Så var det då dags att träffa duktige läkaren, Lotta Willberg, igen och man fick helt klart förtroende för henne. Och Anton som skickade dit mig var mäkta imponerad av henne och hon har varit med på två OS som läkare för Sverige. Hursomhelst så hade första försöket med medicin inte gett någonting. Och som jag förstod det så var nästa steg troligtvis en kortisonspruta. Men på kallelesen stod det att det inte skulle var några ingrepp alls utan endast konsultation med Lotta. Kanske var det bra att jag trodde det. Efter att ha kollat av min häl, samt slemsäck, så började vi att prata och hon undrade vad jag ville. Jag överlät det till henne och hon nämnde något om att hälutväxten var lite stor men inte oroande och att man borde köra in en kortisonspruta. Jag, som är rätt spruträdd, sade att vi kör på det men det skulle visst ske på en gång och jag började jämra mig och nu kom alla stunder jag gått och oroat mig för på en gång. Ullis fick slita upp hörlurar och skulle sätta på musik och jag får nästan panik när jag hör att det är någon ärtig Magnus Uggla-låt. Byt! uppmanar jag Ullis men jag märkar att hon är på gång att sticka och jag nästan skriker: "-JAG ÄR SPRUTRÄDD!" :-) Men jag hade visst inte så mycket att vara rädd för. Klart att det var lite läskigt med bara känslan att hon stack in en stor nål in i hälen men det gjorde inte direkt ont men jag fick  verkligen stålsätta mig. När det var klart, och det gick verkligen fort, så var det som allt rann av mig. Eller kanske inte så fort men jag märkte att jag varit rejält spänd. Och risken var förstås att hälen också skulle bli det. Typ liten svullen. Tanken med kortisonet är att slemsäcken skall skrumpna. På väg till bilen så tog vi oss en liten fika och sen åkte vi hemåt. Det blev värre och värre efterhand och sen blev det alltmindre utflykter för mig och stackars Ullis fick gå själv och shoppa sen. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag och jag sammanställde Tub-enkätsvaren lite fort då jag var nyfiken. Det ser riktigt bra ut och vi kan slå oss för brösten.  På mentorstiden körde jag lite Pling-plong och det gick bra. Riktigt kul! Sedan gick jag en liten promenad med någ...

Usch! Jag var riktigt trött när jag tog mig till jobbet men väl framme så hade jag en lucka och fixade med lite privata saker som att söka jobb, fixa kring vårat TUB-lopp och skickade in kring föreningarnas dag i höst. Sedan hade jag en lektion me...

Nu skulle vi åka hemåt och jag som precis skrivit att jag skulle vara med på alla träningar framöver men jag orkade inte korrigera. Saker kommer ju alltid att komma emellan. Det var i alla fall en underbar morgon och vi försökte suga ur det sista ...

Knäet kändes mycket bättre och jag tänkte att jag provar väl att jogga idag. Lite rörelse kan nog skynda på läkningen, kanske… Vi startade med en morgonlöpning och det blev fem och en halv kilometer. Sedan frukost på det. Positivt var at...

Jag vaknade med världens smärta i knäet, det hade verkligen låst sig. Flera gånger fick jag ta flera minuter på mig för att värma upp det och försöka få ut det innan jag kom upp ur sängen för att gå på toaletten. Då ångrade man att man hade druckit l...