Lördag och idag skulle vi iväg på födelsedagsfest och det var Ullis barndomsvän Inger som fyller 50 år och i nästan alla av dem har hon och Ullis varit vänner, det är stort. Först så hann vi dock med lite annat och jag fixade lite hemma då Ullis sprang långpass. Hon ville att jag skulle med men gårdagens löppass satt verkligen kvar och speciellt knäna protesterade. När Ullis kom hem så fortsatte vi lite tillsammans att röja innan vi åkte iväg och köpte lite blommor och passade på att ta en tur till kyrkogården. Efter det så drog vi hemåt och gjorde oss iordning för festen. 

   Det var kul att se hur glad Inger blev och det var en rolig och uppsluppen stämning med mycket gott att äta och mycket roliga skämt. Jag fick höra att jag var en fena på att snappa upp roligheter och så kanske det är. Det vore ju tråkigt om det är samma likheter som med andra komiker (såja!) som är superroliga offentligt men supertråkiga hemma. Fast jag är nog inget att ytterligheterna så alla kan andas ut. :-)

   Väl hemma så var vi rätt slut och tittade på något på teve och sen sov vi gott. Tack för en trevlig kväll!

   Fredag och vad hände egentligen med mitt lov? Dagarna bara sprang iväg och nu får man ta tillvara på helgen. Jag inser också att jag glömde att pausa mitt busskort och det var ju typiskt när man var lite långledig. Det är dessutom Felix som har tagit hand om det då han köpt i sitt namn på nätet och nu hade han dragit till jobbet.

   Jag kollade först upp husvagnen om det verkligen läckte och jag såg fortfarande tendens till att det läcker i värmesystemet och det kändes ju tråkigt så jag åker nog inte med husvagnen i nästa vecka. Bara hoppas jag hinner ställa av den innan jag börjar jobba. Sen krattade jag upp lite löv men då gäller det ju att jag hinner plocka upp dem innan det börjar blåsa nästa gång för blåst har det gjort. Hela paviljongen har rört sig och då har vi ändå förankrat den och den lär stå stadigare än löven gör. Jag passade på att packa ihop vår slackline och när jag ringde Ullis så visste hon redan om det för jag hade stått framför kameran så hon hade sett allting. Vi har en sådan där säkerhetskamera som filmar det som händer på gården. 

   Efter det så kollade jag på lite torktumlare och frågan är vilken men skall välja. En som är billig och bra eller en dyrare som man kan koppla ihop med Home Connect? Frågan är varför man skulle vilja det förresten? Så man ser när det är klart och kanske kan ligga i sängen och starta så man har varma kläder då man stiger upp? Jag hittade i alla fall en som hade ett överkomligt pris och dessutom fått sjukt många fina recensioner. 

   Sen skickade jag till min eventuella samarbetspartner och vi rätade ut en del frågetecken och nu, när jag vet lite mer, så fick jag lite mer att fundera på. Jag är dock positiv och är sugen på att köra men det blev som sagt var nya saker att fundera på. Som vem som skall sjunga och i vilken genre jag skall ha vissa låtar i och så vidare. Samt förstås vilka låtar jag skall börja med. Jag har ju skickat en liten demo men det kommer ju att kosta lite så det är ju viktigt att den faktiskt blir bättre än den jag och Jocke gjorde. 

  Efter det så drog jag ned och väntade in Ullis som var hos massören, Monica, så stod jag och utanför och väntade då jag inte ville störa frisören bredvid. Hon som hade de gulliga hundarna. Rätt som det var så ser jag frisören stå i fönstret med sina hundar och de hade visst sett mig och var superlyckliga så hon vinkade in mig. Jisses så glada och hon hade visst inte kunnat jobba då de höll på att riva allt. Det blev lite gull med hundarna och snart kommer Ullis ut och är riktigt nöjd. Monica kan sin sak. 

  Ullis och jag åker sedan och äter lite och jag hade tagit lite kräm innan då det inte var bestämt att vi skulle äta lunch men jag var ändå riktigt hungrig. Jag tar en avocadosallad och Ullis tar en cheasarsallad och det är jättegott. Min mat försvann direkt och det var nästan som om jag fick för lite. Jag får ta några kycklingbitar och sedan kaffe på det. Vi hinner knappt åka därifrån förrän vi känner att vi kanske måste på toan. Men vad nu då? Det liksom jäser i magen och nu skall vi ju springa i skogen. Vi startar och magen blir som en uppblåst ballong och jag känner mig som en höggravid kvinna men det går ändå bra att springa och det blir totalt 48 minuter och faktiskt ett av de bättre passen men vad har hänt med magen? Sen har jag magknip hela kvällen och jag drabbades absolut hårdast och i vanlig ordning kunde jag inte låta bli både vindruvor och nötter. Lite lättare matförgiftning kanske och jag fick även gå upp några gånger på natten. 

   Vi såg lite på teve sedan och det blev även Nattryttaren. En hemsk serie om den där hästägaren norr om Stockholm som förgrep sig på unga flickor. Det är nästan så att man inte vill se den samtidigt som den är väldigt bra. Det vänder sig lite i magen och det sistnämnda hade jag redan nog av. :-) 

   Torsdag och idag skulle alltså pappa fyllt 77 år, om han levt. Det känns verkligen som ett helt annat liv. Visserligen så finns saknaden kvar men livet har liksom rullat vidare och det är i år 25 år sedan han gick bort. Det värsta var att det kom så himla plötsligt och marken bara försvann under fötterna. Faktiskt bara för att han var så principfast. Då han hade fått sin dom, redan 1986, så ville, eller kanske inte kunde, jag höra på. Då skulle han berätta att han fått höra att han hade tio år kvar att leva och jag bara slog mig för öronen och skrek att jag inte ville lyssna. Sedan försvann det där minnet så sakteliga och när han plötsligt rycktes bort från oss så blev det sådant oerhört fall. Att liksom försöka ta upp tråden igen, det var liksom inte han. 

   Efter att ha kommit upp ur sängen så tog jag tag i hemmet och gick även ut till motorcyklarna och startade upp dem. En tanke var att tömma den lilla hojen på bensin men det var så himla mycket kvar så nu vet jag inte riktigt hur jag skall göra. Jag råkade ju fylla på den då mätaren tyvärr visade noll. Sedan har den nog gått runt 9 mil och det verkar fortfarande alltså vara en del kvar. Det borde ju inte vara så stor tank men å andra sidan så verkar den inte dra så mycket. Men jag får väl köpa en till bensindunk och antingen ha det till gräsklipparen eller lämna in det. Jag försökte i alla fall hitta en slang men risken är att jag slängde den sist då vi rensade. Hojarna fick stå på i typ fem minuter och sedan ställde jag in dem. Det var några problem att starta den stora faktiskt men det är ju mer saker som skall hända i den. Sedan rykte det ett bra tag och jag glömde att jag hade choken på. 

   Därefter kom jag på att det nu började bli lite bråttom om jag skulle hinna träna för snart väntade massage. Jag hade någon typ av känning i brösttrakten men trodde mer det var lite halsbränna av för mycket jordgubbskräm. Det var nog ingenting. Så upp på cykeln men så inser jag att jag glömt att ladda träningsklockan och slänger den på laddning men inser att jag måste träna NU om jag skall hinna. Sagt och gjort. Klockan får ligga på laddning och jag fyller på vattenflaskorna och startar upp trainern. Nickes aerobiska träning på 70 minuter, hinner jag det? Jag inser att det borde gå så jag kör igång och väljer en bana jag inte kört förut. Utväxlingen fungerar och det är skönt. Nu har jag dessutom ingen klocka som kan skicka felaktiga signaler. Ibland så vill den koppla upp och då har jag säkert misstagit mig på vilken trainer som kommer upp. Det räcker så gott med att själva zwift vet vilken trainer den skall lyssna på. 

   Det blir ett bra pass men vid ungefär halva tiden börjar det göra ont mellan benen och jag försöker byta position då och då. Det blir ju ett jäkla skav och jag blir lite intresserad av den modellen Ullis har valt. Hon har precis köpt en ny och hon har nog inte gnällt på ett bra tag. Men det är nästan två tusen spänn igen och vi har sadlar i överflöd. Nu har jag en som nästan är likadan som den jag har på min tävlingscykel och försöker att vänja mig. Skillnaden är att jag inte får strul då jag tävlar men jag kanske är mer fokuserad och inte bryr mig då. Men skall man cykla mycket så är det bra att ha bra material.

   Passet gick bra och jag känner mig nöjd. Nu är det fort in i duschen och snart sitter jag i bilen på väg mot Trosa. När jag kommer fram så känns det som om det är bra tid men en äldre herre håller på att backa ut sin bil från en plats och jag låter honom göra det i lugn och ro men satans vad lång tid det tar. Han borde lämnat in sitt körkort för länge sedan och jag ser att en äldre flanör tycker samma sak. Det går några minuter men sedan är jag på väg in till duktiga Monica. Jag hinner dock inte komma in förrän jag ser två urgulliga hundar och gullar lite med dem. De tillhör en frisör som jobbar bredvid Monica och den yngre av hundarna var betydligt mer sugen på att bli gullad för så fort den äldre hade hälsat så räckte det med det. Bra start på massagen och snart är Monica igång. Jag känner att jag kan ligga på mage utan att axeln smärtar och jag har ju även kunnat simmat obehindrat på slutet, skönt! Jag räknar dock med att somna relativt snabbt för jag är riktigt mör från cyklingen men den kanske gjorde att jag inte somnade för jag kände att jag var nära men kanske inte riktigt där. Kanske somnade jag lite för jag kommer inte ihåg mycket när hon masserade framsida lår och då hade jag förstås vänt mig om. Klart värt att få kroppen genomgången ibland och jag hann busa lite med den yngre hunden på vägen ut men den äldre hunden lyfte knappt på huvudet. Ha ha!

   Sedan hemåt och vi åt lite grand och sedan skulle Ullis ut på en joggingtur och jag tänkte hänga med på cykeln men jag var sjukt seg i benen så uppförsbackarna tog rejält och klockan började pipa för hög puls men det är ju för att jag inte startat den för ett träningspass. Det blev runt 45 minuter och vi väntade sedan in resten av löpgänget för idag skulle Ullis filma passet för min examinationsuppgift och det var okej för samtliga i gänget. Jag förklarade att filmen sedan skulle raderas och det var max några i min kurs som skulle se den. Troligtvis bara jag och kursledaren.

   Passet gick bra och kanske var jag en bättre ledare idag då jag ju skulle bedöma mig själv. Lite konstigt men jag fick filma mig själv men det borde inte ha någon betydelse. Ullis var lite frusen då hon sprang innan men i övrigt gick det bra. Det blir lite läskigt men också spännande att se hur man agerar. Jag ser mig inte själv som den jag tittar på i kameran.

   Efter passet så tackade vi för oss och när Ullis duschat så blev det lite te framför teven och snart var bägge trötta och sängen lockade. Just ja! Vi gratulerade Tim i efterskott då han visst haft namnsdag och det är relativt nytt med Tim i kalendern den andra november, alltså på fasters födelsedag, det borde ju hjälpa mig att komma ihåg det. 😊

   Mycket händelserik dag men ändå blir det bara allmänt och träning som kategoriseras och apropå kategoriseras så hittade jag några bra sidor om Ironman och jag länkade två av dem på min sida. Det var Desireés och Davids vägar mot Kona och de var klart inspirerande. Jag måste sen passa på att kolla in de andra sidorna också, det kanske inte har hänt så mycket på dem sidorna men givetvis måste jag tipsa om min kära Ullis sida, hon har börjat blogga igen och är det någon som kan inspirera mig så är det hon. 

   Det började ganska snabbt efter att Ullis gick, jag måste ha vaknat då hon startade bilen och skrapade rutorna. Sedan låg jag kvar ett bra tag men snart blev det fart på mig och jag kollar runt lite på nätet. Sen, när jag är inne på min universitetssida, så ser jag plötsligt att nästa examinationsuppgift skall vara inne redan den nionde november och jag som inte ens är klar med den nuvarande uppgiften. Jag kände mig inte alls stressad över den uppgift jag håller på med för jag hade i princip gjort klart allt och den skulle vara inne den femte. Nu blev jag däremot mycket stressad för det var samma typ av uppgift på förra kursen som gjorde att jag hoppade av den. Uppgiften gick ut på att man skulle filma en tränare och hur denne agerar mot sina adepter och skulle jag välja löpning så är ju jag den enda i kommunen, tror jag. Efter att ha skrivit en fråga i kursen så ser jag dock att en person frågat om man fick filma sig själv och det var visst okej fast det inte var så det var tänkt egentligen. Det underlättade ju massor och skulle jag filmat en tränare som hade hand om barn så ställer ju föräldratillståndet till det en hel del. Men vad skönt, tänkte jag. Jag kände att jag nog borde få godkänt på min nuvarande uppgift och skickade in den, tre dagar i förväg. 

   Sen passar jag på att packa ihop en bok jag sålt på Studentapan. Det var en bok som egentligen var på väg mot soptippen för den kändes i princip osäljbar. Typ lite omodern fastän den var ganska ny och obläddrad. Anledningen var att tekniken snabbt springer ifrån oss och det handlade om att filma med systemkamera men tydligen blev den såld och det var ju kul. Sen råkar jag av en händelse tänka på mina låtar och hur svårt jag har att hittat en samarbetspartner. Då Jocke levde så var det ju naturligt att samarbeta med honom men av olika anledningar blev det mycket sällan och mer en frustration. Så jag kommer på att jag ju faktiskt kan söka på nätet och varför inte Facebook och mycket riktigt fanns det en sida där textförfattare efterfrågades och jag skrev några rader och det dröjde inte många minuter tills jag fick svar. Jag skriver inte här och nu vem som svarade men efter ett tag så skriver killen "Vänta nu...Niclas Bernhardsson...som i Enklare Sport?" Ha ha, det var kul och det visade sig att han var en gammal kund till mig och efter att ha kollat upp hans skills, då jag inte vill jobba med vem som helst, så kände jag att det var helt rätt och jag tänkte skicka en låt. Den jag först tänkte skicka var Ulrika Lovisa men den ville jag ha clean och alltså bara rösten och melodin men inte hittade jag den. Nåja, det var bara att sjunga in den och och innan man är igång så låter man ju för jävlig men det struntade jag i. Jag sjöng in den ganska snabbt och skickade och var nästan otålig på om det kan bli något men efter ett tag så fick jag svaret att han inte han kolla in den förrän imorgon. Asch då! Men har jag väntat i över 30 år så kan jag gott vänta någon dag till. 

   Efter det så passade jag på att slipa lite i lilla hallen och då jag inte ville förstöra dammsugaren så fick Felix stå med en fläkt och blåsa ut dammet. Det gick bättre än väntat och det kändes smart. Jag hann även ringa om servicen till husvagnen men han lät inte jättebegeistrad och jag kände att jag ju faktiskt kan kolla på det själv innan. Om inte jag fick ordning på det så skulle jag ställa av den hos dem nästa vecka. Efter det bytte jag försäkringsbolag på gamla bilen och jag sparade typ in 70 % och det var ju skäl nog. Folksam undrade varför jag bytte men det blev inte så mycket tjafs och det är ju skönt. Det var ju väldigt mycket billigare så man kanske skall titta på fler försäkringar... 

   Just ja! När jag kollade vem det var som gillat inlägget jag skrev om textförfattare så stod den killen på ett par inlines på sin profilbild. Ah, det var ett bra tecken på att jag hittat rätt. Ha ha!

   När Ullis kommer hem så säger hon att E-M fyller år och jag planerar att ringa lite senare men först är det mat och snart så skall vi till träningen. Min ork har börjat gå ur mig och jag blir segare och segare så det blir en utmaning med träningen men jag försöker få igång mig men det känns som Ullis springer bort mot träningen och jag går. Precis när vi börjat gå så kommer Johan A förbi på hojen och jag får tyvärr säga att vi inte hinner prata då vi skall bort till gymmet och han förstår. Lite kul att han hade vägarna förbi. 

   Väl på plats så kommer man snart igång med stämningen och nu bytte Ullis och jag plats och förhoppningsvis skulle det väl bli svalare än sist men de hade cyklat bra på passet innan så värmen försvann inte och vi var heller inte orörliga. Tufft pass men det gick bättre än väntat och jag kände mig nöjd. Jag ser att Ullis är riktigt stark men det är inte så förvånande. Hon har hållt igång med coren och det är nog bra. Det gjorde vi nästan hela 2019 och det gjorde att jag var riktigt stark på Ironmanloppet i Kalmar på hösten. 

   Väl hemma så blev det lite te och sen inser jag att det är för sent att ringa så det får bli imorgon. Bättre sent än aldrig, eller hur E-M? :-)

Tisdag och under ett möte så börjar jag känna mig låg igen och klockan började pipa för låg puls och den varnar hela sex gånger. Det slutar med att jag får gå upp och gå en sväng och snart så släpper det. Det var lite jobbigt och det är verkligen hög tid för att åtgärda felet. Än så länge så är det den 14:e december som jag skall opereras. 

Efter det så var det bättre fart på mig och efter jobbet så drog jag ned på stan och idag hann jag med att göra det jag skulle på stan och sen gick jag och köpte en kaffe och mötte ett gäng elever jag har. Efter det så var det bara att vänta in nästa buss och jag försökte tipsa en busschaufför om hur han skulle göra för att få loss en buss där en dörr fastnat i backen men han verkade inte vilja lyssna utan bara slet i dörren och ringde sedan efter en annan buss. Jag tänkte att man kunde få lite folk att knuffa till så att dörren blev fri men han var visst inte intresserad eller så trodde han inte på det. Visserligen så väger en buss mycket, mycker mer men ett gäng personer kan nog få en buss att röra på sig tillräckligt. Nåja. 

Sen pratar jag lite med Flaken då jag ser ett bekant ansikte och känner igen en tjej som gjorde sin praktik hos mig och det blev ett kärt återseende. Hon jobbade nu som vikarie på en skola och vi kan kalla henne för Bella. 

Väl hemma så vaknade jag lite smågroggy och gick hemåt med allt mitt bagage. Jag passade på att städa ur kontoret lite. Ullis tränade och jag tänkte passa på att träna lite själv också och bytte om lite snabbt. Sen ned i källaren och jag knappade in mitt pass och började. Ullis blir klar och precis när hon går upp så blir det fel på min uppkoppling och jag får helt fel utväxling och det innebar att jag skulle få trampa i runt 65 varv i minuten på lättaste växeln. Så sjukt irriterande och då jag inte var supertaggad så bröt jag direkt. Det blev bara några kilometer och det får räknas som en vilodag idag. 

In i duschen och sen åt jag och Ullis lite snabbt och tog en kaffe. Efter det så drog vi till Trosa för att hämta hem lite saker till Sivan. 

När vi lämnat dem så drog vi hem och det blev lite teve innan vi gjorde kväller på riktigt. 

Måndag och det var med viss oro jag åkte till jobbet då jag hade det så jobbigt igår men snart var jag igång och jag var nog den som var piggast. Studiedagarna brukar vara nyttiga men jobbiga fast jag hade inga problem och när jag gick till bussen så såg jag att jag nog missade den tänkta anslutningsbussen så jag tänkte uträtta ett ärende då jag ändå hade tid över. När jag kliver av bussen så står en Trosa-buss startklar och jag rusar istället dit. Den stod inte med på listan då jag kollade på hemsidan. Skumt!

När jag kliver av bussen så har jag förstås sovit ett tag och nu är jag segare igen men snart så sitter jag på cykeln och jag kör på. Det blir 70 minuter och förutom skav i rumpan så känns det riktigt bra. Vad skönt! tänker jag. Jag är igång igen. Sen blir det Major Svan och det är riktigt kul. Har ni inte sett det ännu så är det bara att ratta in Discovery plus. 

Söndag och jag bloggade nog lite för tidigt igår kväll då jag brakade totalt då. Det blev som om jag tagit ut mig för mycket och det blev en lång dag. Jag mådde riktigt dåligt och trots att jag sov bra så vaknade jag upp nästintill på samma sätt och verkligen kände hur konstigt det kändes i bröstet. Det var som det var extraslag konstant och även på ett sätt som inte syresatte tillräckligt. Det blev inte bättre så jag passade på att försöka ta fram mina kursböcker och började plugga då Ullis var ute och sprang. Förut så har det ju varit bra att träna då jag varit låg men nu var det så illa så det verkade inte ens finnas en chans. Jag gick i ultra-rapid men plugga kunde jag. 

Det gick hela tiden bättre att plugga så jag bara fortsatte och fortsatte. Tanken var först att skjuta upp det tills jag hade lov men då jag ändå låg efter och inte visste hur jäkligt det var så var det ju en bra dag. 

Först på kvällen började obehaget att släppa och det var skönt. 

Vi avslutade kvällen med lite teve och såg på ett avsnitt av Tunna blå linjen. Den verkar ha tappat sin charm lite.

Lördag morgon och jag tyckte Ullis sade att klockan var kvart i sex och kände att hon var alldeles för morgonpigg men sedan såg jag att den snart var sju och det var skönt att bara ligga och sträcka ut sig i sängen. Sen blev det fart för idag skulle vi iväg och fira Mona, i Ålberga och tanken var att cykla lite innan så efter frukost var vi snart på cyklarna. 

Ullis körde något klubbpass och jag körde mitt egna aerobiska pass som innebär en timme i 185 watt och utöver det så är det upp- och nedcykling. Så totalt 70 minuter och det passet gjorde jag efter att ha blivit inspirerad av Nils van der Poel. Jag har ett tvåtimmarspass också men där är jag inte riktigt nu. Det här var första riktigt konditionspasset efter min förkylning och nu får jag nog anse mig vara frisk. 

Sen var det fort in i duschen och efter det drog jag till affären för att köpa lite produkter och då känner jag eftersvettningen och jag fick öppna upp jackan. 

Vidare mot Nyköping och vi hann in och köpa en present till Mona och Ullis köpte en för tidig fars dag-present. 

Vi kommer fram och hälsar på alla och fikar gott och beundrar deras nya kakelugn. Riktigt snygg och man blev själv sugen på att installera något. 

Efter besöket så åkte vi hemåt igen men hoppade in vid Pål Jungs Hage och köpte lite saker på Mio och passade på att äta lite på Chop chop och vi hann även med ett besök på Rusta och hejade på Björn och Johanna. 

Väl hemma så åt vi maten, då vi valde att ta hem den, och såg på Bianca. Sen blev det lite Över Atlanten och sist, men inte minst, så blev det En kväll för Iran - kvinna, liv, frihet. Det var gripande och även helt ofattbart hur regimen kan fått härja fritt så länge utan att omvärlden reagerat men det är väl den satans oljan igen. Så fort det finns risk att man själv får negativa effekter så bryr man sig inte. Det känns därför bra att kunna vara en rättvis lärare i skolan för tjejer från Iran.