Nikki

3 augusti 2008 12:18

hur fort cyklar ni typ? Säg 1 mil avverkas på...?

Niclas B

4 augusti 2008 00:47

Hej! Ja, hur långt är ett snöre? Det beror förstås på väder, vind, sträcka och ambition. Säkert lite till... Slår man ut passet så blir det väl nästan 29 km/h. Tar man den sista milen på dagens pass så höll vi säkert närmare 40 km/h då vi hade grym medvind på slutet men förstås motvind också och då riktigt tuff motvind då vi cyklade längst kusten då vi hade motvinden.

Malin Hedén

8 augusti 2008 00:34

Nu vill jag fråga "experterna" ;-)
Jag har alltid tränat mycket, men då mest styrka i form av bodypump eller boxning.
Jag har alltid gått mycket (powerwalk) och cyklat. Springa har jag aldrig varit något för, men har fått upp ögonen för det och tycker det är jätteskönt, men vet inte riktigt hur jag ska gå till väga med träningen? Som det ser ut i dag, så springer jag så här: Springer 2 dagar, vilar en, springer 1 dag, vilar en, springer två dagar, vilar en och så rullar det. Jag börjar mitt "pass" med att gå i rask takt tills jag känner mig varm (ca 10-15 minuter). Sedan börjar jag springa (joggar inte, utan springer i ett lagom tempo). Eftersom jag inte tränat på ett par år såär inte min kondition vad den borde vara, så jag orkar inte så länge i taget. Kanske fem minuter på sin höjd, sedan får jag gå igen ett par minuter för att sedan springa igen. Så här kör jag på i en timme (från start med uppvärmning inräknat).
Är detta ett okej sätt att bygga upp sin kondition? Jag försöker givetvis ta ut mig lite mer för varje gång och jag tycker kanske att min puls har börjat gå ner lite fortare? Kan man som en trogen läsare få lite tips av en expert *smile*? Det vore kanon att få lite hjälp på traven.
Tack på förhand!
/ Malin

"experten" Niclas_B

9 augusti 2008 22:30

Hej Malin! Kul att du fått upp ögonen för den bästa träningsformen! :-)
Nu är det ju individuellt hur fort fram man kan gå men du verkar ha en bra start. Faran med att köra på för hårt i början är ju förstås att man kan bli bränd. Genom att intervalla som du gör i själva passet så går det mycket snabbare att få upp konditionen så det är mycket smart. Sen kan du givetvis försöka ha lite olika syften med passen framöver men som en start så låter det smart att köra som du gör. Allteftersom så kan du försöka ha ett pass i veckan som du försöker ha som långpass. Ngn gång i veckan kan du även ha som vanligt distanspass. Att hela tiden försöka slå sina tider med samma distanspass är ett säkert sätt att gå in i väggen. Till en början så kan syftet vara att skapa en kontinuitet där fokus skall ligga på att ha roligt och förbereda kroppen på lite tuffare träning. Sen kan du mot hösten lägga mera krut på mängd, mot vintern styrka och sedan mot våren lite mera fart i intervallerna. Allt vävs förstås ihop. Hoppas du är nöjd med svaret! :-)

Malin

10 augusti 2008 21:08

OM jag är nöjd *smile*. Tack för tipsen!
Känns jättebra att jag har tänkt lite rätt i alla fall.
Jag kör på ett tag till med träningen som själv har lagt upp. Det fungerar faktiskt bra (Inte just nu, då jag sträckte mig rejält vid en schysst split alá "halkapårampentilldyngcontainernochnästanslåihjälsigvurpa". Aj aj aj säger jag och hoppas att det går över snart?
Jag återkommer i vinter för tips till att bli stark i löpningen *smile*. Nu lägger jag vikten på att få upp lungkapaciteten.
Tack Niclas!
Du ska veta att Din och Ullis träning verkligen taggar en och man blir inspirerad till tusen.
Tack till er båda!
Ha det gott!
/Malin

Niclas B

11 augusti 2008 00:41

Roligt att höra att vi inspirerar fast idag så vek vi ned oss då det var lite annat i görningen! OS var ju även en bidragande orsak! ;-)
Mindre roligt att höra om din lilla olycka! Hoppas det inte blir något långvarigt!

Malin

12 augusti 2008 01:39

*skrattar* Allt är ju relativt! "vek vi ned oss" Det var nog ingen fara på taket? Kroppen behöver ju vila också. Så mycket vet jag, att vilan är minst lika viktig som träningen, för det är då musklerna byggs *smile.
"Olyckan" verkar redan bättre, men jag fick en rejäl streckning i ljumsken. I går kunde jag knappt gå, idag känns det lite bättre och jag haltar inte. Tänkte ta en promenad i morgon och känna mig för lite hur det känns. Jag hoppas också att jag är ok snart, för jag är heltaggad att komma igång med löpningen på allvar. Skitroligt är det ju att springa. Varför har jag inte gillat det förut kan man ju undra?
Ha det gott!

Ps. Tips på bra skor till löpning i terräng (Skogsvägar, stigar)? Det är där jag måste springa pga min brutna rygg. Blir för hårt att springa på vägarna. Ds

Malin igen

12 augusti 2008 01:41

ARGHHH!!! "Svenskläraren" har stavat fel!!!! Det heter väl ändå strÄckning *skratt*

Niclas_B

15 augusti 2008 00:20

Det får du se som ett "sträck i rekningen" bara! ;-)
Nåja, ingen större fara är skedd!

-HALLÅ! KOLLA HÄR VEM SOM STAVAT FEL!

Fast apropå att vika ned sig så får det inte bli ngn vana då vi människor är vanedjur. Men så är i uppstarten så kanske det är bra att jag bromsar lite då Ullis har mer vilja än vad jag har! :-)

Att springa kräver ju lite styrka rent mentalt och det tar ett tag att få! :-)

Hur är skadan nu?

Malin

17 augusti 2008 20:13

Tack! Bra att du inte påminde någon om mitt stavfÄl *skrattar*.

Tackar som frågar om min skada. Ja, den är åt h-vete och jag vet inte riktigt hur länge till jag ska gå och ha ont? Jag vet att sträckningar kan ta lång tid att läka, men nu vill jag inte ha den mer ;-)
Jag har varit ute och gått i ett friskare tempo, men det kändes rejält efteråt? Kanske är vila det enda rätta?
Kanske har experterna några råd till amatören *smile*?
Klart att Ullis har mer vilja än du. Hon är ju kvinna och din fru *skrattar*. Samma lika här hemma.
Ha det gott!
Malin

Niclas_B

19 augusti 2008 10:21

Ger inte skadan med sig så bör du förstås kolla upp det med någon kunnig sjukgymnast eller annan läkare. Annars så borde inte en rask promenad hindra.
Krya!