En övergiven bok, på skolan, och ett ögonkast på recensionerna gjorde att jag bara måste läsa den! :-0 Såg nyss att det var hela 24 stycken recensioner och alla vara lyriska över boken. Då, innan jag börat läst, så räknade jag dem förstås inte men blev väldigt sugen på att läsa den och här kommer ytterligare en lyrisk recension.

Det var inte det minsta svårt att komma in i boken och det nödvändiga, som man typ måste lära sig, kom i lagom takt och inte så där staplande som t.ex i Grottbjörnens folk-böckerna. Böckerna var ju väldigt bra men det blev ju snurrigt i skallen av alla uppstaplade familjeförhållanden, i den serien. 

Hursomhelst så gick det rätt snabbt att komma in i boken och rätt som det var så hade man kommit hundra sidor men det sjuka var strax efter det. Det var, som en recension antydde, verkligen en bladvändare och rätt som det var så var man i slutet mot boken och nog sjutton blev man lite lurad, trots allt. Ganska snabbt så var man lite irriterade på att man alltför lätt förstod vem en viss person var men allt är inte som man tror. Det var heller inte lika chockerande som i de flesta deckarböcker att det är någon helt oväntad som hägrat i kulisserna. 

Boken handlar i alla fall om en sekt och boken är skriven av en Mariette Lindstein, som haft egna erfarenheter av sektliv. Allt skrivet som om det vore en film och det är lätt att följa med och skrivet väldigt inlevelsefullt. Ganska snart så förstår huvudpersonen, Sofia Bauman, att hon fastnat i en sekt och den absolut bästa chansen att klara sig är att spela med och se till att en otäck person hamnar bakom lås och bom men det är svårare än man kan tro. Att den otäcka personen dessutom är en psykopat på högsta nivå gör det helt klart svårare. 

Boken heter som sagt var Sekten från Dimön och är skriven av Mariette Lindstein och den får 5/5. Det värsta är att det är den första i en trilogi och hur sjutton kan det finnas en fortsättning, undrar man ju. Den som lever får se...

Fredag och efter att, återigen, vaknat tidigt så fastnade jag för det mesta i boken jag läste - Sekten från Dimön. Den var riktigt grym och det var svårt att lägga den ifrån sig. Till slut så började jag att måla men ser att det börjar sina i burken. Tror det var en stor 10 litershink och dessutom Nordsjö-färg. Det kändes lite surt att det var skulle vara slut precis innan jag var klar med väggarna i det nya gästrummet. Jag försökte få klart med den färg jag hade men insåg att det inte skulle gå och man ser att det inte var riktigt täckt. Ajdå! 

När Ullis kom hem så tog vi först lite att äta men det var ingen riktig mat så vi blev inte så mätta men ville kolla in lite färg. 

Vi åkte till Woodys och de hade ju inte Nordsjö men det borde gå att köra vidare med en annan fabrikant. Nu tror jag att deras egen färgexpert hänvisade oss till en konkurrent sist men nu var hon inte där och jag tänkte att det inte borde skilja så mycket. Jag får väl se till så att jag inte blandar en vägg. 

Tyvärr så kan vi inte svara på om det var hel -eller halvmatt så vi drar hemåt och Felix är kvar i Södertälje. Det blir några foton på burken och sen ned till Woodys igen. Där blev det rena släktträffen då först Ullis bror Björn kom och sedan Johannas man Björn och deras barn. Johanna jobbar ju på Woodys och var där från start. 

Vi hade väl tänkt att ta en stor burk men den kostade 2600 kronor och det var lite mer än vi tänkt så vi nöjde oss med en liten burk för en tusenlapp. Dyrt ändå och jag kan ju avslöja att det är ett jäkla påslag på färg. Förut så handlade vi ju via lillebrorsan och fick en ruggigt bra rabatt. 

Efter det drog vi till Trosa och åt för ingen orkade göra någon mat. Jag var riktigt sugen på pizza men nu skärpte jag till mig och tog en sallad istället. 

Väl hemma så fixade vi lite med allt möjligt och jag målade några pallkragar och började att spraymål en vas med en betongfärg. Egentligen skall den primas först så det kanske inte blir bra, vi får väl se. 

Det började regna så vi gick in och avslutade framför teven med att se slutet på en spännande film. Det handlade om en strand som fick besökarna att åldras ca. 50 år på en dag och filmen var tillräckligt bra för att inte avslöja slutet så försöka att se den. Den heter Old och är gjord av M. Night Shyamalan och i filmen syns en svensk också. Iaf i slutet men jag såg ju inte början så kanske där också. Tror han heter Gustaf Hammarsten, eller något sådant. 

Torsdag och första semesterdagen. Jag fastnade i nya boken, den som fått sjukt många fina recensioner. Den började också helt okej och timmarna gick. Egentligen hade jag önskat att jag kunnat sova några fler timmar men jag fastnade ju ändå i sängen.

Sen blev det lite målning innan Ullis kom hem och vi tog en tur till Södertälje för att kolla in en förtältsmatta. 
Jag åkte först förbi avfarten så det blev en omväg men jag visste hur man kunde ta en genväg och snart var vi framme. 
Det kom fram några gubbar men rätt snart, efter att inte kunnat få svar, så pratade vi med kvinnan i kassan och hon hade full koll. Tyvärr verkar vi nu visst ha för stor husvagn så inga mattor räckte till och det var lite lustigt.

Vi beställde dock en lättviktspinne då jag glömde spänna fast tältet ordentligt så en pinne blev lite trasig. Lite surt men det kunde gått betydligt värre.

Vi gick en runda bland både husvagnar och husbilar men just nu lockar inte husbilar alls. Skall man ha lite utrymme så pratar man ju flera miljoner. Däremot så vore det ju nice med en nyare husvagn men den vi har är tillräckligt fin.

Vi drog sedan och åt hamburgare och råkade fastna på samma hak som sist. Det nedanför Biltema, vid Scaniarinken. Helt okej men man blir lite rädd så det aldrig verkar vara så mycket folk. 
Sen fort till Blomsterlandet och vi köpte ett gäng jordgubbsplantor och såg att de hade bra rabatt på buskar och träd. Vi skall tillbaka på tisdag så det kanske blir några köp.

Onsdag och det var sista dagen på jobbet. Det blev lite allt möjligt som att justera överlämningar och städa ur. Jag svarade på något mail också men mycket mer än så var det inte. 

Så strax innan 16.00 så sade jag adjö och jag hann gå en nostalgirunda i gympasalen också. Den som varit mitt hem de sista två åren. Lite sorgligt förstås. Jag lade ut ett inlägg på instagram och så fina kommentarer så det sved i ögonen. Tack! :-)

Men vem vet? Kanske är man tillbaka igen, framtiden är ju ännu inte skriven.

Jag såg också, på Facebook, att det verkade mysigt på min nya skola och en kollega har sina barn där och är jättenöjd så det lät bra. Jag har dock inte så bra koll på kommande klasser eller ens själva arbetsstället men jag skall försöka koppla bort och ta lite semester nu. Det längtar jag till men också att komma igång ordentligt med träningen. Det blev ju en dipp efter min sista Van der Poel-inspiration. Jag sponsrade ju honom och blev oerhört inspirerad över hans framgångar och hans manifest var ju i all sin enkelhet magisk! Efter det kom jag igång lite väl bra och sen blev det istället en dipp och covid på det... 

Nu är jag ruggigt sugen på att träna på men skall försöka öka försiktigt och varje extra minut är guld värd. Utöver det blir det lite bra böcker och plugg. Jag fortsätter att studera på kandidatkursen och jag har en uppgift som legat och skräpat ett tag. Till hösten blir det förhoppningsvis nya kurser. Det tråkiga var att jag fick avslag till höstens VAL. Jag har fortfarande för lite relevanta kurspoäng så jag får försöka smalna av lite i mitt studerande och kandidatkursen hjälper mig ju inte mot att bli idrottslärare. :-)

Väl hemma så tog vi lite rester och fixade på tomten. Det hade regnat lite men det hindrade inte mig att klippa gräset och Ullis fixade lite i rabatterna. På kvällen blev det lite slötittande på teve och det kan ju alltid vara lite intressant. Först var det en debatt om det ökade polishatet och sedan ett intressant program om djurs fortplantning. Det senare kanske inte låter så intressant men faktum är att inget kan vara mer fel. Det ÄR verkligen intressant och kanske är det bra även för människor att titta utanför sin lilla bubbla. Nu lär ju knappast männen föda levande foster, i framtiden, men det är ändå både intressant och ger en lite andra perspektiv. Livet har sina egna vägar, varje liten förändring kan ge stora skillnader i slutet. Tror jag sätter punkt där innan det spårar ur helt! :-D

Tisdag och nu börjar det verkligen kännas att det är sista dagarna på skolan. Jag försökte få till några överlämningar och lade en del tid på att få det bra. Sen var det fort hem och fixade maten innan Ullis skulle komma då det alltid är lite bråttom på tisdagarna. Jag mailade några som hade visat intresse men inte dykt upp men jag fick inget svar. 

Maten blev precis klar och vi åt och hann med lite kaffe. 

Sen iväg och Ullis hann lämna en matlåda innan vi var på plats. Där pratade vi lite med några bekanta och sen kommer Evelina. Hon blev själv och det är ju konstigt att löparna går om varandra. På nybörjargruppen alltså. Men hon fick bra hjälp och en gammal elev kom förbi och undrade om jag var personlig tränare och jag skrattade lite och svarade ja. Visserligen obetald då. 

Sen kom huvudgruppen och nu dök även en hel del innebandykillar upp och snart samlade jag alla och förklarade dagens pass. Jag startade upp och sedan skulle Flaken ta över. Han tog över tidtagningen direkt dock så den behövde jag inte bekymra mig om men däremot så körde jag lite löpskolning med alla. Den, och den tidigare med Evelina, var första träningen efter coronan och det var verkligen pingislungor. Dock relativt lite träning men en skön start. 

Jag hjälpte Fredde med en tröja också och sen drog vi till Tim för att hämta trimmern. Det behövdes lite hemma också. 

Väl hemma så började jag direkt att trimma lite och det var skönt att få bort de långra grässtråna. Sen kom det några droppar och jag hann precis in. 

Lite teve på det och återigen lite fotboll, nu var det Tyskland mot Italien och jag tittade någon kvart. Det blev lite annat också men det blev mest slötittande. 

Måndag och efter lite möten på skolan så passade jag på att städa ur ordentligt efter mig. 

Väl hemma så behöver jag boka om min besiktningstid för tredje gången då det fortfarande har strulat med reservdelar. Det verkar vara svårt att få hem rätt drev. Även jag råkade ju beställa fel drev till träningscykeln så jag fick ju också skicka tillbaka iofs. 

Sen fick jag tacka nej till medverkan i Föreningarnas dag då jag och Ullis inte var hemma och mycket av inriktningen var mot barn och det kan vi ju inte säga att vi har. Det är ju öppet för precis alla men inriktningen är snarare till föräldrarna men vi har ju då och då häftiga gästspel av innebandylag, som springer med oss. 

Mot kvällen så åkte vi till Trosa, då det var provlöpning av Stadsloppet. Vi hann gå en liten promenad först och när vi kommer till starten så är det runt tio minuter kvar och vi hinner hälsa på lite löpare. Hälften var typ från vår klubb så det var inte så många där. 

Vi tar lite kort och sätter oss och väntar, det blir en hel del väntan faktiskt men det var trevligt att bara prata med varandra och Pelle. 

Sen kommer första löparen och han är helt solo och verkar vara i bra form. Det är en kille som jag haft en del med att göra men jag känner ju aldrig igenom honom, pinsamt! Efter honom kommer en ung kille som sprungit helt fel och snart kommer en riktig pantertant som sprungit korta loppet. Hon är hela 82, eller om det var 83 (?) år! :-0 Alla blir tokimpade och jag pratar lite med henne. Hon känner igen mig och undrar om det är jag som har den där Enklaresport-klubben och det visade sig att hon varit intresserad att gå med några gånger men det var lite långt då hon cyklade. Det hade ju varit galet coolt. 

Sen väntar vi in resten och vi fick lite inspiration. 

Vi åker sedan hem och slappar lite och försöker anmäla klubben till Trosa Stadslopp men någonting strular så vi får ge upp och jag mailar Pelle och undrar om han hört om något strul. Han skulle höra av sig till företaget som har hand om anmälningarna och förstås höra av sig till mig sen. 

Efter det blir det återigen lite koll på fotboll och det är ju rena godiset. Men Frankrike åkte på torsk mot Kroatien och Luca Modríc är ju för grym. Han gör typ hela skillnaden. 

Söndag och idag skulle vi fira Felix. Han hade varit ute igår och vi hämtade honom i Södertälje men först hann jag och Ullis gå en sväng på Biltema och kollade lite grejer till husvagnen. Det blev lite "bra att ha saker", typ saker som man inte visste att man behövde men verkade fiffiga. Efter det så ser vi att Felix står och väntar och vi går och betalar. Jag tar dock en tur in på toan innan jag går ut men snart ringer Ullis och ber mig komma fort för det ryker om en bil som står parkerad bredvid oss och jag får bråttom. 

Väl ute så ser jag att de har puttat bort bilen men försöker få den att starta. Den såg mer ut att vara i behov av vård än att startas. 

Upp mot stan och vi parkerar i ett parkeringshus nära Mood-gallerian. Vi skulle till Chouchou, som är ett veganställe. Det blev en mycket god och avslappnad brunch och man tog lite allt möjligt. Det var vår present till Felix samt pengar att köpa vad han ville. 

På vägen hem så passade vi på att shoppa också och snart var han nöjd och vi var på väg hemåt. En skön och avslappnad dag i Stockholm och vi gratulerade förstås honom lite grand då han fyllde år också. Då jobbade han iofs så vi hann aldrig se honom. 

På kvällen var det dags för revansch mot Norge men nu var spelet ännu värre än sist och trots att det blev 3-2 till Norge så kändes det som vi aldrig var riktigt nära. Visserligen är många borta men vi skall inte förlora två matcher i rad mot Norge. Janne har gjort det bra hittills men så här ojämnt kan det inte vara. Jag tror att vi är på fel väg då vi experimentar för mycket. Fotboll skall vara fotboll och snabba attacker med bra understöd räcker längre än man tror. 

Lördag och på förmiddagen så diskuterade vi lite träning och försökte få lite inspiration. Jag såg att jag hade nästbästa tid i den klubb vi har kört för men det var jämnt bakåt. Framåt hade jag dock en liten bit. Själv fortsätter jag nog i klubben som är Ironmaniac Triathlon Club, som Tullare startat och står för. 

Sen åkte vi mot Nyköping och passade på att köpa ett presentkort till Carro och hennes familj. Det var en kombinerad present för både hus och födelsedagar. 

Först så hämtade vi dock svärfar och Mona så det blev en extrasväng. Direkt vidare mot Vrena, där Carro och Robin flyttat. 

Det var riktigt fint och full fart på både barn och, tyvärr, sol... Jag märker att jag börjar må lite dåligt av solen och får börja skydda mig. Det är som solsting light och jag går och frågar om det finns någon keps jag kan låna. Det får jag men då är skadan typ redan skedd. 

Nu börjar det bli jobbigt fastän det är trevligt och efter att ha skjutsat hem svärfar och Mona så landade vi hemma och jag bara vilade ut. Det blev lite fotboll framför teven och jag tittade på England mot Italien, en klassisk match och det var kul. Lite tråkigt att det blev mållöst bara.