Lördag och idag var det full fokus på att få klart med min tentamen. Jag fick ju in resultaten igår och det visade sig bara vara från en halvklass och det hade nog läraren sagt. Nåja, jag gjorde mitt bästa, får man tänka. 

Vi åt lite frukost och snart satt jag med mitt plugg men när Ullis undrar om vi skulle springa så ville jag absolut hänga på. 

Först slängde jag dock ihop en tårta och den skulle vara i ugnen först då det var en Pinnochiotårta med sockerkaksbotten. 

Rätt omgående, under löpningen, märker jag dock att det går ovanligt segt och det är som sirap i hela kroppen. Det har blivit för mycket godis på slutet och det börjar nu att märkas i lederna och när jag pratade lite med Ullis om det så trodde hon att det berodde mycket på kylan och det kan förstås påverka men det värsta är nog allt socker. Det brukar komma som ett brev på posten. Sedan kom jag på att jag ju glömt att ta kollagen på ett tag. Jag upplevde ju underverk på bara några dagar sist. 

Vi kämpade i alla fall på och det blev en dryg, med betoning på dryg, halvtimme. 

Sedan in i duschen och jag började fixa klart med tårtan för snart skulle Tomas och Rosie komma. Det tog längre tid än jag trott så jag behövde hela tiden och det var bra att vi inte tidigarelade fikat. Eller födelsedagsfesten då de skulle gratulera mig. 

Det var väldigt trevligt och tårtan blev som vanligt kanon. Den har blivit lite av min specialitet men det var ett tag sedan sist. 

Vi pratade om lite allt möjligt och jag pratade förstås lite cyklar med Tomas. 

Sedan var det återigen lite plugg innan Ironman-sändningarna började. Sjukt kul att bara kolla på uppsnacket och man blev riktigt taggad att själv komma igång igen. Jag har ju för sjutton anmält mig igen och skall väl inte börja med att dega. 

Så var det då Ironman och Ullis och jag höll förstås på Lisa och Sara, som också var med. Sara Svensk var dock inte alls med i förhandssnacket så kanske var hon inte i form. 

Hursomhelst så var Lisa rätt länge med i diskussionerna men på löpningen så tappade hon hela tiden och man förstod att det inte skulle räcka. I stället så var det Lucy Charles Barkely som äntligen fick kliva högst upp men det var nog Anne Haug som imponerade mest eller kanske nykomligen Taylor Knibb. Hon var lite smågalet rolig och pratade med domare och hejade på publiken. 

Kul och vi åt lite gott och tittade ända in på natten. 

Fredag och jag hade som vanligt lite sovmorgon men jag kände mig seg. Jag har nog börjat slarva lite med kosten och efter sista förkylningen så har jag inte riktigt kommit igång. 

Det blev lite matcher i badminton igen och frågan är om jag inte kör för hårt med eleverna. De kanske skall tro att de ändå har en chans. Nu smashar jag hej vilt. Ibland är det dock svårt att hålla igen och det går liksom per automatik. Det påminner mig om när jag och lillebrorsan var rätt små. Eller jag var förstås sex år äldre och nästan fullvuxen. Vi spelade lite tennis med hans kompisar och det kommer en höjdare och jag vet förstås att jag skall ta det lugnt men av ren reflex så smashar jag och träffar lillebrorsan rakt i huvudet. Han ser groggy ut och snurrar lite och verkar borta i några sekunder innan han åker i backen men inte så jag riktigt vet om han tuppade av. Svimmade du? frågade jag. -Jag vet inte riktigt, fick jag till svar. Ojdå! Det var en riktig bra träff och han hann inte reagera. 

Sen var sista lektionen klar och jag röjde undan lite. 

Jag mötte upp Ullis och vi hade tänkt att springa lite men ingen var supersugen faktiskt. 

Det slutade med att vi åkte och käkade lite och handlade sedan. 

Sedan hem och vi åt som vanligt godis och kände oss ännu segare. Nu måste jag verkligen börja tagga till. Imorgon är det Ironman på Hawaii för damerna också. Jag tror att Lisa Nordén kan överaska. 

Torsdag och jag akommer inte riktigt ihåg om det var någon klass som hade orientering men i övrigt var det badminton och dans. Som vanligt var jag lite kaxig och utmanade eleverna. Min blygsamhet förhindrar mig att säga hur det gick, ha ha!

På sista lektionen så snor ett helt gäng elever min telefon och de ville att jag skulle kolla på bilderna och det var omöjligt att bli arg på dem. Herregud, vad gullig inspelning och jag kände att mitt hjärta smälte! :-) Jag var bästa idrottsläraren ever och någon protesterade och jag var istället världens bästa lärare oavsett ämne och det var det typ tio hoppande spralliga tjejer på videon. 

Sedan fick jag svar om min reklamation och den gick igenom och de skulle skicka en ny slang och det var ju kul. Man kan tycka att det inte är något att bråka om en slang och det var det ju inte heller. Nöjda kunder verkar vara deras melodi.

Ullis och jag avslutade med en längre promenad på kvällen och det var skönt då det inte blev någon annan träning. 

Onsdag och vi har mer och mer börjat vara inomhus. Det märktes direkt när elever, gulliga dock, börja ta bilder av sig själv med min mobil. I övrigt var det full fart med att rätta alla orienteringsprov. 

Sedan avslutade vi med möte och när det var klart så var det full fart mot bussen. 

Det tar lite tid vid rödljuset så när jag kommer fram till bussterminalen så är klockan redan slagen och jag rushar ut och får busschauffören att stanna för mig. 

Väl på bussen så är det en surrealistisk känsla. Jag ser typ 15-20 stycken leende gamla elever och det blir som mos i huvudet. Vad sjutton är det här? Det var som en film och det blev som om det var ett practical joke. 

Det blev en hel del snack och jag kände mig lite dum som missade en massa elever men jag hoppas, och tror, att de förstår. 

Sen somnade jag till och väl hemma så tittade vi lite på teve men jag fixade också en reklamation på en läckande slang. Jag pumpade i lite luft igen och nu blev hålet mycket större men det nämnde jag också.

Lite surt att jag inte orkade träna men det blev hårt igår. 

Tisdag och stegen tickade in fint till stegutmaningen. Idag blev det återigen lite orienteringsprov men även dans och badminton. Jag var som vanligt lite kaxig och utmanade eleverna och tyvärr var ingen riktigt nära. Vi får hoppas att det kommer senare. Sedan var det full fart till bussen. 

Tyvärr missade jag återigen anslutningsbussen och hade jag hoppat av en hållplats innan så borde jag hunnit till nästa hållplats men då var det försent. 

Jag var sjukt trött då jag steg av bussen men jag hade nog bestämt mig för att springa med klubben. Det hade ju gått ett bra tag och all eventuell skit i kroppen borde varit borta nu. 

Det blir lite mat och sedan försöker jag tagga igång mig men det är segt. 

På plats så joggar jag upp och det känns rätt omgående bättre men när vi kör igång så är jag i kön direkt. Men jag biter mig fast och är nöjd med det. De andra har ju sprungit mer och bättre än mig så det får jag ta. Jag lyckas hålla mig där hela passet men mjölksyran är uppe i halsen på mig och jag får släppa lite, lite på slutet. Väldigt nöjd ändå. 

Jag skjutsar hem Patrik, som är lite nyfiken på en grej, och sedan åker jag hemåt. 

Dusch och sen lite mys i teve-soffan - härligt! 

Måndag och jag var lite trött då jag åkte till skolan. En lucka på morgonen men sedan drog jag igång med dans och det var absolut lite negativa röster i början men jag kör med mycket glädje och förutom Sid Shuffle så får man kopiera andra danser och sedan visa upp. Egentligen skall de skapa egna danser men hur skulle jag kunna veta om de inte stulit stegen någon annanstans. Speciellt med alla Just Dance-videos. 

Det var kul att komma igång igen men när jag ropade till en elev så märkte jag att jag lätt kom ur takten och jag missade lite själv. Men även jag kan vara ringrostig. 

Sedan blev det en massa rättande och jag gick även själv en runda i skogen då en elev var lite påstridig och minsann inte trodde han han hade fel. Jag kollade upp några kontroller och det blev några kilometer och det var ju inte fel då Johan utmanat mig igen på en stegutmaning. Direkt när jag kopplade upp mig så plingade stegen in för det var visst inklusive förra veckan med. Ha ha, jag skrattade för mig själv när Johan skrev något om utklassning. 

Jag misstänkte att det dock inte skulle bli lika mycket steg nu då jag mest skulle sitta och vänta på eleverna men det blev uppenbarligen några steg förra veckan också.

Jag passade förresten på att ringa några samtal på vägen och först ringde jag banken och var rejält upprörd. Varför skulle min premie vara 150 % dyrare om det är bevisat att jag inte har den genavvikelsen som låg bakom dödsfallen på både min far och bror. En på banken sade att det inte är någon enskild sak som låg bakom utan man bedömdes som helhet. Jag fortsatte, ännu argare, med att jag ju varken röker, dricker och dessutom tränar kontinuerligt. Om det är bevisat att jag inte har något hjärtfel som gör så att jag tillhör riskgruppen så är det oförklarligt att jag skall ha en sådan mycket högre premie. Han fortsatte i samma stil att det är en helhetsbedömning. Han kunde dra åt helvete men jag sade det inte riktigt i de ordalagen och krävde att jag skulle få gå ur försäkringen direkt. Egentligen hade det gått mer än en månad men det var inga problem, sade han. 

Sedan hann jag ringa till OKQ8 då vi var oroliga att vi betalat för lite men det var istället så vi hade betalat för mycket så det skulle korrigeras till nästa månad. Det var ju trevligt. 

Sedan möte och iväg hemåt. Jag skulle visst ha bjudit på fika men en kollega hade täckt upp så jag kunde swisha henne. 

Vi avslutade med att titta på Kompani Svan och det är ju bara bäst! Alltid kul att titta på teve med älsklingen och speciellt sådana här program. 

Söndag och jag hann med att kika lite på kommande tentamen och kände mig till slut väldigt nöjd. Nu gällde det bara att få en klass att vara med i studien men det skulle väl inte bli så svårt, tänkte jag. 

Sedan skulle vi åka och kolla på när gudsonen Gabbe skulle spela basket. Egentligen är han inte min gudson men jag tar mig friheten att kalla honom det ändå. Tror jag är förlåten. 

Han imponerade stort och vad kul att han gillade basket. Imponerande är också den nya hallen i Trosa. Det känns lite surt att jag inte var kvar när den kom men olyckliga omständigheter gjorde att det blev andra planer. Dock så skulle jag aldrig velat varit utan tiden nu på Omega! Galet fina elever i Trosa men det mottagande jag fått i Nyköping slår allting jag varit med om. Jag har alltid haft lätt att skapa kontakter men här är det liksom som man får en hel del gratis då eleverna snackar gott och brett. 

På vägen hem så hoppade vi in hos Rajje och drog fast kassetten på Felix hjul. Det blev bra men jag har en aning om att det går lite trögt. Skall man kanske smörja in hjulet fastän det är nytt? Det är frågan. Sitter någon på svaret så är det bara att hojta till. 

Sedan hem och snart hade jag monterat på hjulet och man måste ju säga att det ser lite maffigt ut med tre cyklar i bredd. Tveksamt om alla tre kan köra hårt samtidigt. Det lär blir så sjukt intstängt men med fönster öppna och full fart på fläktarna, så kanske. 

På kvällen så tittade vi lite på teve och sedan låg jag och kollade lite på mobilen och jag kikade lite på Volvos app och sedan lite om min kurs. Blev lite sent. 

Stora fina hallen!             Cyklar!

Lördag morgon och det var segt att komma upp. Det blev som vanligt lite väl mycket godis och utan träning så funkar det absolut inte att äta godis för mig. Efter lite kaffe och frukost så var vi då igång. Jag var uppe i träden och skakade för fullt. Lite läskigt då det var blött och halt. Tyvärr lite väl kallt så jag fick gå ned och hämta handskar och fortsatte sedan. 

Snart är Ullis också ute och vi plockar för fullt då vi har lite bråttom. 

Vi fick ihop lite mer än vi hade trott men det var mest från ett träd, den här gången. Tyvärr, skall jag väl säga då det kan innebära lite väl mycket syra då det är vinterfrukten som det var mest kvar av. 

När vi kommer fram så är det glada toner då vi är igenkända. Det är nog femte gånger i rad som vi är där. I år hade vi lite mindre frukt än vanligt och den här gången följde vi trenden då det inte verkade vara ett äppelår. Normalt så brukar vi gå tvärtemot strömmen, så att säga. Det hade vi i och för sig gjort i år också om de andra träden levererat som vanligt. 

Vi fick ihop 17 boxar och det är inte fy skam. Vi brukar kunna gå över 30 boxar och rekordet är 37 boxar 2021.

Sedan hem och idag skulle Tim och Cilla komma. När de skickar och undrar om vi kan komma så har vi precis landat i soffan och kollat på Förrädarna men de är alltid välkomna och snart kom de.

Supertrevligt och jag fick lite presenter och gladast kanske jag blev över att Mora-tröjan fick nytt liv! Det uppskattas säkerligen av bonus-familjen i Mora! :-) Tim själv verkar blivit SSK-are sedan han blev tillsammans med Cilla. Det kan jag iofs förstå då hela hennes familj är starkt förbundna med Södertälje-laget.

Vi tittade lite på "Vem är smartare än en 5-klassare?"

Det blev även lite provsmakning av musten och återigen höll den riktigt hög klass och det var skönt. Det var liksom en annan känsla än vanligt den här gången. Det var som det bara blev godare och godare. 

Vi avslutade med att titta på Över Atlanten och det verkar vara tufft.