Så var det dags för första klubbträningen och den här gången så skulle dem som ville samlas en kvart innan själva träningen för lite introduktion och det lät som om många skulle komma. Så jag stressade som aldrig förr, bara för att hinna med. Väl på plats så är det bara... vi! Ullis och jag alltså. Efter ett tag så kommer Kenta och han är skadad och ville bara kolla av och typ hälsa på alla. Det gick ju fort iofs. Ordföranden var lite sen så det blev alltså möte med Kenta och Ullis. Inte riktig som man hade trott. Men det låter som om det finns ganska många intresserade i kommunen och det verkade krocka med flera aktiviteter. Sen kommer då ordförande, Micke, springandes och precis då så ser vi en annan löparbekant och tar ett litet snack med honom. Han är iaf intresserade och skulle kika in på vår lagsida sen.

Hursomhelst så kör vi en lite halvsnabb jogg bort till grusvägen som leder till skidbacken och där börjar vi köra lite löpskolning. Mina benhinnor värker rejält och speciellt när jag landar rätt platt. Men skall det vara 10 minuters löpskolning så skall det. Efter det så blir det några koordinationslopp och sen är det bara att dra igång. Tanken nu för oss, som är långt ifrån fulltränade, var 2x2,4 km på elljusspåret och jag hade glömt min klocka så jag bad att både Micke och Ullis skulle starta samtidigt så kanske jag skulle ligga i fas men någon av dem. För att ha lite koll på tiden när man kört ett varv. Men micke, vår nye ordförande, drog iväg som ett skott och jag fattade ingenting. Shit, vad händer! Men jag valde att hänga på och det var på gränsen. I värsta backen så var det på gränsen att jag tänkte släppa men jag anade att han låg på gränsen och visst var det så. Längst upp i backen, den branta, så börjar han att tappa och i nedförslöpningen så rullar jag ifrån honom rätt lätt och sen märker jag faktiskt inte av honom något mer på varvet. Fast farten var jag tvungen att sänka sä därför väntade jag mig att han skulle dyka upp. Det går uppför på slutet och jag tycker att jag kryper fram och är riktigt slut när jag går i mål på första varvet. Sen får jag vänta i någon minut innan Micke kommer och han är riktigt trött och jag ropar att han får skylla sig själv och han ser lite oförstående ut. Det visade sig att han trott att man skulle springa så fort man kunde hela tiden. Och det förklarade ju saken. Men nu värkte benhinnorna rejält så jag tänkte skita i andra varvet. Men sen kommer Ullis farande, hon hade bestämt sig för att ta det lite lugnare idag. Och hon springer bara på och sen säger Micke att han kör ett varv till och jag hänger väl på, tänkte jag. Jag kommer iväg ca. en halvminut efter och får hela tiden en rygg att jaga. Mot slutet, i nedförslöporna, så är jag nästan ikapp och precis innan det vänder uppåt så är jag nog bara 5 meter bakom men då håller vi typ samma avstånd och jag orkar inte riktigt komma ikapp. Lite trött.

Sen en skön nedjogg och det funkade hyfsat bra idag iaf.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Söndag morgon och jag hade sovit riktigt dåligt. Vet inte om jag tog för mycket kaffe igår kväll men jag låt och tänkte för mycket på hur bra koll jag hade på loppet och allt det runtomkring. Så var det möte idag men det är ju nästan två veckor kvar ...

Lördag och Ullis var upptagen med annat och jag kämpade på med mina examinationer. På något tråkigt sätt så hade jag tre av fem examinationer, i nuvarande kurs, som jag blivit underkänd på. På en av kurserna råkade jag ut för ett rejält slarvfel som ...

Fredag och det är mycket att hålla koll på nu då loppet närmar sig och i helgen behövde jag väl få in en drös omexaminationer. Det kanske var förlängd inlämning men jag behövde ändå bli av med det. Hursomhelst så var det som vanligt på jobbet och d...

Torsdag och det blev återigen en annorlunda dag på jobbet men det finns alltid att göra och jag hann även plugga ikapp lite. Tror det var okej då det ändå gynnar min framtida skolgärning.  På kvällen så lade jag ut en ny sponsor och nu var det Tros...

På jobbet blev det lite kaos och av sekretesskäl så kan jag förstås inte gå in på vad det var men jag tyckte det sköttes proffsigt. Tänk på att bloggen egentligen är till för att jag skall kunna gå tillbaka och se vad som hänt. Så ni får tyvärr nöja ...