Lördag och Ullis och jag var lite slöa och tittade klart på Sanningen. På slutet var det mycket att hålla koll på och vem var egentligen vän och vem var fiende, svårt att veta. Slutet blev riktigt spännande och lite tragiskt på samma gång. 

Sen hjälpte vi Tim och Cilla att få hem ett bord och fyra stolar från Tanja. Allting rymdes i en körning och det var skönt.

Vi hjälpte även till att montera ihop bordet och sedan passade jag och Ullis på att äta hamburgare på bistron i ICA Trossen. Riktigt goda fast idag höll de inte riktigt samma klass som sist. Jag hälsade på en gammal elev också och missade att den han satt bredvid också var en gammal elev som sedan inte ville hälsa på mig. Ha ha, så kan det gå. Hon kanske blev sur att jag inte kände igen henne först. 

Vi avslutade sedan med att se ytterligare på teve och nu blev det en film och det var Carry On, nu kommer jag inte ihåg vad den heter på svenska men det handlar om en tulltjänsteman som utsätts för ett obehagligt val och trots att det pågår under en längre stund så hålls spänningen uppe på flygplatsen. 

Imorgon nästan måste jag komma igång med träningen för nu orkar jag inte vila längre. 

Onsdag och det var sista förberedelsedagen innan eleverna skulle komma. 
Det blev nu buss och jag hade en dag kvar att åka på kortet så imorgon bitti måste jag köpa nytt.
Framme på skolan så var det lite tid att planera och jag jobbade på i ett.

Jag fixade med kvartssamtalen och fick ordning på bokningar vilket jag gjorde så de skulle öppnas upp imorgon. 

Efter ett tag kommer jag att tänka på StafettVasan och jag måste ju boka resan dit och hem. Så jag börjar, i samband med lunchen, boka och märker då, nästan då jag är klar, att jag kanske har Mecenat-rabatt och klickar på den länken varvid hela bokningen nollställs. Det gör då att jag tänker fel då jag bokar och hemresan blir redan vid lunch på fredagen. Oops! Det är knappt så vi lär ha gått i mål förrän jag skall vara på tåget hem. Jag hade förstås även knappat in att jag inte skulle kunna ångra mig så nu blev det panik och jag försöker få kontakt med SJ, på något sätt. Snart hittar jag i alla fall ett nummer och ringer upp och sätts i kö. Nummer 50 i kö... Det tar evigheter innan det ens blir 49 och så håller det på. Snart skall jag på föreläsning men jag har en snäcka i örat och smiter sedan in på föreläsningen. 

Nu hör jag inte riktigt men nog var jag nere på nummer tjugo, någonting, tänker jag. Rätt som det var så hör jag en röst i örat och jag får lite lätt panik och pratviskar något vilket gör att alla stannar upp då de tror jag har en fråga. Jag springer förbi och det såg nog lite komiskt ut. Som tur var så var personen kvar fastän det blev så konstigt men han hörde nog att jag var på föreläsning och behövde några sekunder. 

Jag förklarade läget och han var supertrevlig och snart var hemresan borttagen och pengarna tillbaka. Bara boka igen alltså och jag kunde smita tillbaka till föreläsningen. Efter någon timme hade jag lite lugn och ro och bokade snabbt en ny hemresa och undrar om det inte blev billigare då jag förstås skrev att jag ville hoppa av i Vagnhärad och inte i Nyköping. 

Sedan var det dags att bege sig hemåt men bussarna verkar inte gå som de brukar så jag valde att ta tåget hem. 
Lite småseg hemma och min förkylning verkar aldrig släppa. Det blev återigen en soffkväll och vi tittade på "Genombrottet" som handlade om Linköpingsmordet och hur man använde sig utav släktforskning, mycket intressant men det fick dessvärre en mycket liten del i serien.

På kvällen så försökte jag också föra över lite gamla filer från min tid på Nyköpings högstadium då de var snälla och öppnade upp mitt konto ett tag.

Torsdag och jag började att se klart det sista på Squid Games 1 och sedan tittade Ullis på sammandraget men det var inte säkert att hon ville se hela 2:an. Nåja, runt lunch så började vi och det blev en paus mitt i och då hade Ullis zoomat ut. Våld är inte riktigt hennes melodi och det är ju bra. Efter lite kvällsmat och godis så drog vi igång igen och nu körde vi på hela vägen ut och vad tycker jag? Jodå, jag tycker att hela serien är något av det bättre som har producerats och tvåan kanske inte nådde upp till samma nivå som ettan men närapå. Klart, klart sevärt och slutet var kanske lite väl mitt i något som kanske borde avslutats på något sätt. Den får  en stark fyra av fem. Ettan var klart 5/5. 

Gjorde jag ingenting annat? Nä, tror inte det. Lite småjobbigt att jag fortfarande är förkyld och Nyårsjoggen närmar sig. 

Torsdag och idag var det sista riktiga arbetsdagen, för året. Ja, det var så det kändes i alla fall och jag gjorde mitt för att den skulle bli riktigt bra. Först så drog jag till mataffären och jag fick med mig en kollega som gärna ville hänga på så det skulle bli bra. Det var lite restriktioner på att hålla ned kostnaderna lite och det tyckte jag vi lyckades med trots att en annan arbetsgrupp också fick lite inköpt på samma nota. 

Sedan tillbaka och nu körde jag ett Kahoot för min mentorsgrupp och jag frågade om de ville att vinnande bord skulle få en fördel i morgondagens avslutningskahoot men de sade de nej till. Det var en rolig Kahoot och jag var lite orolig att morgondagens Kahoot inte skulle bli riktigt lika rolig. 

Sedan sista lektionen och jag gick in med samma inställning att det skulle bli riktigt bra men eleverna hade redan börjat gå på jullov. Nja, det var att ta i men det var absolut inte samma driv som vanligt. 

Sedan traskade jag hemåt och jag missade tyvärr en bra buss så jag fick vänta länge på nästa. Så surt! Bara för att jag tog för mycket tid på mig. 

Väl hemma så blev det Julkalendern och sedan tittade vi på avslutningen på Robinson och den blev mer spännande än väntat men jag förstår inte riktigt hur de tävlanden envisas med att lägga fnöske i botten och inte tvärtom. Elden brinner ju nedåt oavsett vad förståsigpåare säger. Då kommer dessutom snöret att ta eld snabbare och man säkrar dessutom upp en stark eld upptill så det blir närmare snöret också. Sen, men det kanske var svårt att tänka på i stridens hetta (!), så borde de förstås dragit bort det mesta av vattnet i håret innan de böjde sig ned över eldstaden. Nåja, nu skall jag inte överanalysera, det var spännande och riktigt kul att Ida vann. Helst så hoppades jag på Viktor men han var ju också en jäkel på att pakta och den biten skulle jag velat tona ned men alla verkar ju överens om att paktande numera är en del av Robinson. 

Grattis, Ida!

Sedan traskade jag ned till källaren och körde igång ett pass och jag körde en group ride men nog fasiken började jag känna av en förkylning. Jag har i alla fall haft lite ont i huvudet men jag körde lite lugnt och jag började känna mig sliten överlag. 

Försökte blåsa ur lite...

Tisdag och det gjorde återigen ont i tån då jag promenerade från bussen till skolan. Så irriterande och jag kanske måste boka en tid till någon expert. 

Jag gjorde mitt bästa på jobbet och sedan var jag helt slut på vägen hem. Man tar hela tiden en mängd beslut och kanske kunde jag gjort något bättre. 

Möte innan jag begav mig hemåt och väl hemma så blev det Robinson Återträffen. 

Jag avslutade med 50 minuters Group Ride. Kände okej.

Onsdag och idag skulle jag och Ullis gå och titta på Jonas von Essen, ni vet han, minnesvärldsmästaren! :-) Jag älskar ju den typen av personer som bara är sig själva och gärna lite nördiga fast på ett positivt sätt. Först var det dock jobb och jag tog bussen till Nyköping och sedan hämtade Harald upp mig. Det blev förstås lite prat om Jonas och även Harald verkar digga konceptet. 

Vi avslutade med en liten kurs i hur man lägger ut prov i provschemat, det är en slags kalender så att alla skall se vad som är på gång och så att inte någon klass får för många prov under en kort period. Det kändes som något jag använt förut så det blev en liten uppfräschning och jag kunde efter genomgången traska över till badhuset då jag såg att Ullis kommit fram. Jag såg till att jag kunde gå in på hennes klippkort och de kunde manuellt lägga in mig.

In på badhuset och Ullis var förstås redan igång. Jag var lite seg efter jobbet men kom igång lite grand efter ett tag men vid en kilometer så stannade jag och Ullis körde lite till. Lite i kortaste laget men jag ligger ju inte på samma nivå som henne i just simning.

Efter dusch och lite bastu så gick jag till mitt kontor och rakade till mig innan jag mötte upp Ullis.

Eftersom det var ”min dag” då jag fått föreläsning och mat i present så fick jag välja ställe och det blev restaurant Long, den gillar jag. När vi kommer fram så är det helt tomt och vi är rädda att det är stängt men det var lugnt. Lite läskigt när det är så tomt i lokalen och skulle vi inte varit där förut så kanske vi hade vänt. Flera kommer och hämtar mat och snart droppar det in lite folk i restauranten också.

Jag tog fyra små rätter och var supernöjd.

Sedan drog vi till Nyköping och vi tog den vanliga parkeringen och nu var vi sugna på en kaffe innan föreläsningen. Det var dock svårare än väntat då allting verkade stänga klockan 18.00 och Espresso House, som skulle stänga klockan 19, hade stängt hela dagen p.g.a ”sjuka personal!”. Ha ha! Hoppas de är bättre på att göra kaffe än att stava.

När vi nästan gett upp så går vi förbi Pressbyrån och där fick det bli en kaffe som vi delade på för nu var det hög tid att gå till föreläsningen. Jonas är lite av en favorit för mig och kanske, tänkte jag, kunde man slänga några ord med honom efteråt.

Så var det då dags och föreläsningen var ungefär som förväntat men kanske ännu bättre för jag har ju läst en del från honom och även läst hans bok. Man ville ju inte bara få samma men han toppade det och så kul att se hur han tänker i realtid, så att säga. Mycket bra föreläsning och ingen ville gå sen. Om man ville så kunde man träffa honom då man gick ut men det kändes som alla ville det så Ullis och jag gick direkt då förstås. Jag står inte en halvtimme och väntar. Sjukt karismatiskt och rolig kille och jag kände att även Ullis gillade showen.

Sedan hemåt och vi tog en burgare på vägen och den gick utan problem ned.

Tack för en rolig och intressant dag, Ullis! 😊

Tisdag och det var återigen lite segt. Den här årstiden är verkligen hemsk. Kanske är man lite trött för att man tränar mycket också, i och för sig. Hursomhelst så började jag i badhuset och checkade av en massa elever och sedan var det lite fritt. Sedan fick jag hoppa in på textilslöjden och det var andra gången någonsin som jag vikarierat som textilslöjdslärare. Den första gången var nog 2001, om jag inte minns fel. Då gick jag en promenad. Nu fanns det visst planering på classroom men jag kom inte in där. De som hade kvar på sina arbeten fick fortsätta med det och sen kunde man göra armband. Sen lät jag några elever, som inte hade något att göra, klura på några roliga logiska iq-test och berättade om dem. Först och främst att de inte skulle stirra sig blind på resultatet eftersom det var utformat för vuxna men de var grymma och tyckte det var kul. En gjorde det danska testet och fick 109, snittet i världen är 100. I Sverige tror jag det ligger på 101 eller kanske 102. För den som undrar så finns det ingen officiell Mensa-organisation som har betaltest på nätet så betala inte för det för det resultatet gäller ändå inte. Det är en fusksite. För att få ett officiellt resultat så gäller det att gå in på mensa.se, om du bor i Sverige, och betala för ett övervakat test. Man har två försök under ens livstid. Själv så kände jag att det skulle bli som en revansch på min jobbiga barndom och jag gjorde ett försök typ i början på 2000-talet och då fick jag 128. Jag blev besviken för det krävdes lite mer för att komma in. Nu fick jag så jag tillhörde de 3 % med högst resultat men det behövdes att man skall tillhöra de 2 % med högst resultat vilket motsvarar 131 i IQ och det är den standardiserade skalan som gäller. Jag kommer ihåg att jag frågade om det kan påverka att man lämnat blod några dagar tidigare. Tror det var två dagar innan. Testledaren sade absolut. Det påverkar mängden syre i hjärnan och det var ju förstås dumt. När jag fick resultatet blev jag oerhört besviken så det fick bero. Sen tror jag att jag tog tag i det då jag förstod att Jocke, min bror som dog för tre år sedan, hade en bucket list på saker han ville ha gjort innan han dog. Det sporrade faktiskt så jag tog tag i det för några år sedan och så gjorde jag ett nytt försök och nu såg jag till att vara utvilad, ätit bra och dessutom joggat lite precis innan. Nu gick det bättre och jag fick toppresultatet och kom in genom att få 135+, alltså det högsta som gick att utmäta och tillhör den högsta procenten. Jag tar inte det så allvarligt mer än att det var säkert att jag kom in. Jag hade hela sex stycken fel men å andra sidan var B-provet mycket svårare.

Precis innan lektionen så ser jag att exproffset Patrik Nilsson säljer ett par kolfiberskor och de ser ut att passa mig perfekt så jag skriver lite och jag köper dem. Så kul!

Till jobbet då. Jag avslutade med att bada med en specialgrupp och hade då endast en bedömning och sedan blev det lite lek. Vi sporrade varandra och fastän jag verkligen hatar att hoppa ned i vatten så överkom jag med min rädsla och kom upp på hela en meter... ha ha! Nu sitter den rätt bra i alla fall. Nu är det trean som gäller... :-0

Sedan på möte och jag känner att jag sitter på så många uppslag men tycker mycket är självklart. Jag tar det med chefen istället.

Mötet drog verkligen ut på tiden så det blev till att vänta på en senare buss och väl hemma hade Ullis fixat en supergod mat. Kanske för god för jag åt lite för mycket och nu väntade löpträning.

Vi tittade först på Robinson och sedan även Gränslandet och nu blev det för bråttom så vi fick skicka att vi kommer direkt till spåret och eftersom vi inte låg i samma fas som de andra skulle vi ändå få springa själva. Min grundträning är ju mycket lugnare än vad klubben kör också.

Först hann jag dock in på kyrkogården och tänkte lite på Jocke som skulle fyllt år idag. Det är ju sjukt tragiskt och lite tragikomiskt hur livet bara kan gå vidare utan en. Givetvis är han otroligt saknad och kommer vara så väldigt länge. Fruktansvärt tråkigt.

Jag går tillbaka och märker att de börjar komma.

Vi hälsade på alla och sedan drog de iväg med en jäkla fart! Oj!

Så joggade jag och Ullis iväg och det kändes riktigt bra nästan hela tiden. Lite småsegt på sista varvet men det var jag beredd på. Kanske kändes det bättre än väntat, till och med. Det blev dock en liten chock när jag slet av mig min buff. Kylan slog emot den svettiga pannan rejält.

Vi såg sedan inte de andra något mer på våra tre varv men jag hoppas att alla fick sällskap.

Sedan in på affären och där handlade vi lite innan vi åkte hemåt.

In i duschen och sedan blev det Elitstyrkans hemligheter. Även den är riktigt bra och man får se hur det blir då man nöts ned. Lite sporrande inför en Ironman. Där ligger man ju också och kämpar på gränsen och sådant gillar jag.

Nä, in till sängen och nu var vi bägge riktigt trötta.

Måndag och jag hade sovit riktigt djupt men kände mig ändå inte utvilad. På jobbet var även både kollegor och elever lite småsega. 

På jobbet började jag med en specialgrupp och jag tyckte det gick bra. Sedan var det badminton och pingis. Kul och jag var med själv lite då och då. Jag hann med att bedöma lite. Precis innan lunch kommer chefen och givetvis i slutet av en lektion då alla var helt slut. Han ville komma på lektionsbesök och han ville komma lektionen efter lunch. Ajdå! Den dagen jag kände mig som segast men det var bara att hoppa igång, det har jag ju gjort förr. 

Så var det då dags och jag kände segheten hos eleverna men jag försökte vara alert och det kanske är lite löjligt då man gör sig till lite grand. Nåja, lektionen gick bra och alla tränade badminton och pingis. Jag hann bedöma en del och tänkte inte alltför mycket på att jag själv blev bedömd. Jag tror ändå att han har lite koll. 

På sista lektionen blev det bra drag och det är så häftigt. 

Sedan hemåt och väl hemma så upptäckte vi att köttfärsen fortfarande var fryst så det fick bli hämtmat. Ullis satt redan på cykeln och sedan skulle vi äta. Vi passade på att titta på Robinson och Gränslandet. Efteråt så tränade jag och Ullis tog ett pass på badhuset under tiden. 

När jag var klar, och Ullis hemma, så blev det även Kompani Svan. Imponerande att de vågade kasta sig bakåt i vatten från hög höjd. Undrar om jag skulle våga det. Tuffa Niclas... eller?

Det blev mitt vanliga 70-minuterspass och det börjar ju låta tjatigt men vi får se hur utfallet blir.