en timmes sovmorgon. Men det är svårt att hålla sig ifrån jobbet när det är så kul. Så jag var där i god tid och tänkte förbereda en cirkelträning. Så ser jag på tavlan att de önskar att jag skall ta hand om två klasser och idag skulle det absolut fungera. Dock inte en hel timme så jag tänkte att jag kör hårt med två klasser samtidigt och så får de sluta lite tidigare. Egentligen hade jag tänkt fylla ut med lite friidrottsgrenar efteråt men alltså inte med två klasser samtidigt. Så fick det bli. Och visst var det lite oro i början då de inte riktigt visste vad som skulle hända. Men snart var vi igång och det var riktigt bra drag även idag. Kanske inte med samma magiska intensitet som igår men ändå väldigt bra. Lektion två kändes helt okey och alltid kul när eleverna tackar för en bra lektion. Sen gick den sista lektionen nog också helt okey. Väl hemma så var det dags att förbereda sig för kvällen men jag kände mig lite seg men skulle banne mig försöka. Det var backpass på schemat och Ullis och jag kom iväg några minuter försent så jag fick ursäkta mig då jag ville lägga in mina saker och ta på mig löparskorna. Sen upptäcker jag att jag har fel lås så Putte fick komma och öppna sitt skåp för lite värdesaker. Kul att Flaken hittade hit igen och som vanligt var även Nicke här. Det är Putte och Nicke som varit stöttepelarna på torsdagarna ett bra tag. Så fem stycken började jogga iväg och jag känner ganska omgående att det här kommer bli ett tuff kväll. Det tar helt klart emot men jag försöker springa med bra teknik och kämpa på. Efter 3,5 km så är det då dags för backen och den är helt perfekt. Det är som vanligt Bronsåldersvägen och jag tippar att den är ganska precis 6,5-7 procent och drygt 300 meter. Jag känner ganska tidigt att jag inte vill satsa järnet eller ta alla tänkta sju set. Jag ställer in mig på fem set och jag släpper en lite lucka mot de övriga. Men helt klart med ett rätt bra tryck så det är inte någon joggfart fastän det är brant. På den fjärde så trycker jag på rejält och det gör nog att jag helt bestämt mig för att endast köra fem stycken. Och den femte blir absolut den sista. När jag är klar med den så joggar jag ned lite längre så får de andra avsluta. Men när jag är tillbaka så har de visst sin sjunde kvar så jag stannar och hejar. Riktigt grymt och kul att se att Ullis hade lätt och starkt steg. Nu höll hon jämna steg med en som hon förut inte kunde hänga på. Efter nedjoggen så ser jag hur mycket jag har sprungit då jag ställt in min display fel men de andra skall promt springa så de får en mil. Jag ser sen att jag fick 9,5 km. Gott nog men framförallt var det styrkan som vara bra att få in. 

Tisdag och jag körde igång lite specifik friidrottsträning på skolan. Det blev tolv stationer och bra drag. Sen var tanken att man, som elev, själv skulle ansvara för att prova på. Men med facit i hand så måste de nog bli mer styrda. Men bra drag innan på den lite tuffare träningen. Sen, mot kvällen, var det dags för klubbträning igen och både jag och Ullis var taggade. Det var en väldigt bra idé av henne det där med att introducera den! Och när vi kommer fram så ser vi många vi inte känner igen och jag presenterar mig och Ullis och vi får höra vad de heter. Så kör vi då igång och med så många nya så pratar jag på under hela passet och förklarar övningar och teknik. Sen bra drag på intervallerna och skön nedjogg. Alla verkar nöjda och nu droppar huvudgruppen in. Det är väl runt 20 stycken och det är en skön stämning. Jag har själv lite svårt att komma igång så första intervallen blir lite avvaktande men på den andra släpper jag på lite men tyvärr för mycket så jag får sänka rejält på tredje som då får bli min sista. Men, men... Det är sånt som händer. Skön dag!

Måndag och det verkade vara lugnt på skolan, det var iaf ingen som ringde. Så jag passade på att kolla in kurslitteraturen till nya kursen då jag valt inriktning. Det blev till slut grammatik men dock 10 hp mot de andra kurserna som låg på 7,5 hp. Lite konstigt. Hursomhelst så jobbade jag lite med Enklaresport och jag såg att jag missat några fakturor och även några som jag själv skall skriva. Sen mot kvällen så blev det lite cykling och nu kunde jag inte hålla mig längre och det var stresspoint på hela 89. Typ bland de hårdaste passen på hela serien. Men jag kom igång bra och undrar om det inte gick lite lättare? Det kändes inte riktigt lika slitigt som tidigare hårda pass och när jag var klar så fortsatte jag lite då jag fick för mig att jag slutat med mer höjdmeter. Men det var ju bara larvigt så det blev några kilometer till. Fast det kan också ha påverkat att jag körde en rejält backig bana i början och det blir ju rätt få kilometer då. Nu stannade det på 39,9 km och tiden blev 1.34 och 630 höjdmeter. För den som är intresserad! :-) Bra gick det iaf och jag gick visst in i nästa level. 

Så var det fredag och dags att avsluta första veckan med eleverna. Kanske var jag lite för taggad men jag hade slängt ihop en riktigt tuff Crossfit-bana och jag ville känna eleverna lite på pulsen. Och visst var den tuff. Det var till och med de som sades ha väldigt bra kondition gick in i väggen och helt klart var de inte vana vid att ta i så här mycket. Men att röra sig är bra men jag tror nog att många har ordentligt med träningsvärk nu i helgen. Eller vad sägs om totalt 4 varv i Tomtaklintskolans skogsspår som är ca. 700 meter. Där insprängt var det 25 armhävningar, 30 benböj och 25 burpees. Jag förklarade att de mot slutet skulle börja att starkt ogilla mig men att det kommer gå över efter duschen. Och så blev det. 

Efter jobbet så åkte jag mot bryggan för jag visste att Ullis skulle simma och jag tror hon skulle brygga lite kaffe. Och mycket riktigt. När jag kommer fram så ser jag ett gäng som vinkar och jag ser Katten Jansson, Gisslan samt Ullis och någon till. Så jag vinkar och sen tittar jag lite då de simmar och tar mig några koppar kaffe. Riktigt nice och den här gången så stannade jag alltså på bryggan. Rätt mycket folk i rörelse men folk tog hänsyns och det var ingen trängsel. Kul att Trossen-Jensan "dök upp" också. Så vi snackade lite med henne och efter det så styrde vi kosan hemåt. 

Mot kvällen så passade jag på att cykla lite och det blev ett lugnt men rätt långt pass på Zwift. Dock kändes det lite jobbigt men det var mest mentalt då det skavde lite här och där. Säkert på grund av den höga luftfuktigheten och senare på natten så började det ju åska och jag har nog aldrig drömt så tragiskt. Jag brukar för det första inte komma ihåg drömmarna då jag vaknar men nu kommer jag ihåg att jag var svårt sjuk och gick runt med en droppvagn... :-)