Söndag och faster E-M, med sambo L, skulle komma på besök. Men vi kom upp, rätt tidigt, trots att jag var uppe rätt sent och tittade på kampsport, med Tim. Så efter lite kaffe så ser jag att vi skulle hinna med att vara med på Vätternrundan group ride. Så vi skyndar oss men jag ser också att det står att det skall ligga på mellan 2-2,5 watt/kg. Det är ju relativt högt och egentligen, för mig lite mitt emellanåt, sånt som kan kallas för mellanmjölkspass. Ullis är klar först och när jag skall logga in så går det inte och jag tvingar Ullis att logga ut för hon måste ha kommit åt min trainer också. Det är ju alltid en risk när man har två trainers bredvid varandra. Men nu var det bråttom. Vi loggar in igen och nu blir tyvärr Ullis utan Vätternrundan-tröjan, som man skulle ha. Det kanske blev så då hon loggade in igen. Fast vi är på startrampen och Ullis är nu lite sen och jag väntar någon sekund men så PANG! var alla iväg och Ullis kom lite längre fram men jag längst bak och jag är typ sist och har flera hundra meter fram - skumt! Men ledaren startade längst fram och borde haft sinnesnärvaro att börja lite lugnare. Själv fick jag trycka 3,0 watt/kg under en bra bit för att närma mig och väldigt många tappade fältet direkt. Han kanske startade runt 1,7 watt/kg men då han stod långt fram så blev det ändå luckor och han kan absolut inte haft lugn fart så länge. Så en enda sekund för mig innebar säkert fem minuters hårdkörning helt själv. Jag ser att Ullis är nära klungan men hon får inte riktigt rygg. Hon är lite irriterad över det hårda tempot. Jag passerar iaf och försöker få Ullis att ta lite ryggar. Snart är jag ikapp och det är lite vila, skönt. Jag ser att många är irriterad över att det sprack upp och vid en backe så ser jag att ledaren håller i snitt lite över 2,5 watt/kg och det var ju snarare max han skulle hålla. Inte så lyckat, kanske. Hans watt pendlade mellan 2,5 och 2,7 och när någon påpekade vad denne hade så sade ledaren att han höll sin nivå. Alltså inte sant. Men efter det gick det ned lite grand och Ullis får kontakt igen och passerar hela fältet. Men att köra själv går ju inte så det tar inte så lång tid innan hon är upphunnen och vi åker tillsammans igen. Jag håller mig till klungan men försöker sprinta en gång. Det gick inget vidare och jag får sen jobba för att komma ikapp klungan efter min återhämtning, då jag blev passerad. Ullis och jag bestämmer oss sedan för att fortsätta ett tag till. Jag hade en tanke på att klara veckomålet, på 18 mil. Trots att två dagar försvann med stygnborttagningen. Det skulle bara innebära typ 12 km till, efter gruppåkningen. Men själva group riden var rätt kul men starten var nästan en katastrof. Och Ullis var klädd i Vätternrunda-kläderna, dock inte på hennes skärm. Skumt. Jag fortsatte till 5 mil och Ullis tog en mil till. Jag gasade på lite grand, då jag körde själv och det var jättekul då jag och en kille växeldrog. 

Sen väntade vi in faster och Leifan. Vi bakade faktiskt en tårt redan igår kväll men då vi fick främmande så rök tårtan då. Sjukt god så Ullis fixade en ny imorse - nice! Sen kom dem och det är alltid trevligt att träffas och mycket skratt. Sen visade vi vårat träningsrum för både faster och Leifan var intresserade. Så jag satte mig upp och visade lite och jäklars vad stumma benen var. Det blev visst lite mjölksyra imorse. Sen vinkade vi av dem och sen blev jag så sjukt trött. Jag vet inte vad det är men kraften finns inte för hela dagen. Det är väl en del av läkningsprocessen. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag och jag sammanställde Tub-enkätsvaren lite fort då jag var nyfiken. Det ser riktigt bra ut och vi kan slå oss för brösten.  På mentorstiden körde jag lite Pling-plong och det gick bra. Riktigt kul! Sedan gick jag en liten promenad med någ...

Usch! Jag var riktigt trött när jag tog mig till jobbet men väl framme så hade jag en lucka och fixade med lite privata saker som att söka jobb, fixa kring vårat TUB-lopp och skickade in kring föreningarnas dag i höst. Sedan hade jag en lektion me...

Nu skulle vi åka hemåt och jag som precis skrivit att jag skulle vara med på alla träningar framöver men jag orkade inte korrigera. Saker kommer ju alltid att komma emellan. Det var i alla fall en underbar morgon och vi försökte suga ur det sista ...

Knäet kändes mycket bättre och jag tänkte att jag provar väl att jogga idag. Lite rörelse kan nog skynda på läkningen, kanske… Vi startade med en morgonlöpning och det blev fem och en halv kilometer. Sedan frukost på det. Positivt var at...

Jag vaknade med världens smärta i knäet, det hade verkligen låst sig. Flera gånger fick jag ta flera minuter på mig för att värma upp det och försöka få ut det innan jag kom upp ur sängen för att gå på toaletten. Då ångrade man att man hade druckit l...