Lördag och det var verkligen fullt upp. Och brorsan Peter, med familj, hade anlänt till Vagnhärad igår kväll och hade sovit hos några vänner. Vi hade försökt att få tag på barnens kusin, Lill-Holcken, men inte lyckats förrän på morgonkvisten och han ville hänga på på oss. Först skulle vi ned till Felix nya studentboende och försöka få ordning på lite saker och att hitta en parkering, iaf i nära anslutning, verkade omöjligt. Så efter att ha släppt av Felix, Tim och Lill-Holcken, så åkte jag och Ullis iväg och letade. Rätt snart så hittar vi ett p-hus och det verkar vara det enda vettiga. Dock en liten bit ifrån men så farligt var det inte. Och hyfsat billigt också. Vi passade på att köpa lite mat i en ICA-butik och snart var vi tillbaka. Vi fixade upp lite hyllor och en spegel och grabbarna försökte få igång internet. Det var dock svårare än väntat och det verkade som man var tvungen att vänta tills den ordinarie personalen, på Studentboendet, var tillbaka. Timmarna gick och nu var vi tvungna att tänka på refrängen. Vi skulle passa tiden till en överaskningsfest för svärfar och jag behövde samtidigt en ny skärm då jag inte fått igång den gamla efter senaste strömavbrottet. Efter några snabba besök på elektronikaffärer så slog jag till. Jag insåg att det kanske inte var den billigaste men vi hade bråttom och ville inte missa tiden. Vi kommer iaf i tid och väntar in svärfar som blir ordentligt överaskad och det var god mat och tiden gick. Vi hade planerat att jag skulle åka hem med grabbarna lite före då Peter och Nettan väntade. Och så kunde Ullis åka hem med syster Lossan. Så jag vinkade adjö och vi började rulla hemåt och jag vet inte vad det är med mig och resor men jag blir riktigt trött av att åka bil. Så den sista bilen blev det småvägar så jag blev piggare. Fy bubban! Väl hemma så tog jag emot brorsan och de installerade sig. Och när Ullis kom hem skulle vi träna lite. Fast nu har projekt nedtrappning börjat. Ett år av bra och fokuserad träning börjar närma sig sitt slut och man måste ju erkänna att man varit rätt dedikerad. Ingen alkohol alls egentligen. Vi delade på en flaska vin i början på sommaren och den räckte över två dagar och inget godis och fika för mig på flera månader. Och massvis av träning. Men ändå så finns det de som tränar ännu mera och det är bara imponeras av dem. Men vill man så kan man. Hursomhelst så börjar jag bli rätt nervös och det är bara förnamnet av vad jag kommer att vara på tävlingsmorgonen. När Ullis kom hem så blev det faktiskt ingen middag för alla verkade mätta och belåtna utan det blev bara lite chips och nötter. Nu slarvade jag faktistk med några chips. Men jag vet inte hur farligt det är. Sen var det bara att hoppa upp på cyklarna och det blev runt en halvtimme lite sådär halvhårt. Sen somnade man gott!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Onsdag och det var återigen en bra dag, i alla fall för mig. Jag passade på att komma ikapp med lite saker och försökte även få ordning på mina låtar igen. Det har verkligen fastnat och den här gången fick jag igen nobben och musik är verkligen svårt...

Tisdag och det första man ser är ett sms från älsklingen och reportaget i ÖSP var visst klart. Det såg riktigt grymt ut och det ville man förstås dela. Jag hade ju bett om att inte få ta så mycket plats och det blev en perfekt blandning. Dock lyckade...

Måndag men det kändes som man blivit lite dagvild och Ullis höll med. Det är väl lovdagarna som ställt till det. Jag jobbade iu i och för sig i fredags men jag var ju rätt ensam om det. Slet hårt också så jag borde ju verkligen känt att det var en va...

Söndag och jag ser att jag fått svar om en fråga om chip-tider och det skulle bli väldigt dyrt så frågan är om man inte kör vidare med ett billigare alternativ. Jag tror att man kan skapa lösningar som fungerar ändå, trots många löpare som kommer in ...

Lördag morgon och jag satt lite och fnulade på lite saker att ta upp till nästa års TUB-lopp. Det här var ju roligare än man hade trott men kanske också mer jobb än man hade trott innan.  Jag passade på att plugga lite innan jag fick ett ryck och b...