Onsdag och jag var fortfarande lite låg eller i alla fall lite sänkt av något virus. På bussen till skolan så lyssnade jag igenom en introduktionsvideo inför nya kursen. Nu är det retorik som gäller. Det är lite av en utmaning för jag tänker ju inte som alla andra. Bara det här med att man skall argumentera för sin sak. Hur man bäddar in det spelar väl ingen roll, tänker jag. Rätt skall vara rätt, oavsett i vilken bomull det förseglas med. Jag har lite svårt för de som, trots att de har fel, på något sätt skall komma ur som vinnare. 

Sen till jobbet och väl på jobbet så märktes inte tröttheten av så mycket. Igår så åt jag mest bönor för att det inte fanns något vitlöksfritt protein men idag så tog jag av det som fanns då jag behövde energi. 

Jag fick lite information om ett kommande jobb som verkade mycket intressant så jag pratade med chefen och berättade att jag nog besitter väldigt mycket kunskap om det och ombads att skriva ned allt. Just nu vill jag inte berätta mer utan det blir lite senare. 

Jag hade också lite extratid för de som missade orienteringen, på ett eller annat sätt. Lite småkallt att stå och vänta men alla kom tillbaka inom rimlig tid och det blev direkt en promenad till Alpha, då vi skulle ha ämnesträff. Nu började energin gå ur kroppen och trots att det var ett kul möte så hade jag en riktig hemlängtan då jag var trött. 

Sen väntan på bussen och då får jag veta att jag missat att betala en räkning och det fixar jag direkt. 

Hemma så blev det väldigt segt och nu börjar jag bli riktigt lack på att inte kunna träna. Det går liksom inte så något skit i kroppen har jag absolut. Jag försökte plugga lite samtidigt som vi tittade lite på teve.

Tisdag och jag kände mig riktigt trött, då jag vaknade.

Jag ser att vågen står framme och jag skulle egentligen vägt mig igår men då jag både ätit och klätt på mig så hoppade jag det. Nu var det samma sak men jag kan väl dra bort något kilo då, tänkte jag. Upp på vågen och vilken käftsmäll. Jag har ju tappat det totalt och vågen visade 94.0 kilo, det hade jag inte riktigt väntat mig. Jag var i hyfsat form för bara någon månad sedan så nu måste jag ta tag i det här.

Det var värsta segheten och jag fick springa lite lätt till bussen. 

När jag kommer fram till Centralstationen så går jag som vanligt till nästa hållplats och jag ser att det ser riktigt fint ut där bussen skall komma ifrån. En regnbåge från ingenstans. 

På skolan så kämpar jag på men jag måste ha något i kroppen för när det är lunch så känner jag mig varm och en elev säger att jag är röd. Ojdå! Så varm känner jag mig inte men uppenbarligen har jag något i kroppen. Jag tar mig igenom sista lektionen och sedan försöker jag plugga lite på bussen hem men det är segt och när jag går från bussen är jag som en zombie och jag förstår att jag har något skit i kroppen och får ställa in kvällens löpträning. Jag kan knappt gå hem från bussen. 

Ullis och jag kör Robinson för hela slanten och betar av typ 4-5 avsnitt och även första avsnittet på Estonia. 

Måndag och det var bara att knata sig upp. Jag kände mig lite småseg men tänkte väl att jag bara låg efter lite i sömn. 

Jag fick dock vakna till då det var en ny busschaufför och han låg lite efter i schemat så jag fick gå en bra bit och varför inte, tänkte jag. Jag var ju ändå med i en stegutmaning och jag har ju tränat dåligt på slutet så lite steg är ju aldrig fel. 

På skolan var det bara en lektion och jag försökte få ordning på alla simtider och det var lite bökigt. Eleverna måste ju få informationen och helst så även föräldrarna ser det. Vi avslutade med möte och jag känner mig lite låg. F-n, börjar jag bli sjuk, tänkte jag. 

Jag försöker komma iväg fort till bussen men det blev rätt sent hem i alla fall. 

På bussen hem så började jag att plugga lite och nu blev det på en gammal kurs, som inte riktigt är klar. Det är en kandidatkurs och det är ju lite surt att den legat och skräpat ett tag. 

En kollega undrar lite om jag har en sladd till jobbet och jag skriver att jag tyvärr inte har det men visar något alternativ. 

Vi tittar förstås på Kompani Svan och det är roligt som vanligt. 

När vi skall sova så ser jag av en händelse att det är sista dagen att söka till VAL och jag får panik! Jag försöker söka men då visar det sig att det stängde klockan 22.00 och jag sökte försent... Men vad f-n! Jag kunde dock söka lite annat och det gjorde jag förstås. Lite stressigt. 

Söndag och både Ullis och jag var lite trötta efter att ha kollat in slutet på damernas Triathlon-VM på Hawaii. 

Sen var det bara att ta och komma igång då vi skulle iväg och titta på lägenheter i Stockholm. Felix var sugen på att hitta något nu så det lät spännande. Det var två stycken på Södermalm och en i Årsta. 

Vi kom iväg i rätt bra tid och hann äta lite lunch innan. Vi hittade en bra parkeringen bredvid en Hemköps-butik och jag fick lite lätt panik. Det sitter en stackars tiggare och plockar löss och fastän jag inte har något hår själv så känner jag att det kliar. 

Vi åt på Bastard Burgers och fastän klockan var över 12.00 så var det stängt och jag ser att en kille står innanför och dammsuger. Jag knackar på och han kommer och öppnar. När han tittar bort så busar jag till det lite och tar tag i dammsugaren och låtsas som att det är betalningen. 

Killen verkar vara själv och han sprang emellan köket och kassan och jag blev lite förvånad. Maten var dock god men sötpotatisen lite bränd men då var jag ändå mätt. 

Sedan iväg på visningarna och alla tre var riktigt fina men den första och sista hade jag som favoriter men jag tror han skulle trivas i alla dem. Nu är det bara att se hur det går. 

Sedan hem och väl hemma så lade jag ut en bord som jag haft på kontoret. Jag försöker ju lägga ned och behöver utrymmet. Jag tyckte att Ullis skulle lägga ut det då jag aldrig får några köpare. 

Några i klubben har visst sprungit Täljemilen och nu har jag verkligen blivit besegrad. Duktige Anders, i klubben, har tidigare slagit mig på de kortare loppen men det tog lite tid innan mina tider slogs på de längre. Av någon konstig anledning så har jag fortfarande bättre tid på Lidingöloppet men det är med typ 25 sekunder, eller något i den stilen. Dock var jag mest nöjd med halvmaran och då han slog den så erkände jag mig besegrad och hans miltid idag var sjukt bra. Vad sägs om 37.24 :-0 Riktigt kul att se!

Sedan fick jag ett ryck och rakade bort allt skägg och det kändes skönt! Jag vet dock inte om det uppskattades överallt. Jag tror att både Ullis och eleverna tycker jag skall ha skägg. Vet inte riktigt varför men någon gång ibland åker det av. 

Lördag och idag var det full fokus på att få klart med min tentamen. Jag fick ju in resultaten igår och det visade sig bara vara från en halvklass och det hade nog läraren sagt. Nåja, jag gjorde mitt bästa, får man tänka. 

Vi åt lite frukost och snart satt jag med mitt plugg men när Ullis undrar om vi skulle springa så ville jag absolut hänga på. 

Först slängde jag dock ihop en tårta och den skulle vara i ugnen först då det var en Pinnochiotårta med sockerkaksbotten. 

Rätt omgående, under löpningen, märker jag dock att det går ovanligt segt och det är som sirap i hela kroppen. Det har blivit för mycket godis på slutet och det börjar nu att märkas i lederna och när jag pratade lite med Ullis om det så trodde hon att det berodde mycket på kylan och det kan förstås påverka men det värsta är nog allt socker. Det brukar komma som ett brev på posten. Sedan kom jag på att jag ju glömt att ta kollagen på ett tag. Jag upplevde ju underverk på bara några dagar sist. 

Vi kämpade i alla fall på och det blev en dryg, med betoning på dryg, halvtimme. 

Sedan in i duschen och jag började fixa klart med tårtan för snart skulle Tomas och Rosie komma. Det tog längre tid än jag trott så jag behövde hela tiden och det var bra att vi inte tidigarelade fikat. Eller födelsedagsfesten då de skulle gratulera mig. 

Det var väldigt trevligt och tårtan blev som vanligt kanon. Den har blivit lite av min specialitet men det var ett tag sedan sist. 

Vi pratade om lite allt möjligt och jag pratade förstås lite cyklar med Tomas. 

Sedan var det återigen lite plugg innan Ironman-sändningarna började. Sjukt kul att bara kolla på uppsnacket och man blev riktigt taggad att själv komma igång igen. Jag har ju för sjutton anmält mig igen och skall väl inte börja med att dega. 

Så var det då Ironman och Ullis och jag höll förstås på Lisa och Sara, som också var med. Sara Svensk var dock inte alls med i förhandssnacket så kanske var hon inte i form. 

Hursomhelst så var Lisa rätt länge med i diskussionerna men på löpningen så tappade hon hela tiden och man förstod att det inte skulle räcka. I stället så var det Lucy Charles Barkely som äntligen fick kliva högst upp men det var nog Anne Haug som imponerade mest eller kanske nykomligen Taylor Knibb. Hon var lite smågalet rolig och pratade med domare och hejade på publiken. 

Kul och vi åt lite gott och tittade ända in på natten. 

Fredag och jag hade som vanligt lite sovmorgon men jag kände mig seg. Jag har nog börjat slarva lite med kosten och efter sista förkylningen så har jag inte riktigt kommit igång. 

Det blev lite matcher i badminton igen och frågan är om jag inte kör för hårt med eleverna. De kanske skall tro att de ändå har en chans. Nu smashar jag hej vilt. Ibland är det dock svårt att hålla igen och det går liksom per automatik. Det påminner mig om när jag och lillebrorsan var rätt små. Eller jag var förstås sex år äldre och nästan fullvuxen. Vi spelade lite tennis med hans kompisar och det kommer en höjdare och jag vet förstås att jag skall ta det lugnt men av ren reflex så smashar jag och träffar lillebrorsan rakt i huvudet. Han ser groggy ut och snurrar lite och verkar borta i några sekunder innan han åker i backen men inte så jag riktigt vet om han tuppade av. Svimmade du? frågade jag. -Jag vet inte riktigt, fick jag till svar. Ojdå! Det var en riktig bra träff och han hann inte reagera. 

Sen var sista lektionen klar och jag röjde undan lite. 

Jag mötte upp Ullis och vi hade tänkt att springa lite men ingen var supersugen faktiskt. 

Det slutade med att vi åkte och käkade lite och handlade sedan. 

Sedan hem och vi åt som vanligt godis och kände oss ännu segare. Nu måste jag verkligen börja tagga till. Imorgon är det Ironman på Hawaii för damerna också. Jag tror att Lisa Nordén kan överaska. 

Torsdag och jag akommer inte riktigt ihåg om det var någon klass som hade orientering men i övrigt var det badminton och dans. Som vanligt var jag lite kaxig och utmanade eleverna. Min blygsamhet förhindrar mig att säga hur det gick, ha ha!

På sista lektionen så snor ett helt gäng elever min telefon och de ville att jag skulle kolla på bilderna och det var omöjligt att bli arg på dem. Herregud, vad gullig inspelning och jag kände att mitt hjärta smälte! :-) Jag var bästa idrottsläraren ever och någon protesterade och jag var istället världens bästa lärare oavsett ämne och det var det typ tio hoppande spralliga tjejer på videon. 

Sedan fick jag svar om min reklamation och den gick igenom och de skulle skicka en ny slang och det var ju kul. Man kan tycka att det inte är något att bråka om en slang och det var det ju inte heller. Nöjda kunder verkar vara deras melodi.

Ullis och jag avslutade med en längre promenad på kvällen och det var skönt då det inte blev någon annan träning. 

Onsdag och vi har mer och mer börjat vara inomhus. Det märktes direkt när elever, gulliga dock, börja ta bilder av sig själv med min mobil. I övrigt var det full fart med att rätta alla orienteringsprov. 

Sedan avslutade vi med möte och när det var klart så var det full fart mot bussen. 

Det tar lite tid vid rödljuset så när jag kommer fram till bussterminalen så är klockan redan slagen och jag rushar ut och får busschauffören att stanna för mig. 

Väl på bussen så är det en surrealistisk känsla. Jag ser typ 15-20 stycken leende gamla elever och det blir som mos i huvudet. Vad sjutton är det här? Det var som en film och det blev som om det var ett practical joke. 

Det blev en hel del snack och jag kände mig lite dum som missade en massa elever men jag hoppas, och tror, att de förstår. 

Sen somnade jag till och väl hemma så tittade vi lite på teve men jag fixade också en reklamation på en läckande slang. Jag pumpade i lite luft igen och nu blev hålet mycket större men det nämnde jag också.

Lite surt att jag inte orkade träna men det blev hårt igår.