Torsdag och idag var det riktigt jobbigt för några elever då det var orientering på schemat. Man kan väl säga att det inte är favoriten hos alla så det var mycket kämpande, både i skogen och innan de ens kommit ut. Själv så tycker jag att det är skitskoj och förhoppningsvis gör jag det inte för svårt då jag själv tycker att det är rätt lätt. 

Sen hem och väl hemma så gjorde vi inte så mycket. I alla fall inte som jag kommer ihåg nu.

Onsdag och efter två bra lektioner så var det full fart med att planera men jag tyckte mest att jag stökade till det så det var nog lite väl många saker igång samtidigt. Jag får ta tag i det senare men jag lyckades i alla fall göra klart alla frågor till ett kommande teoriprov. Tyvärr gjorde jag det i min privata google-anslutning så vi får väl se om jag kan föra över det senare. På idrotten så tjatade Pingis-John sig till en match och halv ofokuserad så fick jag bita i det sura äpplet då han var riktigt taggad idag. Attans! 3-2 till honom.

Väl hemma så var det cykelträning på agendan och Ullis körde på så in i helsicke! Jäklars vilken fart. Hon skulle köra tre mil och sedan springa en bit. Jag kom igång lite senare och körde lite längre tid på cykeln så jag hoppades att hon inte skulle springa klart då hon ville bli hämtad. 

Jag cyklade på och pulsen verkade hoppa upp och ned men jag misstänkte att det mest var strul med överföringen, då jag körde med ett separat band till zwift. Min vanliga pulsklockan fungerade nog som det skulle. Ungefär i mitten så kände jag mig riktigt slut men pulsen indikerade ju på att absolut inte skulle ha några problem att köra minst dubbelt så länge. Det gällde dock att förhandla med kroppen hela tiden och hjärnan vann. 

Av cykeln och in i bilen och jag lade en filt över sätet då jag eftersvettades. 

Ullis hade sprungit sjukt fort också och var riktigt nöjd. Jag skulle absolut inte klarat av det tempot så det är högst tveksam om jag skall kunna springa ikapp henne på Ironman som sist. 

Sen var det Milan och det skulle bli spännande men när jag slår på teven så har Inter redan gjort mål! Men vad f-n! Det har ju bara gått några minuter och jag spolade tillbaka och försvararen borde kunnat gjort det bättre. Sen blir det ett mål till av Inter och de kläddes ju av för det mesta. Nä, det var ingen höjdare igen och jag ångrade mig igen att jag var uppe och kollade. Eller ångrade kanske var fel ord för det fanns absolut bra saker att titta på. Dock var det surt då jag hejade på Milan men man kan säga att de åkte in i milan. 

Tisdag och som vanligt efter tisdagarna så brukar jag vara riktigt trött. När jag kliver av bussen så har jag som vanligt somnat precis innan så jag är inte mitt piggaste jag. Ullis är på badhuset och simmar och jag skulle komma dit så fort som möjligt men jag måste packa lite snabbt innan. 

När jag kommer fram till badhuset så kikar jag in och ser att det verkar vara ganska lugnt och jag ser att Ullis matar på.

Jag duschar och gör mig iordning och snart är jag nere i poolen och försöker starta. Jag drar igång med Ullis och jäklars vilken fart jag fick men misstänker att jag matar på för hårt. Mycket riktigt så märker jag det efter endast två längder och jag har syreskuld. Jag får vila lite och försöka komma in i fas. Emellanåt så känns det riktigt bra men det omvända sker också. Jag bestämmer mig för att inte forcera om jag ändå är trött utan nu handlar det mest om att få till en liten simning och nöjer mig med endast 400 meter. 

Efter dusch så är det full fart till löpträningen och jag känner mig riktigt sliten men vill inte skylta med det och förpesta stämningen. Jag kör hårt med coachrollen och lägger till ytterligare en rolig men bra övning och gjorde det till en liten tävling. Själv hade jag inget med vinsten att göra men ville ändå tagga till dem lite. 

Jag nöjde mig med endast tre kilometer och samma sak fick gälla nu. Det viktigaste var att vara igång. 

Sen hemåt och Felix och jag kollade lite på Real Madrid mot Manchester City. Jag var sjukt nyfiken på Haaland men i det stora hela var det en liten besvikelse men jag förstår ju att det är killen som bara blixtrar till. Det var ändå lite trist att sitta uppe och inte få det man var uppe för. Typ som när man var uppe halva natten för att se på Mike Tyson och där gällde det att inte blinka till. Det var lite samma känsla. 

Måndag morgon och när jag var framme på skolan så var det hög tid att sätta upp orienteringskontroller men när jag skall fota av kontrollerna så går det inte att fota utan det verkar som att det inte går att lagra bilderna och jag misstänkte att det är något strul med betalningen. Jag har ju fått nytt bankkort, då det gamla gått ut, och nu verkar det som att det inte var uppdaterat i mobilen. Attans! Det skulle innebära att jag inte skulle ha något facit på en gång. Jag jobbade i alla fall på ordentligt och jag hann precis. Allt verkar fungera rätt bra och jag fick vara nöjd. Sen möte på det och försökte ta mig hem så fort som möjligt. 

När jag kommer fram till terminalen så går min buss precis iväg och jag försöker få den att stanna där den egentligen skall stanna men det går inget bra utan den åker bara förbi. Jag går förbi och köper några bra böcker och tar sedan nästa buss. 

Väl hemma så äter vi lite gott och tittar lite på Bytt är bytt och sedan lite på Noréns underbara resa. 

Söndag och idag hade vi ett mysigt besök inplanerat. Till oss då eftersom vi skulle få besök av supergulliga Stellan med sina mammor Karin och Ellinor! Det såg vi verkligen fram emot men jag ville förstås även försöka få klart på det stora trädet intill vägen. Det har alltid varit rätt stort men mycket handlar ju om hur man beskurit det genom åren. Nu hade jag tänkt vara rätt försiktig men i och med min lite halvgalna idé om en fikahörna upp i trädet (!) så körde jag lite hårdare och ville dessutom få tag i trädbalsam innan hårdmanglingen. I synnerhet då det började sava rätt ordentligt. 

Efter ett tag i trädet så drog vi iväg för att försöka få tag på lite trädbalsam och vi gick bet på Woodys men sedan hittade vi en liten tub på Vagnhärads blomsterhandel. 120 kronor skulle de ha och det var ju helt okej, tänkte jag. När jag kommer fram så ser jag inte att det står ett annat pris, då solen reflekterar hårt i rutan. När jag kollar kvittot så står det istället 149 kronor och det kanske inte var hela världen men jag är ju en sådan person som tycker att rätt skall vara rätt och försökte påtala det men fick bara till svar att senaste leveransen hade gått upp i pris och hon tog bort prisskylten och tyckte det var bra så. Lite halvklen kundservice kan man tycka. 

Väl hemma så fortsatte jag i trädet och Ullis dukade upp där inne och som hon dukade upp! Jag ser att Karin och Ellinor kommer gående med barnvagnen och väl där inne så får man en liten chock. Ullis har fixat det supermysigt och vi äter gott och pratar om allt mellan himmel och jord. Sen ser jag att Stellan börjar vakna och snart får vi gulla med sötnosen! Han är så sjukt söt så man tror nästan det är ett skämt! :-) Supergullig och man fylls med glädje i hela kroppen! Tack för lånet, tjejer!

Sen, när besöket lämnar så jobbar jag lite till och efter några timmar så är jag helt slut och resten av dagen så är det mycket återhämtning. 

På kvällen så tittade vi förstås på Mästarnas mästare och jag skulle nästan bli sur om Nils inte vunnit. Han var ju sjukt bra genom hela serien och även i moment som man kanske inte anat innan så var han bra. Stort grattis Nils och tack för att du gjorde det extra sevärt i år!

Lördag och efter lite frukost så var jag ute i trädet och fixade med att att fortsätta gallra ur kronan. Jag satsade på att ta bort kronan i trädet och på teve, senare, så gick allt ut på att få kronan på Charles huvud. När jag hållt på ett tag ute i trädet så gick jag in och vilade och kikade lite på spektaklet på teve. Jag kom, efter ett tag, på mig själv med att titta mer i mobilen än på teve för visst var det lite långrandigt? Men å andra sidan så är det väl nu det skall vara pompa och ståt. 

Tiden gick och jag blev nog för trött av klättrandet så snart satt jag och funderade ut kluringar för ett kommande test. Återkommer i ärendet. 

När Ullis kom hem så hjälptes vi åt med att städa men jag körde lite mer i trädet och snart började det att ta form. Inne blev det superfint men jag kände att jag behövde få klart på trädet och eventuellt så har jag min speciella fikahörna klar där i slutet av sommaren. Kanske tidigare om allt går bra. 

Fredag och det var återigen kartpromenader och jag var förstås själv med på alla och det blev alltså många steg idag också. Dock kändes det fortfarande slitet i muskler och leder så någon ordentlig träning får jag nog vänta lite med. Lite kallare idag men hyfsat skönt ändå. 

Idag var också dagen då jag borde få besked i en viktig fråga men hur ofta jag än kollade mailen så kom det inget och frågan var om man skulle maila och fråga hur det gick? Jag hade lite svårt att bestämma mig då jag inte ville verka framfusig, eller något liknande. Dock ville jag väldigt gärna ha ett positivt svar i frågan så det kanske inte vore fel att stöta på lite. Jag beslöt mig för att låta tiden ha sin gång. 

Sista lektionen och jag kom iväg rätt hyfsat med stadsbussen. Som vanligt på terminalen så var det många både nya och gamla elever och det känns som om jag varit lärare i hela mitt liv. Rätt som det var så dyker det upp ett bekant ansikte och det blir fel i hela hjärnkontoret. Hon borde absolut inte vara här och det tar mig någon minut innan jag sorterat upp vem det var. Det var ju en elev jag hade på Tomtaklintskolan som nu går i nian där. Hon kanske var på prao. 

På bussen hem så var det fullt på bussen så jag hamnade bredvid en elev jag har nu och vi pratade på hela vägen hem. Normalt så brukar det bli en tupplur. 

Nästan hemma så slår klockan över till 15 och jag spelar lite Primetime på vägen hem och jag kommer som vanligt långt men missar precis på slutet. 

Ullis och jag äter lite lätt och fixar lite i trädgården innan vi beställde mat på Piccolina och åt lite till Masked Singer. Där gick vi ordentligt bet men Felix kom på att Maneten är Edvard Törnblom och det var bara att instämma. Sjunger riktigt bra gör han också. Popcornet var omöjligt att gissa och egentligen var det första gången, i alla fall för mig, som det inte var en riktig kändis som var med. Pappa Ernst är mycket mer känd för mig. Elsa hade jag faktiskt noll koll på. 

Torsdag och idag var det kartpromenader för hela slanten. Jag ville verkligen vara säker på att alla elever verkligen skulle få en rättvis och bra chans att lära sig hur man orienterar och jag var med hela tiden. Det var lektioner hela dagen och det började kännas lite i benen mot slutet och jag fick ihop över 25000 steg bara i skogen. Sen hann jag med bra bussar och på något konstigt sätt var jag till och med hemma före Ullis. På terminalen så träffade jag sjukt många gamla och nya elever och det var ett ständigt hejande och det var kul. Det var lite jobbigt på slutet av bussresan förresten. Jag var vaken ett bra tag men slaggade till sedan och när klockan ringer så är jag bara några hundra meter ifrån och det är lite lätt panik. Helt groggy stapplar jag ut från bussen och får stå i någon minut och vakna till. 

Jag kommer hem och passar på att plocka upp paviljongen, som vi ställt på altanen och det är sjukt mycket plast så det tog tid. 

Ullis kommer hem och vi äter lite gott och sedan går jag ut och förbereder för att få upp paviljongen och när det är dags måste jag ha hjälp av Ullis men det var nästan omöjligt på två personer men på något sätt så lyckades vi och vi kämpar på och sen är vi klara innan det är dags att gå in. Jag passar på att duscha och sen är det Elitstyrkans hemligheter och det är kul. Ullis tittar sedan på lite annat och jag passar på att blogga ikapp. Bra och mysig dag med älsklingen!