Onsdag och jag och barnen gick upp tidigt för att göra iordning lite frukost på sängen till Ullis. Det är en tradition vi brukar ha. Huruvida Ullis verkligen sov är ju svårt att veta då vi skramlade i köket men snart var vi klara och gick sjungandes in och "väckte" Ullis. Hon blev väldigt förvånad över presenten för det hade hon inte väntat sig, en smart-watch. Hon hade ju precis köpt sig en ny träningsklocka och var fullt inne på att lära sig den så nu blev det ännu mer att sätta sig in i. Efter lite frukost i sängen så fortsatte vi i vardagsrummet. Senare så gratulerade vi även Tim, som ju fyller år imorgon men då är det ju arbete igen. För dem andra alltså. Tim fick coola träningskläder och verkade också väldigt nöjd! Så kul när man lyckas träffa rätt. Sen kom vännerna R och T på besök och det blev lite gofika. Coronan gjorde förstås att det inte blev mer besök och det är ju bara som det är. Tråkigt men det gäller att inte sura ned sig. 

Sen blev det en härlig pastagratäng och efter det ville Ullis och jag träna. Tim tränade nog också och han bestämde sig för att börja träna på Safiren igen då det blev lite omständigt med resorna till Trosa och Skrotnissarna. Ullis och jag körde i alla fall en ny bana och det var kul men det blev rätt lugnt med en snittwatt på 140 på en dryg halvtimme. 

På kvällen tog vi det nog lite lugnt och jag kommer faktiskt inte ihåg vad vi tittade på. 

Femte januari och det är Ullis födelsedags och för all del även hennes brors födelsedag också. Dock är de inte tvillingar och faktum var att jag inte gratulerade henne första gången jag träffade henne för då var jag på kalas hos hennes bror och förstod inte att hon också fyllde. Men det var för 30 år sedan och sedan dess har jag förstås gratulerat henne och i sommar firar vi 30 år tillsammans. Men idag var det hennes dag men jag och barnen tänker gratulera henne imorgon då alla är hemma istället. 

Först så skulle jag upp och iväg till Nyköping för att återlämna sladdar och dosa från mitt dygns-EKG. Tyvärr så fick jag inga större problem men visst tryckte jag några gånger och jag lär ju haft mer dubbelslag än tidigare då det bara har ökat. Jag parkerade bilen och gick och lämnade grejerna och sedan var det bara att vänta in klockan då jag skulle hämta Ullis paket på Elgiganten. Innan dess hann jag med en tur till Byggmax för att kolla på lite byggmaterial och sedan åkte jag förbi Björns cykel för att snattra lite och kolla på cyklar. Killen visade mig en snygging och jag blev lite sugen och han sade att han skulle ge mig ett bra pris men jag ville inte riktigt höra priset då då jag har fullt upp med renoveringen hemma. Så efter att nästan sprungit skrattande ur butiken for jag vidare till Elgiganten och nu gick det bättre att hämta ut Ullis paket. Igår hade jag ju glömt min legitimation. Sen fort hem och väl hemma blev det förstås fortsatt renovering och jag tycker verkligen det är kul att bygga. I alla fall när man gjort allting själv. När Ullis kom hem så välkomnades hon med lite blommor och vi bestämde oss för att beställa hem lite mat men först ville vi cykla lite. Och vi körde en ny bana och skapade ett event utav det. Det blev ett ganska lugnt pass och jag snittade 140 watt. Sen blev det då mat från vår favoritpizzeria och lite lugnt framför teven efter det. 

Ja, vilken dag! Idag skulle jag in till sjukhuset för att återigen köra en 24-timmars EKG och jag kom upp bra och sen iväg. Samtidigt hade jag ett ärende som jag inte riktigt kan avslöja här och nu men det förstår ni snart om ni följer min blogg. Hursomhelst så får jag träffa en pratglad och trevlig sjuksyster och hon tar först ett vanligt EKG och sedan kopplar hon på mig mätmaskinen och allt går smidigt. Sen skall man trycka på en knapp varje gång man känner något obehag från hjärttrakten. Det har jag ju gjort förr så jag visste hur det gick till. Sen får jag vänta lite i Nyköping och när jag väl kommer fram så har jag glömt en liten men viktig sak och jag får återkomma imorgon istället. Hmm, sådant som händer. Sen passar jag på att besöka Byggmax och jag köper på mig lite fler vinklar till mitt projekt. Och imorgon tänker jag ta mig en till titt hade jag tänkt. Väl hemma så fixar Tim lite mat och sen visar det sig att hans jobbresekompisar har bytt skift så det blir problem med transporten hem inatt. Hmm, det får vi lösa säger jag och snart är Felix också uppe och vi kommer överens om att vi alternerar men att jag troligtvis börjar. Tyvärr slutar Felix två timmar tidigare än Tim och det är ju inget kul att sitta och vänta i en bil i två timmar. Jag hinner med att fixa lite med mitt projekt men det är svårt ensam. Sen kommer Ullis och efter lite mat så vill vi träna men eftersom jag kollar hjärtat vill jag stressa det med lite löpning. Det är ju löpningen som brukar ge mest problem. Ullis skulle vara med på ett event och jag tänkte passa på att köra lite zwift-löpning och letade efter fotpodden. Det tog ett tag men själva hållaren var borta så jag tejpade fast den på skon. Sen var det bara att köra igång. Ullis skrattade till när hon tittade bak för jag sprang i kalsongerna och tyvärr blev det en annan kalibrering så zwift visade en högre hastighet än jag faktiskt sprang. Faktiskt mycket högre så när jag sprungit över sex kilometer på zwift så var det i själva verket bara lite över fem kilometer på löpbandet. Och just idag gick det förstås hur bra som helst och jag sprang bättre än på mycket längre. Typiskt. Sen fick jag ju inte duscha med alla sladdarna på kroppen men jag duschade iaf underdelen och så fick jag stå med bar överkropp framför fläktarna i källaren. Jag fick däremot en hel del refluxbesvär och då tryckte jag förstås på knappen för de har hela tiden blivit alltmer vanliga och jag kan tyvärr påminna mig om att pappa hade en hel del sådant på slutet också. Så det känns smart att kolla upp det. Efter det så blev det lite godis och glass faktiskt för att verkligen stressa systemet och det var lite läskigt med själva laktosen för det är då jag fått rejäla problem förut. Men det gick rätt bra men kände av någonting iaf. Sen fick jag mig en timmes sömn innan jag skulle åka och hämta Tim. Lite segt att gå upp efter att man somnat men jag tänkte att jag ändå skulle vinna på det i längden. Det började snöa på vägen upp så jag sänkte farten men eftersom jag kom iväg i god tid så fick jag vänta ett tag. Tim ringde upp sedan och undrade vara jag var och det visade sig att jag stod på fel ställe. Men efter lite snack så var jag på rätt ställe och vi kunde åka hemåt och jag somnade som en stock. 

Söndag och äntligen skulle det bli cykling igen. Jag har blivit lite slö de sista dagarna men nu var det dags igen. Först så hittade jag inte mitt papper på vilka banor jag hade kvar och vilka längder och höjdmeter det var. Men sen hittade jag det och det underlättade förstås. Vi bestämde oss för att köra runt sex mil och kul att det var en öppen bana. Fullt med folk och jag gillar ju att ta ryggar. Ullis däremot trampar gärna bara på och ibland så missade vi varandra lite. Sen kommer det en sprint och jag satsar järnet. Väl i mål så slutar jag och då dör trainern! :-0 Ullis undrade om hon skulle stanna men jag sade att hon kan köra på. Efter ca. 40 sekunder så verkar det funka igen men det går bara några sekunder innan det är likadant. Det händer ingenting då jag trampar men efter totalt drygt två minuter så verkar trainern ha piggnat på sig och jag kan börja köra igen. Ullis är förstås långt före men jag säger att jag kör på och försöker hänga på i snabba klungor och under lång tid så går det riktigt fort men jag börjar bli lite trött. Till slut är jag ikapp och Ullis verkar superpigg och jag får kämpa för att hänga på. Kul bana och det blev runt 62 km och runt 500 höjdmeter. På kvällen var det Primetime och jag klantade mig på en fråga och fick offra en livboj men sedan gick jag rent och plockade in hela... 64 öre! :-) Det hela blev lite för lätt då det gällde att hitta den röda tråden och kunde man den så var också svarsalternativen väldigt lätta. På kvällen sen blev jag supertrött och somnade i soffan konstant så det var bara att inse att slaget var förlorat och gå och lägga sig...

Så var det Nyårsafton och Ullis och jag kom upp tidigt för att fixa iordning våra Nyårs-ballonger, som vi hade köpt. För 29 år sedan så förlovade vi oss och vi hade en diskussion för länge sedan då jag menade att man firar ju inte förlovningsdag då man gift sig. Men Ullis tyckte att man skall fira det som man kan fira och hon har ju förstås rätt! Givetvis och kärlek är ju det viktigaste som finns! :-) Tack för att du finns, älskling!

Vi kämpade på med ballongerna för vi ville få upp dem innan vi skulle iväg. Barnen lär sova ett tag till men vi skulle ju iväg och springa Nyårsjoggen. Den inställda joggen men springa kan man ju göra ändå. Dock inte arrangerat och med en massa folk. Hursomhelst så hade vi visst bokat in klockan 10.00 och det var ju kanske lite riskfyllt då det var den tiden som vi normalt brukar springa. Men det gick ju att styra upp på plats. Tanjis skulle ta egen bil och snart ringer hon och säger att hon måste vända och då löste ju eventuellt problem med att vi skulle bli för många som skulle springa på en gång. Vi sade att vi väntar in henne. När Ullis och jag kommer fram så ser vi att det står fyra killar där och det är Putte, Flaken, Zedflanders och Tokan. Vi hälsar på avstånd och säger att vi väntar in Tanjis men att de kunde springa innan och det är ju bra ur Coronasynpunkt. Putte väljer att göra sällskap med oss istället och de andra springer iväg. Själv behöver jag stretcha igång mig så det gör inget att Tanjis är lite sen. När hon kommer så är det då dags och vi joggar igång men det är stelt och jobbigt ibörjan för mig. Jag hoppas ju att det skall släppa, som det brukar, men det fortsätter att vara segt bra länge. I backen upp mot Vitalis så är det som värst och det är nästan väntat. Sen får jag ta igen mig men det släpper aldrig helt så efter någon kilometer till så säger jag att jag måste pausa i några sekunder. Sen drar jag igång igen och nu går det bättre och nästa backe är egentligen inga problem men jag börjar känna av mitt knä och jag har tyvärr ont i ena skinkan från start och det blir bara värre. Dock inget som stör mer än att det gör ont. När vi kommer tillbaka till Stadshotellet så stannar vi och tar lite kort och drar sedan vidare. Vid Tre små rum så är det inte fika men Ullis och Tanjis springer in och förbeställer några bakelser. Det tar några minuter och jag pratar lite med en kollega som också kom ut från fiket. Nu blev man lite kall och det är skönt att röra på sig igen. Putte trycker på lite i en backe och han känns stark men nu börjar jag att vakna också och har inga problem att hänga med. Sen är det lite lugnt mot slutet men det är säkert ändå runt 6 min/km. Väl framme vid löparbanorna så känns det helt okej men det var inte den vanliga sprudlande känslan då kroppen har vaknat. En mil är ju ändå en mil i och för sig. Sedan till fiket och Ullis sprang in och hämtade bakelserna och sedan hem för att duscha. Efter duschen drog vi till Björnlunda för att köpa lite god glass och goda praliner. De där med brända mandlar smak var ju bara för mycket! :-0 Vi passar på att leta efter en "räkbomb" till Sivan och vi får leta i fyra olika affärer innan vi hittade en. Men som tur var så hade vi med oss en kylväska för glassen. Väl hemma igen som kom vännerna T och R för lite kaffe och det var trevligt och lite gott fikabröd åkte förstås ned. Kanske lite väl mycket då man var rejält hungrig efter löpningen. Vi tog dock en French hotdog i Gnesta. 

På kvällen så bara mös vi och Tim åkte till en kompis medan vi andra spelade lite spel och jag blev Kahoot-mästare. Det vore ju synd att inte nämna det... He he... En skön kväll och vi skålade in i alkoholfritt bubbel och det är garanterat över en handfull nyårsaftnar i rad som vi inte druckit någon alkohol. Bra mycket skönare faktiskt och jag är nog nästan nykterist nu. 

Dagen innan nyårsafton och Ullis och jag hade ställt klocka för att tidigt komma upp och snitsla banan inför den inställda Nyårsjoggen. Vi hade ju ställt in den som organiserat event men springa själv kan man ju aldrig göra men då är det ju bra om man kan hitta. Så efter att ha varit och köpt i snitselband så åkte vi till löparbanan och det var bara att börja. Vi hade bara köpt 100 meter så vi fick hushålla lite grand och tänka till lite. Vädret var inte det bästa och det regnade en del och det var blött och kallt. Sen alla stopp på det och när vi kom fram till Tre små rum så stannade vi och fikade. Fingervantarna åkte upp på ett element och sen var det dags igen. Energin från fikat höll i några kilometer och sedan kände jag mig helt sänkt och vi fick till och med sänka farten på promenaden, på slutet. Tom energi typ. Väl framme så var det bara att sätta sig i bilen och åka hem för en varm, skön och lång dusch! Mot kvällen så ville jag cykla lite och jag hittade en bana jag inte kört förut och det var Mighty Metropolitan och det var mycket folk i rörelse och trots att det var backigt så fanns det mycket ryggar att lägga sig bakom. 20,4 km på 40:35 och jag plockade 328 höjdmeter. 

Vi gick sedan och lade oss rätt tidigt för att komma upp fräscha imorgon bitti. 

Tisdag och vi hade bokat in en timme till på golfsimulatorn och Felix ville testa men vi hade ju inga högerklubbor så jag lade ut en blänkare på Facebook. Rätt snart så svarade Putte att han hade ett set och vi högg direkt. Nu började vi få bråttom och Ullis packade ned lite träningskläder så kunde hon köpa ett månadskort samtidigt. Så fick det bli. Först hämtade vi klubborna och jag såg säkert ut som ett fån för jag hade aldrig sett några av klubbmodellerna men de kortare järnen såg riktigt bra ut. Sen till gymmet och dags att checka in. Det blev lite lugnare idag och vi provslog i typ tio minuter innan vi körde en bana och Felix fick slå en hel del då han inte slår lika långt. Men det var kul och Felix fick helt klart lite mersmak. Sen hem och det blev ingen riktig träning mer. Men så kan det bli. Ullis och jag avslutade med ett se på en bra film som dock började lite segt men den tog sig efterhand. 

Måndag och fastän man är lite dagvild så är det skönt med lite struktur. Men jag är ju så seg på morgonen och när Södermanlands Nyheter ringer så känner jag att jag är yrvaken och efter lite svamlade så förklarar jag och undrar om han kan ringa upp. Då hade jag ändå varit vaken ett tag men det tar ett tag innan jag är riktigt alert. Då går jag förstås upp och staplar upp några saker som jag tycker är viktiga att ha med. Han vill veta lite mer om Nyårsjoggen och vad jag tycker om att vi ställer in den. När han ringer så känner jag att jag gör mig själv rättvisa och jag litade också på att han skulle få ihop det bra. Sedan försökte jag jobba lite med Enklaresport men ambitionerna var större än så. Jag ville ju fixa och dona i källaren men det fick vara idag också. Men jag passade dock på att ringa upp Viasat för att säga upp abonnemanget och jag fick prata med den värsta kundservicen ever! Fy bubban! Han var enormt irriterande. Det började direkt med en nedlåtande stil om att jag ju inte förstått att apparna i apple-tv kostar typ lika mycket och jag fick förklara att jag visst vet att de kostar och sedan att jag inte alls behöver förklara mig för honom. Efter att ha rytit ifrån lite så gick det rätt fort och han nästan slängde på luren. Tyvärr var det andra gången i rad som jag haft dåligt bemötande från Viasat så det är tveksamt om jag kan rekommendera dem längre. 

Sen var det golf för mig och det var jag och två kompisar som skulle köra. Men en av dem var snörvlig och jag fick inget svar från den andre. Så Ullis och jag åkte ned och skulle jag bli själv så tänkte jag bara köra en timma. Väl på plats så märker jag att jag blir själv och det var helt okej att jag sparade den andra timmen till imorgon och nu gick det bra mycket bättre än sist. Slagen blev renare och jag plockade mycket mer poäng än sist. Jag fick nu ihop 28 poäng och skulle jag fokuserat mer på puttarna så hade det blivit några poäng till. Och vilken dålig längd på slagen jag fick. Men jag hoppas och tror att det beror på simulatorn. Sen ville både Ullis och jag till Björnlunda för att äta lite god glass på Stenersborg och vi åkte dit och det var lite folk men absolut inte så mycket som sist. När vi skall gå ur bilen så ser jag en bekant till mig och det är gammal elev. Jag vinkar man jag inser att han inte ser att det är jag så jag öppnar dörren och ropar. Han gick tillsammans med en tjej som jag känner igen mycket väl och det är dottern till en god vän till mig. Vi kan kalla henne Emmis och killen kan få gå under namnet Zeke varg. Vi Corona-hälsar och det är kul att ses! Sen köper vi glass men den säljs tyvärr endast i halvlitersförpackningar så istället för att äta i bilen, som vi hade tänkt, så får vi åka hemåt direkt. Vi kan dock inte bärga oss från att äta chokladpralinerna som vi också köpte och det smakade himmelskt gott! Wow! Vi förbannade oss själv att vi endast köpte sex stycken. Det var för övrigt smaken av brända mandlar. Väl hemma så blev det iaf lite glass och kaffe. 

Sedan var det dags att motionera lite och det blev en bergig bana och det var för övrigt nu det strulade och inte igår. Jag ser att jag mindes fel. Efter strulet så var vi då igång och det var i princip bara en backe och man började precis innan den var slut så efter fyra, fem, minuter så bar det iväg nedåt och man låg runt 80 km/h och vara vilade. Sen bar det förstås iväg uppåt och efter ett tag så inser man att man kommer få tröjan om man tar i lite. Dock hade jag glömt bort två österrikare som drog förbi oss i backen så när jag nästan är uppe så ser jag att jag nu slogs om andraplatsen istället. Surt! Men Ullis fick tröjan som bäste tjej och det var iaf en bit över hundra som körde. Vi avslutade med att rulla ned igen och vi försökte komma upp i över 100 km/h men Ullis fick aldrig ryggen på mig och det gör det extra svårt. Jag rullar så fort ned då jag är en bra bit tyngre. Det blev till slut 21 kilometer och ytterligare ett helt okej pass. Bättre än inget om man säger så och jag provade återigen att maxa och kom upp i 748 watt. Mer går knappt för mig. I alla fall inte på den här trainern. Jag skall dock prova på kompisens trainer och han har dessutom wattpedaler.