Söndag och faster E-M, med sambo L, skulle komma på besök. Men vi kom upp, rätt tidigt, trots att jag var uppe rätt sent och tittade på kampsport, med Tim. Så efter lite kaffe så ser jag att vi skulle hinna med att vara med på Vätternrundan group ride. Så vi skyndar oss men jag ser också att det står att det skall ligga på mellan 2-2,5 watt/kg. Det är ju relativt högt och egentligen, för mig lite mitt emellanåt, sånt som kan kallas för mellanmjölkspass. Ullis är klar först och när jag skall logga in så går det inte och jag tvingar Ullis att logga ut för hon måste ha kommit åt min trainer också. Det är ju alltid en risk när man har två trainers bredvid varandra. Men nu var det bråttom. Vi loggar in igen och nu blir tyvärr Ullis utan Vätternrundan-tröjan, som man skulle ha. Det kanske blev så då hon loggade in igen. Fast vi är på startrampen och Ullis är nu lite sen och jag väntar någon sekund men så PANG! var alla iväg och Ullis kom lite längre fram men jag längst bak och jag är typ sist och har flera hundra meter fram - skumt! Men ledaren startade längst fram och borde haft sinnesnärvaro att börja lite lugnare. Själv fick jag trycka 3,0 watt/kg under en bra bit för att närma mig och väldigt många tappade fältet direkt. Han kanske startade runt 1,7 watt/kg men då han stod långt fram så blev det ändå luckor och han kan absolut inte haft lugn fart så länge. Så en enda sekund för mig innebar säkert fem minuters hårdkörning helt själv. Jag ser att Ullis är nära klungan men hon får inte riktigt rygg. Hon är lite irriterad över det hårda tempot. Jag passerar iaf och försöker få Ullis att ta lite ryggar. Snart är jag ikapp och det är lite vila, skönt. Jag ser att många är irriterad över att det sprack upp och vid en backe så ser jag att ledaren håller i snitt lite över 2,5 watt/kg och det var ju snarare max han skulle hålla. Inte så lyckat, kanske. Hans watt pendlade mellan 2,5 och 2,7 och när någon påpekade vad denne hade så sade ledaren att han höll sin nivå. Alltså inte sant. Men efter det gick det ned lite grand och Ullis får kontakt igen och passerar hela fältet. Men att köra själv går ju inte så det tar inte så lång tid innan hon är upphunnen och vi åker tillsammans igen. Jag håller mig till klungan men försöker sprinta en gång. Det gick inget vidare och jag får sen jobba för att komma ikapp klungan efter min återhämtning, då jag blev passerad. Ullis och jag bestämmer oss sedan för att fortsätta ett tag till. Jag hade en tanke på att klara veckomålet, på 18 mil. Trots att två dagar försvann med stygnborttagningen. Det skulle bara innebära typ 12 km till, efter gruppåkningen. Men själva group riden var rätt kul men starten var nästan en katastrof. Och Ullis var klädd i Vätternrunda-kläderna, dock inte på hennes skärm. Skumt. Jag fortsatte till 5 mil och Ullis tog en mil till. Jag gasade på lite grand, då jag körde själv och det var jättekul då jag och en kille växeldrog. 

Sen väntade vi in faster och Leifan. Vi bakade faktiskt en tårt redan igår kväll men då vi fick främmande så rök tårtan då. Sjukt god så Ullis fixade en ny imorse - nice! Sen kom dem och det är alltid trevligt att träffas och mycket skratt. Sen visade vi vårat träningsrum för både faster och Leifan var intresserade. Så jag satte mig upp och visade lite och jäklars vad stumma benen var. Det blev visst lite mjölksyra imorse. Sen vinkade vi av dem och sen blev jag så sjukt trött. Jag vet inte vad det är men kraften finns inte för hela dagen. Det är väl en del av läkningsprocessen. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fredag och det var lite småsegt att åka till jobbet när de flesta andra var lediga. På skolan så hade jag fått en uppgift att få lite ordning på innergården och snart nog var jag igång. Jag förbannade det faktum att jag glömt kepsen hemma för solen s...

Torsdag och jag var ensam hemma då Ullis jobbade. Som vanligt så är kaffe det viktigaste och jag släpade mig upp rätt tidigt och satte på det och sedan bullade jag upp i sängen och började att jobba lite med saker att ta upp på vårat uppföljningsmöte...

Onsdag och när jag hade någon lucka så fortsatte jag att lägga ut bilder och det något vi verkligen måste ändra på till nästa år. Ja, att fördela ut uppgifter alltså men det var som sagt var ny mark för oss. Blir spännande att höra om mitt jobbförsla...

Tisdag och när jag fick en lucka så var det lite efterjobb med loppet. Det var intervjuer med ÖSP, resultatrapportering och lägga upp lite bilder. Jag bad förresten journalisten att ta ned min inverkan och absolut ingen bild då jag var sjukt trött på...

Måndag och nu var det mest en massa fix, efter loppet. När jag fick den minsta luckan så försökte jag få ordning på resultaten och när jag lyckades rätt snabbt var jag orolig över att jag missat något. Resultaten verkade blivit rätt men jag var visst...