Torsdag morgon och jag fixade iordning mig och kollade brynen. Det såg ju riktigt bra ut men för säkerhets skulle tog jag på mig glasögonen och kollade lite extra. Det kanske fanns skäl till att Ullis var orolig. Nädå, det här kör vi på. Alltid kan det roa någon, tänkte jag. 

Iväg och det regnade också. Ajdå! Bara hoppas jag inte kommer fram med fula rinnande streck... 

Jag går ut i regnet och precis innan jag går in så fotar jag och kollar så det inte ser för jäkligt ut. Nädå! :-)

In på morgonmötet och det är några sjuka så jag får hoppa in på en lektion men jag tar en till då det ändå regnar och jag vill inte ut och hålla på och sätta upp kontroller då. I övrigt var jag klar med min planering redan igår. På mentorstiden skulle vi köra en frågesporttävling och frågorna hann jag klar med igår. Jag nöjde mig med 20 stycken eftersom barnen ändå skulle köra en enkät först. 

Lektionerna gick bra men det blev lite improvisation här och där men jag brukar kunna lösa sådant och så även idag. 

Full fart på mentorslektionen och jag tyckte den gick bra. 

Sedan mat med en klass innan det var dags att ha sista lektionen för dagen. Kort dag alltså. Det blev en specialdag där vi mest körde bokstavsleken då de tyckte den var så kul. Själv hade jag inte en tanke på att den skulle kunna fungera så länge men jag kan hålla med. Den var kul men jag var chanslös. Uppenbarligen så tänkte jag inte som de gjorde. 

Sedan hemåt och väl hemma var jag trött. Det blev ju ändå dubbelt så många lektioner än det var tänkt. 

Hur gick det med brynen? kanske vän av ordning undrar. Nä, ingen sade någonting men jag tyckte att det var några som funderade. Elever alltså. Jag tyckte det blev en förbättring så Ullis kanske får agera make up-artist fler gånger. :-)

På kvällen regnade det så mycket så jag ställde in den officiella träningen och cyklade två timmar hemma istället. Ullis var på 35-årsfest så henne hämtade jag på kvällen sedan. Ja, det var ingen som fyllde 35 utan hon blev uppvaktad för att ha jobbat i 35 år. 

Onsdag och idag behövde jag få ut kontrollerna för veckan och efter någon timma var jag klar. Jag mötte även chefen på rundan som undrade vad jag höll på med. Han är för övrigt med i samma lag i kommunens utmaning. Det blir ju lite konstigt att jag får kämpa med poängen som alltid har mer steg än 99 % av samtliga på Garmin Connect. Jag skulle säkert kunna vara mer godtycklig med mina insatser för har man över 20 000 steg hela tiden så borde man vara safe. Dock hade jag lite otur då jag precis haft gallstensbesvär då utmaningen började så då blev det inte så många steg.

Nåja. Jag spelade lite badminton med en klass och det skrev jag förstås in.

Väl hemma så frågade jag Ullis om det inte gick att göra något åt mina dåliga bryn och snart satt hon och målade mig, det var lite roligt. Resultatet blev helt okej och det kändes som jag skulle trivas i dem. Men du måste ju tvätta bort det! skrattade hon. Nja, det får vi se, tänkte jag.

Träningsmässigt blev det 53 minuter cykling. 
Sedan gick jag, Ullis och mina nya bryn och lade sig. 

Tisdag morgon och jag vaknade upp med rejäl smärta i knäet. Ajdå! Det kom förstås från långlöpningen i söndags. Smärtan kan förstås försvinna men efterhand, under dagen, så tar jag beslut att oavsett smärtläget så ställer jag in löpningen. 

På skolan var det Harry Potter för hela slanten förutom för en klass som även hann köra flaggan på slutet. Galet bra nivå och det var kul att stå vid sidan och titta på. Rätt ofta så är jag med själv för jag tror att jag med min kunskap kan visa lite hur det skall gå till. Då hinner man förstås inte anteckna elevernas nivåer så ibland får jag backa tillbaka och bara bedöma. Idag var det en sådan dag. Jag avslutade dock med en specialgrupp där det blev lite badminton. 

När jag åkte hemåt så såg jag till att det fanns en backup-plan på löpträningen för jag tänkte att jag kan ju passa på att träna själv och då tänkte jag och Ullis cykla. 

Vi kommer igång rätt snabbt och Ullis nya pass fanns där de skulle och jag körde mitt vanliga 70-minuterspass och jag fick gräva djupt och det irriterar lite. Det är ju fortfarande låg pulsnivå men det mesta är kanske är mentalt. 

Bägge klarade av sina pass och var nöjda. 

Efter duschen så fastnade vi lite i soffan och klockan gick...

Måndag och som vanligt så hade jag en speciallektion på morgonen. Den är för den anpassade gruppen och det är verkligen något extra. Man får så mycket tillbaka. Sedan fixade jag ut några kontroller men det strulade lite så jag hann bara få ut en kontroll och dessutom blev jag riktigt blöt i skorna. Lite sugigt. 

Efter det så skulle det bli en avkortad lektion med en klass då det var gymnasiemässa men eftersom det var den enda klassen som jag inte haft föreläsning för så passade det bra idag. De kunde vara kvar i aulan så körde jag bara där. Som jag gjort med de andra klasserna. Tyvärr så såg jag att de såg riktigt slitna ut så jag kortade ned föreläsningen lite. De hade ju lyssnat spänt en dryg halvtimme innan också. 

Sen var det lunch och efter det så körde jag Harry Potter för hela slanten och stod vid sidan och bedömde. 

Bra dag men lite mer soft. 

På kvällen ville jag träna lite och eftersom Ullis sprang en runda med Tanja så hoppade jag upp på cykeln. Jag fick pumpa bakdäcket, som vanligt, och snart är det nog dags för ett nytt för jag har börjat få pyspunka. 

Det blev mitt vanliga 70-minuterspass och det kan vara lite tråkigt men kan jag bara hålla i så kommer det att bli bra. 

Efter det så kollade vi på the Challenge och Kompani Svan. 

Söndag och idag skulle jag joina Ullis på en lite längre runda. 75 minuter stod på schemat och det borde jag väl fixa, tänkte jag. 

Efter lite frukost och morgon-teve så var det väl bara att skaka liv i kroppen. Jag är ju lite svårstartad och Ullis är tvärtom. Hon vill väldigt gärna komma igång tidigt och skall man springa längre så är det förstås inget att vänta på. 

Jag stretchar lite och sedan är det bara att köra men det går väldigt segt, i alla fall initialt. Det är som om mina gamla problem med att det tar typ tio minuter att komma igång är tillbaka och det oroar. Jag får stanna till efter ungefär 10-15 minuter men det gör jag i samband med ett vägskäl så stoppet blir kort. Vi kör vidare men jag får slita väldigt hårt men det är ingenting som pulsen visar. Mycket skumt. Efter ungefär 20 minuter så stannar jag till och lättar på trycket och efter det så går det faktiskt bättre. Nu kan jag börja njuta och jag får ett avspänt och skönt löpsteg. Det är underbar terräng och på något konstigt sätt så har vi trixat oss fram så vi kommer ut på Hungavägen och det verkar bli en perfekt runda. Det känns fortfarande bra men på slutet så började längden göra sig påmind. Det är fortfarande inga riktiga längder men jag är ju inte tillbaka så jag är supernöjd. 

När vi är framme i Vagnhärad så väljer vi att köra runt OKQ8 och det borde göra att vi borde komma ganska nära 75 minuter och när vi är framme så har vi ungefär 40 sekunder kvar och vi joggar ned 20 sekunder åt ena hållet och sedan tillbaka. 

In i duschen och sedan gick vi till svärmor för en fika. Katten ville förstås också vara med och nu har han blivit mycket lugnare mot då han var ung. 

Det var trevligt och sedan tackade vi för oss och gick hemåt. Nu började man bli lite trött och hemma så försökte jag få koll på min kurs för jag har liksom inte kommit med i min grupp. De har startat en gmail-grupp och uppenbarligen så har jag inte kommit med och det verkade inte vara så intressant att få med alla. Kursen heter passande nog Konflikter i skolan och det började ju bra. Ha ha! I värsta fall så får jag göra ett nytt försök nästa år för böckerna har jag ju. Den andra, viktigare, kursen är också lite speciell för där händer typ ingenting. Jag har skickat in lite uppgifter som skall styrka vad jag har studerat men veckorna går och responsen är obefintligt så snart får jag skicka in och fråga hur det går. Hursomhelst så tar det tid och kraft att hela tiden gå in och kolla. 

Ullis och jag avslutade med att kolla lite på teven. Undrar om det inte var om mordet på Anna Lind.

Lördag och efter att ha kommit upp och igång så drog vi igång. Först röjde vi på tomten och sedan i källaren då vi skall tömma förrådet tvärs över gatan som vi hyrt i väldigt många år nu. Kanske lite i onödan då vi borde ha plats i källaren då jag ändå inte säljer någonting. Dock borde jag bli av med det jag har. 

Timmarna gick och Ullis var nöjd och även jag såg ljuset i tunneln. Det blev förstås en runda till soptippen och sedan åt vi mat på Piccolino. Tefat fick det bli och den var sjukt stor. Eller i alla fall så stor så att jag begärde en doggy bag och tog hem en bit till kvällen.

Efter det behövde vi handla lite och det blev en tur till Willys.

Jag fortsatte ett tag till med garaget men kände inte att jag kunde få in den stora motorcykeln utan den fick köras tillbaka in i förrådet på andra sidan gatan. Eventuellt så sätter jag på det gamla stödet så den blir lite smalare uppställd också. OM jag har allting kvar till stödet men i värsta fall så får jag väl införskaffa det.

På kvällen så tittade vi lite på teve och åt upp resten av pizzan.

Lite småsurt att det inte blev någon riktig träning men det blev lite rörelse trots allt. En vilodag ibland kan nog vara bra. 

Fredag och nu längtade man lite till helgen, kanske för att man känner att det börjar bli kallare.

På jobbet så var det både orienteringsträning och även de sista bedömningarna på friidrotten. Eventuellt så kanske jag hinner bedöma något mer då de andra ändå är ute och orienterar.

När jag håller på och packar in det sista så undrar Ullis om jag vill bli hämtad och då hon ändå är i Nyköping så ja, absolut! svarar jag.

Vi är hungriga och Ullis har hört talas om ett bra ställe, Ariu sushi, och det testar vi. Jag kör någon Bento box och det är riktigt gott och jag är lite försiktig med det starka.

Sedan tar vi en sväng på stan. Jag kollar lite på Clas Ohlson och Ullis kollar in en klädaffär. Hon köper för övrigt några nya fina skor.

Sedan drar vi hemåt och när vi kommit hem får jag en påminnelse om att parkeringstiden håller på att löpa ut. Ojdå! Den glömde jag att klicka bort men det var inga stora pengar.

Ullis hade redan tränat så jag gick ned i källaren och körde igång mitt 70-minuterspass. Jag valde en bana som var riktigt backig och eventuellt skulle jag inte hinna klart med den.

När jag bara har runt 10 minuter kvar så väljer jag att inte ta den sista toppen och rullar istället ned till platten så jag får statistiken att stämma med höjdmetrar. Det blir till slut 73 minuter och det får jag vara riktigt nöjd med.

Torsdag och idag gick det rätt lätt på skolan då jag endast hade en mentorstid, då vi dessutom fotograferades, och sedan en mindre grupp efter lunch. Där körde vi lite lekar och fick till lite fotboll på slutet. Det gick riktigt bra och var kul. 

Sedan gick jag raskt mot bussen men inte raskt nog utan fick nog vänta i tjugo minuter då jag precis missat en buss. 

När jag kommer fram till bussterminalen så är jag lite stressad då det handlar om sekunder men det gick bra. Det var ett jäkla prat på bussen och det pratades om sprit och annat och det är ju lite sorgligt då barnen typ är 17–18 år. Som om det är så viktigt. Själv tog jag ett beslut för många, många år sedan att inte dricka och det är nog det bästa beslutet jag tagit. I samband med en borrelia-infektion så tålde jag helt plötsligt inte alkohol längre och mådde riktigt dåligt av endast små mängder. Sedan tycker jag det är mest negativt med alkohol faktiskt.

Vidare försökte jag få ordning på löparklubbens maillista för den har strulat då jag inte fått in nya medlemmar i listan. Till slut kom jag på vad det var för fel och nu är det bara hoppas att jag inte missat någon. Vi håller på och röstar om en ny design på kläderna och resultatet är lite överraskande. Kanske till och med lite svårtytt.

Efter det så var det löparträning och nu var jag lite seg. Ullis och jag går bort till Safiren och där står Ida, Putte, Anders och El-Johan. Riktigt kallt nu! Vi joggar bort till spåret och sedan delar vi upp oss lite.

Jag och Ullis springer med Ida och trots att hon varit sjuk så verkade hon helt återhämtad och var pigg i backarna. Lite småsegt när man själv fick slita. Efter två varv tog jag och Ullis ett varv själva och när vi kommer fram så väntar Putte på oss och vi joggar tillbaka. Småfrusen och trött så längtar jag efter dusch och bastu.

Ullis viker av hemåt och jag och Putte kör mot Safiren. Nu tycker jag Putte har ökat och det känns lite segt så jag trycker på och jag får en annan känsla då jag ligger först. Det är sjukt vad det mentala gör.

Det blir knappa 9,5 kilometer och snart står man i en varm dusch och sedan in i bastun – me like!

Putte och jag snackar lite. Väldigt konstigt att det inte är fler som hakar på.

Sedan hemåt och Ullis och jag varvar ned lite och sedan väntar sängen.