Kort och gott ett relationsdrama som inte riktigt sticker ut. Ganska beskrivande och lite annorlunda språk, inte alls ovälkommet faktiskt. Med att inte riktigt sticka ut menar jag att det inte riktigt händer så värst mycket men det är förstås lite känslor hit och dit. Undrar vad den tänker att jag tänker att den tänker, typ. Klart läsvärt men jag hade önskat att det vore ytterligare lite mer kring huvudpersonerna och många i boken var även lite tråkiga. Det hela skulle spegla livet i övrigt och kanske är vi lite tråkiga till lags. Nu har jag blivit bortskämd med ena riktiga ess flera böcker i rad. Men boken är läsvärd och inte så värst lång men den slutar som en typisk svensk film och det är inte alltid önskvärt. Kanske inte i bokform då man vill avsluta och börja om på nytt. Men den får en 2:a. En ganska klar 2:a faktiskt och det är egentligen inte fy skam men förstås mycket sämre än de värstingar jag läst på slutet. Men vill man fördriva tiden utan att behöva engagera sig så mycket så är det en klockren bok. 

En helt obläddrad pocket för 10 kronor på loppis. Den verkade grymt bra med fina recensioner såsom "HÖSTENS ABSOLUT BÄSTA DECKARE... EN KLAR 5:A". 10 kronor för den, som dessutom ingen bläddrat i kändes ju som hittat och visst sjutton var den bra! Och jag läste precis klart den och kanske borde smälta den lite mer. Vissa böcker har ju en förmåga att växa lite allteftersom men jag vågar mig på en recension. Gillian skriver detaljerat och inlevelsefullt. Kanske känns det lite för amerikaniserat och det gör att man tappar lite och får inte den riktiga känslan som man vill ha men låt mig inte skrämmas. Den är väldigt bra och är riktigt läsvärd men jag ger den en 4:a i betyg. Dock så beskrivs karaktärerna på ett bra sätt och man får känslan att vi alla är unika. Ingen är riktigt den andre lik. Kanske ibland lite väl olika och det drar kanske ned betyget lite. Men för sjutton gubbar (och gummor!), det är en bok som absolut kunde vara verklighet och det kan man inte beskylla (!) mestadelen av böckerna för. En liten sak som jag irriterade mig på var dock att den som översatt har gjort det lite konstigt med att i slutet av meningar ofta sätta orden i lite fel ordning. Men bara i vissa sammanhang som jag tyvärr inte orkar leta reda på nu. Men boken är kanon och nästan måste läsas!

Den stora frågan som på något sätt dyker upp är väl om författaren Carin Gerhardsen skall lyckas knyta ihop allt på ett bra sätt och det kanske är dumt att svara på det så här inledningsvis men Ja! Det gör hon definitivt och hon lyckas hålla igång spänningen i flera trådar på samma gång. En mycket bra författare helt enkelt och här lever man sig in i huvudkaraktärerna på ett bra sätt och man hoppas och kanske tror då berättelsen är levande och trovärdig. En klar 4:a i betyg. Jag tror jag läste ut boken för några dagar sedan, det var nog i onsdags om jag inte missminner mig alldeles. Nåja, det är inte så viktigt. Bara bra böcker av Carin och det är ett namn att lägga på minnet och givetvis ihop med efternamnet som är Gerhardsen.

Ja, det är bok nr. 2 i Hammarbyserien, av Carin Gerhardsens typ av trilogi. De sitter väl inte direkt ihop men lite grand. Man bör läsa dem i ordning. Här får man följa en ganska svårlöst mordgåta och även lite om poliserna själva. Alla kanske inte är de man tror från början. Och det är extra mycket om Conny också och man har lust att nypa honom i örat! Tänk på vad du har hemma, Conny!

Bra bok, typ lika bra som bok nr. 1, kanske ett strå vassare så vi ger den en 4:a i betyg!

Direkt efter "Den tusende gången" så slängde jag mig på en serie av 3 böcker, Hammarbyserien. Den handlar om ett gäng poliser och de är ju tacksamma att läsa om och även skriva om, misstänker jag. För det blir ofta bra och så är fallet även här. Och som vanligt, när böckerna är bra, så lämnas alltid lite grand för fundering och önskan. Och här finns det nästan i överflöd. Man får följa konstapel Conny Sjöberg folket kring honom. Första boken handlar om mobbing och konsekvenserna utav det. Grym start och jag gillade första boken som heter Pepparkakshuset. Det får mig att själv tänka på min uppväxt som kanske inte var den bästa.... Så nu kanske Ni inte sover så tryggt om nätterna! Moohahaha! ;-)

Skämt åsido så beskriver Carin Gerhardsen, som författaren heter, personer och känslor på ett bra sätt och man ser direkt fram mot bok nr. 2! Betyg... 3! Kanske, kanske en svag 4:a!

Jag fick en bok av en bekant vid FB och den handlade om en trasig uppväxt där en tjej blivit våldtagen av sin far otaliga gånger och hur det sätter sina spår. Jobbig berättelse och då det är en sann historia så känner man att man, trots att boken faktiskt var fruktansvärt dålig, inte vill strunta i den. Den stackars kvinnan har ju blivit så utsatt och totalt förnedrad och spottad på så det är ju fruktansvärt. Tyvärr så är boken lika uselt skriven som berättelsen är hemsk. De första 30 sidorna är riktigt jobbiga och ingående där själva incesten beskrivs och resten är en slags redogörelse för hur hon, Ulrika heter hon, lever sitt liv format efter de traumatiska upplevelserna som barn. Tyvärr så har hon tagit hjälp av en författare som inte alls är bra och det är varken hackat eller malet och jag känner nu hur dålig men egen text är men jag lovar Er! Den är faktist jäkligt bra i förhållande till boken. Men om det inte gör något att texten är jobbig och det inte finns något bra flyt så skall Ni läsa den för Ulrikas skull. Det är hon värd. Vad författaren heter? Det har jag glömt faktiskt.

Så slängde jag mig på en ny bok och den var efter en ganska bra början faktiskt lite väl mastig i mitten men den tog sig! Så bra att jag faktiskt inte kunde bärga mig emellanåt och jag fick kämpa med ögonlocken då man kanske hellre borde ha sovit. Den frusna trädgården, heter boken och den handlar om en stel moder och hennes levnadsöde samt effekterna av det. Man får sig en och annan tankeställare faktiskt. Jag gillade den men har svårare att rekommendera den då jag tror att man kan tycka så mycket om den. Jag gissar att en del kommer lägga den ifrån sig ganska snabbt medan andra kommer sträckläsa den. Jag ger den en 3:a i betyg!

Ja, nu sätter vi utropstecken i rubriken för den här var riktigt bra. Kanske lite väl många bra böcker i rad så jag blir väl less om det omvända sker. Här får vi följa en riktig skön buttergök till karl genom hans liv. Men mellan raderna och mellan svordomarna så hittar vi mycket medmänsklighet och värme. Och små, små tillfälligheter gör att det inte riktigt går som han tänkt. Det känns nästan som om det är samma stil på Jonas Jonasson och Fredrik Backman och nu när man får smälta böckerna ett tag så känns Fredrik mycket mer trovärdig och jordnära men för all del så skall man absolut inte skippa Jonas böcker. Det är verkligen en upplevelse också. Betyg då... Asch! Den får en 5:a för i helvete! Svär jag? Jajaja, kanske lite inspirerad av Ove då...