Ja, varför var jag på akuten kan man fråga sig. Ni kanske känner till att jag var mycket på sjukhus för 1,5 år sedan med misstänkta hjärtbesvär och jag genomled alla möjliga prover och undersökningar. Det slutade med att jag själv slutade med hjärtmedicinen då jag själv misstänkte laktosintollerans som en följd av en Borrellia-infektion. Hursomhelst så föranleddes allt utav en misstänkt "Tia-attack" och i söndags hände det igen då jag satt och körde bil till Karlskoga. Helt plötsligt så börjar jag att bli klart medtagen och hade fullt sjå att hålla bilen rak på vägen och jag känner att talet försvinner. Ullis blir förstås rädd och ser att det är något konstigt på gång. Jag lyckas stanna till bilen lugnt och ordentligt och efter lite konsultationer, jag drog mig faktiskt för att höra av mig först, så ville en överläkare på Nyköpings sjukhus att jag direkt skulle in till Akuten. Sagt och gjort. Väl inne så blir det förstås EKG och sen kommer en läkare in och undersöker mig och kommer med bra besked. Jag har troligtvis mindre risk än någon annan att drabbas av stroke eller hjärtinfarkt då jag kollats på alla tänkbara sätt. Det som händer har dock troligtvis en koppling till min inte alldeles normala hjärtrytm som har väldigt många dubbelslag. Det som kan hända är att ngt hjärtslag hoppas över och skulle det olyckligtvis komma väldigt tätt så kan jag få tillfällig syrebrist i hjärnan vilket får till följd att jag kan vara jäkligt groggy i ca. 15-20, kanske 30 sekunder. Och med låg puls kan effekten bli större så, om det stämmer, sker det oftare ju mer tränad jag är. Hur det än är och varför så är jag grymt glad! Jag blev riktigt orolig när jag fick den här känningen i söndags och även i måndags så hade jag lite balansproblem men det berodde nog mycket på matslarv. Det är bara att acceptera att jag med mina dubbelslag får vara lite mer noggrann med kosten för jag har helt klart blivit mer känslig på senare år. Vän av ordning kanske undrar om jag verkligen skall få köra bil och sådant men jag ligger enligt läkarna inte i riskzonen för stroke, eller annat elände, och sker det här med några års mellanrum och inte blir värre så är det ingen fara. Då finns det mycket annat man skall vara rädd för! ;-) Yippie! Det var verkligen en stor sten som föll från mitt bröst idag! :-)

Efter att ha blivit "utsläppt" från sjukhuset så gick jag ned på stan och fick bra information från Telenor hur jag kan lösa uppkopplingen på jobbet, jag tog lite mat från Mc Donalds (Mc Nuggets och äpple-skivor) samtidigt som min telefon laddades på Telenor. Efter det så gick jag och köpte en färgskrivare och några batterier. Avslutningsvis så hann jag med en fika och "tanten" lurade på mig att Vaniljbullen var laktosfri men det känner jag att det kan den inte ha varit... :-( Kvällen avslutades med grymt god mat hemma och sen åkte Felix och jag iväg så han fick köra sin motorcykel för första gången och förstås inom inhägnat område så vi inte fixat alla detaljer ännu. Han tyckte nog det var lite svårt men han lärde sig jäkligt fort så det dröjer inte länge förrän han är kung på hojen! :-)

Sen blev det PSG men givetvis missade jag Zlatans fina assist men såg hela andra halvlek. Nu väntar sängen och avslutningen av boken "Onda avsikter", den är rätt spännande nu och inne i upplösningen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag och jag sammanställde Tub-enkätsvaren lite fort då jag var nyfiken. Det ser riktigt bra ut och vi kan slå oss för brösten.  På mentorstiden körde jag lite Pling-plong och det gick bra. Riktigt kul! Sedan gick jag en liten promenad med någ...

Usch! Jag var riktigt trött när jag tog mig till jobbet men väl framme så hade jag en lucka och fixade med lite privata saker som att söka jobb, fixa kring vårat TUB-lopp och skickade in kring föreningarnas dag i höst. Sedan hade jag en lektion me...

Nu skulle vi åka hemåt och jag som precis skrivit att jag skulle vara med på alla träningar framöver men jag orkade inte korrigera. Saker kommer ju alltid att komma emellan. Det var i alla fall en underbar morgon och vi försökte suga ur det sista ...

Knäet kändes mycket bättre och jag tänkte att jag provar väl att jogga idag. Lite rörelse kan nog skynda på läkningen, kanske… Vi startade med en morgonlöpning och det blev fem och en halv kilometer. Sedan frukost på det. Positivt var at...

Jag vaknade med världens smärta i knäet, det hade verkligen låst sig. Flera gånger fick jag ta flera minuter på mig för att värma upp det och försöka få ut det innan jag kom upp ur sängen för att gå på toaletten. Då ångrade man att man hade druckit l...