Tisdag morgon och allting är surrealistiskt. Min bror Joakim har dött, hjärtat hade bara slutat att slå och både pappa och mamma dog tidigt med hjärtstopp på båda. Sen är jag precis i en uppföljning med hjärtat och det är så klart att man blir orolig själv, det är många tankar som snurrar. Men hur jobbigt det än är med Jocke så har han inte skött sig så bra och samma sak var det med både mamma och pappa. Man har bara ett liv och vill man hylla Joakim så gör det genom att leva hälsosamt och det var faktiskt något han strävade efter men steget dit var långt och det hade gått lång tid. Jag skulle registrera när jag kände något annorlunda från brösttrakten och jag hade visst skärmdumpat mitt på natten men för vad? Någon gång så vet jag att jag hade gråtit, på natten, men är osäker när, det kan mycket väl ha varit precis då. Men vi kommer upp och jag fixar först med lite paket och sen skall Ullis och jag iväg på ett pass. Hon tänker springa och jag tänkte komma lite efter på den lilla gulliga damcykeln. Men precis när Ullis skall springa iväg så ropar hon att jag har besök och det är Jalmen som kommer för att beklaga och han har med sig fina blommor. Tack och tack förstås till hans nära som också var med på det. Vi pratar en stund och det är fint men lite overkligt på något sätt. 

Ullis springer iväg och jag gör mig iordning men det tar lite tid. Så lång tid så jag bestämmer mig för att inte pumpa cykeln och det är säkert ett felbeslut då jag borde tjänat in de minuterna det tar att pumpa. Om inte annat så borde jag inte blivit så slut som jag blev. Jag är precis på gång att cykla iväg då vännen R cyklar förbi och stannar. Hon vill så gärna krama och trösta men det får vi ta en annan gång. Vi pratar lite och sen är jag iväg. Jag startar min träningsapp och det ser säkert inte klokt ut med mig på en rosa, lite för liten, damcykel med cykelkorg. Men men... Inga växlar heller så jag undrar om jag verkligen kommer komma ikapp. Ullis ville ju ha sällskap. I första backen så känner jag hur pulsen drar iväg men jag kan inte säga att den skenade men det var nog närmare maxpuls ändå för det här var nog så långt ifrån träningscykel man kan komma. Jag får ta i så mycket jag kan så det blir ett bra test och det produceras massor av mjölksyra i benen! :-0 Och så fortsätter det i början, det är mycket mer backar än man tror och en cykel utan växlar... Sen, när det borde gå fort, så kan jag inte trampa på så mycket. Till slut så är jag ute på stora vägen och får det lite lugnare med backar men helt backfritt är det inte men jag känner att jag knappt får luft och jag vill nästan kräkas. Det har nästan varit maxansträngning och alltför mycket godis på det gjorde att jag mått bättre. Har man dessutom, som jag, extremt svårt att känna något i gommen, blir det jobbigt. Som tur var tog jag jackan jag ändå måste slänga då jag fastnade i ett staket och det blev hål. För jag är så svettig. Jag har fortfarande inte kommit ikapp Ullis och nu svänger jag upp mot Vagnhärad och det är en lång backe och man måste stå och trampa för att orka. Nu rullar jag nedåt och mot slutet ser jag Ullis och jag bromsar in och cyklar de sista 250 meterna med henne. Heeelt färdig! :-0 Så det blev ett bra test och jag får liksom tvätta av mig så gott det går. Sen är det bråttom mot Karolinska och jag åker och hämtar Vicke, som skall hänga på. Det känns fint att ta honom med. Brorsan var visst i skolan. Efter att ha hämtat honom så hämtar vi Ullis och nu är det raka vägen mot sjukhuset. Vi hittar en plats direkt och Vicke är fascinerad av alla höga hus. Det är sant. Det är stort och lite mäktigt där och många lyftkranar och liv i rörelse. Själv tycker jag sånt är jobbigt och jag skulle nog aldrig kunna bo i stan. Sen är det kul att åka hiss med Vicke och han och Ullis går och tittar på utsikten och jag går och lämnar min mätare. Givetvis klistrar jag igen kuvertet med bara pappret och får sätta fast maskinen med kuveretet med gummisnodd. Nåja... 

Vi bestämmer oss för att inte fika där utan åker nedåt och satsar på mat istället. Det vore ju kul att kolla på bilar samtidigt och åker mot Bilia i Segeltorp. Där har de en restaurant och vi äter gott och det är lite jobbigt när mattanten säger "pappa" till mig. Jag skakar lite snabbt på huvudet och spänner ögonen i henne. Jag får förklara lite snabbt då Vicke går iväg. Det är förstås jobbigt men hon verkar tar det bra. 

Sen stannar vi till vid Kungens kurva, då Ullis skall köpa lite. Jag och Vicke går runt och kollar i lite affärer och sen går vi och "skrämmer" Ullis. Det slutar med att Vicke står och skrattar då jag vänder mig mot honom och inte ser att Ullis står bredvid och tittar på mig. :-)

På kvällen så är vi hos Lina och jag kollar lite kort och lägger sedan ut lite minnen på Insta. Sen behöver både jag och Ullis landa lite och åker hemåt. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag var det en speciell dag. Dels så skulle en nära mig göra en rätt stor sak och dels så är det idag tre år sedan lillebror gick bort. Det kom så plötsligt och som vanligt gjorde jag en låt om det. Tror den kan bli bra men än så länge känns den int...

Tisdag och det började som en vanlig dag men rätt snart får jag ett sms som ger mig lite kalla kårar. Det stod att hen skulle höra av sig på kvällen och det utan att vi kommunicerat så mycket sista veckorna. Usch! tänkte jag. Jag berättade förstås fö...

Måndag och det var nog som en vanlig dag förutom att jag började ta tag i alla viktiga delar inför loppet. Det var mailande och förstås lite reklam inför loppet. Ringde Björn som försökte få tag på några avspärrningar som vi kan använda för att göra ...

Söndag morgon och jag hade sovit riktigt dåligt. Vet inte om jag tog för mycket kaffe igår kväll men jag låt och tänkte för mycket på hur bra koll jag hade på loppet och allt det runtomkring. Så var det möte idag men det är ju nästan två veckor kvar ...

Lördag och Ullis var upptagen med annat och jag kämpade på med mina examinationer. På något tråkigt sätt så hade jag tre av fem examinationer, i nuvarande kurs, som jag blivit underkänd på. På en av kurserna råkade jag ut för ett rejält slarvfel som ...