Vaknade på morgonen och hade lite ont i nederdelen av magen och det oroade mig. Har jag fått något skit i kroppen? tänkte jag. Men sen kom jag och tänka på att jag har ju visat alla klasser mångkampskast men det är nog sammantaget inte alltför många. Hur många elever har då inte träningsvärk som stått och kört kanske uppemot 15 kast vardera? Men jag är ju svagare nu och jag känner att jag har en dålig period. Kroppen har svullnat upp och jag är klart tyngre, kanske allt time high. Det känns mindre bra och jag är faktiskt orolig. Det är fortfarande så att jag inte riktigt är på topp och det stör mig. Även mentalt alltså. Jag vill vara sådär vass och skärpt som jag vet att jag kan vara och som jag känner att jag inte är nu. 

Väl hemma så känner både Ullis och jag att vi måste skippa core-träningen och för mig var det nog smart för min magen känns rejält manglad. Vi går istället en promenad, på några kilometer, och på kvällen så såg vi den där Eurovision-filmen. Det var... annorlunda men kul. Innan promenaden så såg vi på hela tre avsnitt av Agatha Christies Hjersson. Igår såg vi det första avsnittet. Klart fast direkt men den är lite annorlunda. Både barn och vuxen på samma gång, typ.