Så var det då dags och jag hade ju känt mig lite sliten på slutet men intervallerna hade ju indikerat på att jag förbättrat mig rätt mycket. Hmm, men intervaller är en sak. Riktiga lopp en annan. Och jag var ruggigt osäker på vart jag låg. I höstas så sprang jag platta Hässelbyloppet på 45.03 och intervallerna stod i ganska klar kontrast mot övrig löpträning och förstås att jag inte borde kunna förbättra mig hur mycket som helst på kort tid. Nåja, det fick gå hursomhelst men jag kände mig iaf rätt taggad. Ullis kände av sitt knä lite grand och passade på att träna hemma. Flaken, Tokan och Putte kom enligt utsatt tid och vi åkte upp mot Stockholm. Ett glatt humör var det i bilen men tyvärr var några förkylda också. Men de skulle springa ändå. Vi fixar oss iordning på plats och möter även upp Tokans sambo Ankan och hennes väninna Willhansan. Sen springer vi på LIndblommaren också och vi sköter vår uppjogg lite för oss själva. Jag springer också på paret Höiom men så många mer bekanta träffade jag inte. Lite skumt på ett sånt stort lopp. Kanske har många av de gamla löparvännerna försvunnit. Nåja, snart var det start och jag stod rätt långt fram. Där går starten, efter lite strul, och jag knatar på. Och vilken fart skall jag hålla då? Bra fråga. Jag kutar så sakteliga om fru Höiom och vinkar lite på henne. Efter ytterligare några hundra meter så ser jag Lindblommaren några meter före mig. Han hade ju varit förkyld så han skulle nog ta det lugnt. Men kom jag ikapp eller var det han som sprang om mig. Snart så inser jag att han kom bakifrån och gled sakta ifrån mig. Jag inser snart att jag får vänta på sub40 och tiden idag får bli vad den blir. Jag sneglar på klockan ibland och den visar ibland, då det är platt, att jag ligger på runt 4 minuterstempo och lite långsammare. Det är skönt. Men jag tappar rätt mycket då det går lite uppför. Jag ser tvåkilometersskylten och märker att tiden dragit iväg lite. Rätt nära 9 minuter. Oops! Det var inte så bra. Sen ser jag fyrakilometersskylten och jag har för mig att jag känner att jag kommer att få kämpa idag för att det skall bli något att skriva hem om. Vid fem kilometer så märker jag att klockan tickat över 22,5 minuter. Men vad sjutton. Och borde jag inte vara tröttare? Det funderar jag på och börjar nu kämpa lite. Men det är rätt kuperat och sist jag sprang, tror det var två år sedan, så var det plattare. Men jag tappar inte mot de andra alls nu och plockar istället löpare efter löpare. Och börjat regna har det gjort också. Så svetten i pannan åker rakt ned i ögonen. Jag funderar på om jag skall ändra tills puls istället men orkar inte bry mig. Nu inser jag att jag istället får kämpa lite för att ens komma under 44 minuter. Det har jag förstås förstått ett tag men jag måste motivera mig. Och sen får jag hitta kamper i själva kampen. Slutspurt och jag trycker på. Jag får 43.51 på både min och den officiella klockan. Så det blev en förbättring på 1 minut och 12 sekunder från i höstas och den betydligt lättare Hässelbyloppsbanan. Men jag kände mig hela tiden stark och det får jag ta med mig. Konstigt vore det annars om inte träningen gett något resultat. Jag hade dock hoppats på betydligt bättre tid. Men men... Bara träna mer!

Jag ser också att jag snittade jättelåga, för mig alltså, 173 slag/minuten. Normalt så snittar jag 183 på en platt bana och ned till 180 på en kuperad bana. Men jag tycker att jag tog i rätt ordentligt. Jag måste kika på Hässelbyloppet i höstas...

Hmm, då hade jag 178 slag/minuten. Så det var ju inte så jättestor skillnad men kanske kunde jag tagit i lite mer då. Det är ju inte helt otänkbart att man får lite lägre puls med åldern. Hörs!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag var det en speciell dag. Dels så skulle en nära mig göra en rätt stor sak och dels så är det idag tre år sedan lillebror gick bort. Det kom så plötsligt och som vanligt gjorde jag en låt om det. Tror den kan bli bra men än så länge känns den int...

Tisdag och det började som en vanlig dag men rätt snart får jag ett sms som ger mig lite kalla kårar. Det stod att hen skulle höra av sig på kvällen och det utan att vi kommunicerat så mycket sista veckorna. Usch! tänkte jag. Jag berättade förstås fö...

Måndag och det var nog som en vanlig dag förutom att jag började ta tag i alla viktiga delar inför loppet. Det var mailande och förstås lite reklam inför loppet. Ringde Björn som försökte få tag på några avspärrningar som vi kan använda för att göra ...

Söndag morgon och jag hade sovit riktigt dåligt. Vet inte om jag tog för mycket kaffe igår kväll men jag låt och tänkte för mycket på hur bra koll jag hade på loppet och allt det runtomkring. Så var det möte idag men det är ju nästan två veckor kvar ...

Lördag och Ullis var upptagen med annat och jag kämpade på med mina examinationer. På något tråkigt sätt så hade jag tre av fem examinationer, i nuvarande kurs, som jag blivit underkänd på. På en av kurserna råkade jag ut för ett rejält slarvfel som ...