Lördag och idag var det fullt upp. Först, efter frukosten, så drog vi till träningen på Medley, som förresten gick bra, och sedan direkt till Trosa där vi lånade släp av Ola. Därefter åkte vi till Tim och Cilla och slängde på deras gamla soffa som skulle till tippen. Det var lite nostalgiskt för det var min och Ullis gamla soffa som vi köpte då barnen var rätt små. Tim och Cilla hade fått ned den i bitar så det var enklare att få ned den i den trånga trappan. Nu var den till och med utanför så det var bara att slänga upp den, och lite annat skräp, på vagnen.

Till soptippen och det gick fort att få släpet tomt och nu var det full fart till Vagnhärad då de hade fått Tanjas gamla soffa och det var snällt. Upp med den och så vidare till Trosa igen där vi tillsammans bar upp den.

Efter att ha lämnat släpet så körde vi förbi La Piazza och köpte två degar och jag passade på och fråga om de ville vara med på utlottningen på vårat lopp och de ville de, kul! Fyra pizzor sponsrar de med.

Sen var det hem och dags för dusch innan vi drog vidare mot Vrena då Carro bjöd på fika då hon fyllde år. Precis innan vi kom dit så tog vi oss en hamburgare men jag var ändå lite för hungrig så det åkte ned lite för många fikabröd. Naglarna fick jag målade av lilla Melissa dock och det var nästan så jag hade panik av de små klisterlapparna på naglarna. Fy! :-0

På vägen hem blev det återigen Pål Jungs hage och vi kollade runt i några affärer innan vi drog hemåt.

Hemma så fixade vi iordning våra pizzor och sen till kvällen blev det Melodifestivalen och vad hög nivå det var. Jag blev lite förvånad att Maja Ivarsson gick så bra. Visst var hon bra men inte trodde jag att hon skulle knipa en finalplats. John Lundvik satte jag i alla fall. Den var bra men jag hoppas den inte vinner. Det är lite för tillrättalagt.

Naglarna kom dock väl till pass då jag kollade på spektaklet! Skämt åsido var det bra och bra programledare.

Jag avslutade med att spela några partier schack. Nu valde jag lite lättare motstånd men jag tycker inte jag har någon bra strategi utan det är bara några drag i taget jag tänker. Måste bli lite bättre på det.

Onsdag och rätt omgående får vi påbackning om att alla dokument inte är inskickade till kommunen. Jag vill förstås göra rätt men något dokument verkar också vara på vift då jag bytt dator. Lite klantigt och det får jag ta på mig. Desto roligare när jag ser att Trimtex tog på sig sitt misstag och alla fina tröjor, dock för små, får vi behålla så skickar de nya. I mitt fall så innebär det att jag inte behöver köpa nytt t-shirt om jag kommer i riktigt bra form. Så lite win för mig, trots allt.

Sen jobb förstås och vi avslutade med ett möte och en liten uppgift som för mig som idrottslärare gick rätt fort. Jag avslutade med att bära lite möbler då en avdelning flyttar på skolan.

Just ja! Jag hann spela lite pingis med några killar och det brukar vi göra. Så det blev sen lunch. Väl hemma så kollade jag på anmälningslistan, till loppet, och vi är upp i hela 172 stycken och det bara ökar. Det ger en känsla av både tillfredsställelse men även lite nervositet. Det brukar vara bra att vara lite nervös men det är inget jag går och tänker på hela tiden. Jag passade på att lägga ut ett inlägg på min egen Insta om det. Om loppet alltså.

Efter maten så ville vi träna lite och nu testade jag igen om kroppen kändes bättre. Det blev en halvtimme och fortsatt förhöjd puls och Ullis tyckte jag skulle släppa lite och inte köra så hårt men mina pass är inte superhårda men visst har hon en poäng att jag ändå borde dra ned lite på ansträngningen då jag har något i kroppen. Jag snittade 177 watt och pulsen var på hela 152 slag i minuten. Det var ju åt helvete för högt egentligen. Hm…

I övrigt så sänktes styrräntan och det är bra. Sedan försökte jag ladda ned ett program så att jag kan överföra min låt som Jocke spelade in. Det gick inget vidare så jag fick avinstallera programmet sen. Lite schack i sängen sen och jag avslutade med en vinst mot the Hustler. Nu måste jag köra en annan bot men den här verkar vara i bra nivå för mig.

Lördag morgon och det var som vanligt segt att komma upp och iväg till träningen. 

Jag värmde upp genom att svänga med benen och kände blodet börja pumpa. Så var man igång och jag höll ett bra tempo och orkade köra på bra. Riktigt nice! Det är ju i och för sig "bara" gym men det var ändå ett steg framåt. 

Efter passet så var man lite mör och Ullis och jag smet ned till yogan med Sara. Nu missade jag att plocka fram fler mattor så det blev i tunnaste laget men ingen annan kör ju med fler mattor så det skall väl jag klara också. Jag, prinsessan på ärten. 

Nu blev det ett jobbigare pass för mig då det var andra övningar och jag är sjukt stel. Men jag kämpade på. 

Hemma kollade jag upp lite högtalare för jag vill säkra upp att vi har bra ljud på vårat lopp. 

Sen blev det lite cykling också och nu körde jag en halvtimme. Lite segt och det tog ned mig lite och så glömmer jag att starta klockan så det får jag justera i efterhand. Pulsen var dock lite lägre än sist men det är en bit kvar. 

På kvällen så hade vi Tanja och Ola på besök och vi bjöd på pizza och sedan spelade vi ett spel som Tanja och Ola hade med sig. Det handlade om att gissa när en låt hade kommit ut och helst även veta gruppen och den fullständiga titeln. Det var sjukt jämnt och det slutade till slut med 1-1 och alla glada. Trevlig kväll och det måste vi göra om.

Jag fastnade tyvärr i mobilen på natten och avslutade med en remi mot en schack-bot. 

Fredag och som vanligt så bloggar jag typ en vecka efter och det måste jag bli bättre på. 

Det ser ut att ha varit en lugn promenad till tåget och sedan hade jag gymnastikredovisningar och några klasser  hann pausa med lite annat som volleyboll och pingis. Jag avslutade med lite pinigs och för första gången på evigheter fick jag stryk av en elev men det var endast ett set jag förlorade så nu måste jag börja införa riktigt matcher så man faktiskt kan tappa ett set. Jag vet inte vad som hände men lite otur kan man alltid ha. Det roligaste var att han i början på matchen sade att det ju var omöjligt att slå mig och kanske blev det mentalt att jag tappade fokus. Eller evigheter sedan är det ju inte då jag ju tränade pingistalangen för ett och ett halvt år sedan. Tyvärr verkar han inte spela pingis längre. När jag sitter på bussen så messar jag och kollar så killarna stängt ordentligt och jag hade visst glömt glasögonen också. 

I övrigt så hade Trimtex tagit emot vår reklamation på tröjorna som blivit fel. I min värld så borde vi få behålla tröjorna så skickar de nya då de inte har så mycket nytta av vårat tryck. 

Lördag och Ullis och jag hade bokat in oss på både cirkelträning och yoga. Jag sade direkt till att jag är lite småförkyld och därför inte ville bli pushad. Carina förstod och jag tog det medvetet lite lugnare. 

Sedan ned till yogan och det var riktigt skönt. 

Vi avslutade träningen med lite simning men det var lite mycket folk så jag nöjde mig med att bara känna på vattnet och ville inte ta ut mig. Det blev fyra längder bara. 

Efter dusch och bastu tog vi en lite kortare promenad och väl hemma kollade jag in några tältmodeller som vi funderar på till Trosa Ultra Backyard. En stationär är ju hälften så dyr men tar mycket, mycket mer tid att montera. Nä, det blir nog ett snabbtält. En snabb koll på anmälningsläget visade att vi redan nu har 147 stycken anmälda, helt galet!

På kvällen så kontakte jag återigen tatueringsstudion och kollade om de hade tid med mig och snart så hade vi bokat in ett datum, det blir kul! 

Söndag och jag började dagen som jag slutade den förra. Med att plugga. Jag fick godkänt på första delkursen och nu började jag med andra. Det tog några timmar och sedan började vi röja lite mer i källaren. Jag passade även på att lägga ut några fler produkter och det är kul när det händer något. Jag hittade också lite saker som borde följt med några prylar som folk köpte och meddelade dem att det fanns mer att hämta och de kom förbi lite senare. Det hanns med en tur till soptippen också.

Sen gjorde vi mat så det skulle räcka för hela veckan och vi åt förstås. Riktigt gott och jag tog lite fläskkarré. 

På kvällen ville vi träna och nu var det väl dags! tänkte jag.

Först tittade vi klart på en mini-serie som på engelska heter "Devil in Ohio". Jag kommer tyvärr inte ihåg vad den hter på svenska men den var helt okej.

Sedan till träningen då. Jag hoppade upp men var jag riktigt okej? Nja, det var tungt från start men det borde ju fungera bra och när Ullis pratade om sin puls, på cykeln bredvid, så kollade jag min och den var skyhög! Jisses! Snittwatten på min Robopace-runda blev nog 177 watt och det brukar jag ha på en timme och snittpulsen brukar då vara 130-134 slag i minuten. Nu hade jag en snittpuls på 145 fastän jag bara orkade med 20 minuter. Trött och irriterad. 

Just ja! Vad är det som har hänt i Valencia! Andreas Almgren har dunkat till med milen under 27 minuter och slog. europarekord med 26.53 och det är galet bra! Det är så stort så jag tror inte så många förstår hur bra det är. Tyvärr var det väldigt många bra tider så jag hoppas de kontrollmäter ordentligt. Hursomhelst så verkar det vara en snabb bana. Mitt eget rekord på milen är... 39.05 Ha ha! 

Onsdag och det var första januari 2025. Nytt år och nya möjligheter men det är aldrig kul att börja året med en förkylning som gör att man kommer efter lite från start. Vi började i alla fall med att köpa hem frukost från ett trevligt ställe nära där Felix bor. Stället där ägaren skall vara så klämkäck så man nästan tuppar av. Nu höll han sig någorlunda lugn och det var skönt. Vi tog våra mackor och gick hem till Felix och vi gjorde samtidigt lite kaffe. 

Sedan började vi röra oss hemåt då vi ville komma hem när det var lugnt med vädret. Tack för en trevlig vistelse, Felix! 

Hemma så lade vi ut gamla filmer till försäljning och får vi inget napp så slänger vi. 

På kvällen så blev det lite cykling då jag börjat få rejäl träningsvärk i benen och Ullis tyckte jag kunde trampa ur benen lite. Men det var på håret och värken låg på gränsen. Det blev i alla fall 36 minuter. 

Så var det då Nyårsafton och vi fick gå upp direkt då Ullis och jag skulle hålla i Nyårsjoggen, det som vi alltid har gjort sedan 2014, i princip. Vi började i och för sig redan året innan men då var det mer för enbart klubben och släktingar till de som var med. Sedan lite mer inofficiellt under coronaåren. 

Vi kom iväg i bra tid och jag hade väl bestämt att testa att springa, i alla fall. I värsta fall så fick någon annan ta över bara för jag skall ju inte riskera hälsan eller bli helt otalbar efter joggen. 

Väl framme så möter vi upp Jenny och Linda samt Maria och strax efter kommer Ola och Tanja också. Ola kunde också hjälpa till så sprang jag så hade vi både Ola och Maria som kunde plocka fram och personalen från ICA fanns också tillgänglig så det lugnade mig lite. Det är alltid en anspänning att arrangera något då man inte har full koll själv. 

Jag försöker få ordning på allt men det strular lite med högtalaren då sladden inte kommer räcka till andra sidan och efter att ha skarvat den så inser jag att det inte kommer bli kanon då folk skall över den med vagnar. Nåja, det var ju bara några minuter men först var jag tvungen att slänga på mig skorna och kanske borde jag in på toan. Jag fick lite panik då jag inte hittade mitt tal som jag skulle hålla efter men det hade Ullis lagt fram så allt verkar vara lugnt. Jag blir bara lite sen och jag struntar i att dra över sladden så alla får samlas lite mitt i. Kanske inte optimalt då folk skall förbi men så fick det bli. 

Jag drar lite instruktioner och snart var klockan slagen och jag lämnade micken till Maria och så joggade vi iväg. Känslan var att vi var närmare 60 stycken och jag hade berättat att jag bestämt att dra om början på joggen och redan där knystades det lite. Vadå! Skall vi ändra? Några tyckte det var bra men jag tror det blir kanon med en lite roligare start där vi springer genom Trosa kvarn. Vi passerar en kvinna med hund som prompt skall fortsätta gå genom den trånga passagen och jag ropar att det är ett stort gäng som kommer. Jag vet inte hur det gick men alla var med genom kvarnen och jag tittar bakom. Tåget är inte så långt så jag blir lite tveksam men tänker att det är rätt brett. Skön känsla och jag frågar hela tiden Anders N om farten och känner mig trygg i att det går lagom fort. Snart är även Patrik där och eftersom han ger så underbara direktiv hela tiden så byter vi snart plats på Anders och Patrik då Anders fotade och filmade lite då och då. 

Jag ser tendenser till luckor men själv tycker jag det går rätt lugnt och förstår ingenting. Jag var beredd på att slita då alla distanser hela tiden gått runt 6.30 ned mot 6.20 och då har jag ändå haft ett löpsteg. Nu tyckte jag att jag trippade och fick bromsa hela tiden. Det blir värre med att folk skall upp bredvid och det är ett gissel då det blir mycket svårare att hålla rätt fart. Kul med folk men man får svårare att själv känna farten och de andra löparna tar liksom över om de kommer lite förbi. Jag fick säga till några gånger och det blev fler gånger efterhand. 

Till Stadshotellet och vi ställde fort upp alla och jag skämtade och sade att fula kunde vara bak och snygga fram. Sen råkade jag ställa mig fram själv men tanken var att jag hade tänkt ställa mig bland de fula så det kanske var ett osnyggt (!) skämt. Vi höll på att missa två stycken så vi fick stanna någon halvminut till innan vi började jogga igen och nu fick jag problem med min fartangivelse då jag visst ställt på snittet på min senaste 1,6 kilometer. Ja, jag har inte kunnat ändra från amerikanska mått... Jag frågar hela tiden Patrik och känner mig supernöjd då jag får höra att vi har snitt på 6.21 på sista kilometern och 6.22 på hela. Allt enligt plan men det blir ändå lite luckor men håller jag mig till min fart så har jag gjort mitt jobb. 

Ut mot Långnäs och nu väljer jag att hålla ihop gruppen men Patrik stressar mig lite då han säger att det inte kommer bli 10 kilometer men det borde det bli, tänker jag. Sen ser jag att vi har olika längd och jag ropar till Anders som säger samma som min klocka visar. Det visar sig att Patrik har Apple Watch och den visar lite för kort och således har vi haft lite för snabb fart. Några vill vika av men jag ropar -Nej! och snart är vi på min tänkta väg allihopa och vi håller ihop. Mot ICA Trossen och alla springa i mål tillsammans och det är en härlig känsla. Tror det blev 10,3 kilometer så det var inga problem men snittet hade hamnat på 6.17 och det blev lite för snabbt och det kändes lite nesligt. 

Sen gick jag in och förberedde mig och jag ropade in alla och snart var jag igång med mitt tal. För eget bruk så är det bra att vänta lite tills alla fått ett glas innan man börar tala. Nu blev det lite surrigt men snart lyssnade alla på mig och jag höll mitt tal och lyfte fram lite bra prestationer och snart började utlottningen. Första pris går till... -Dig! ropar Ullis! What! Jag blir helt paff och det känns lite pinsamt. Men, men! Jag var ju också med och sprang och jag har ju inte tagit någon lott på tre år så det var bara att välja ett pris och fortsätta. Nu vore det nästan förskräckligt om Ullis vann andra pris men det blev någon annan och så rullade det på. 

Trevligt och Ullis och jag stannade lite så jag också fick fika och vi kände oss nöjda. Lite pusta ut! Så känns det i alla fall för mig. Skönt att landa och nu var det här gjort och det gick riktigt bra. 

Bara lite surt att det gick lite, lite för fort men det var marginellt. 

Sen åkte vi hemåt och packade in och gjorde oss iordning för avfärd mot Stockholm. Felix skulle vara hemma och tackade inte nej till sällskap. 

Vi parkerar hos Felix och lastar av lite prylar som han skall ha och sedan bytte Ullis och Felix lite julklappar innan vi gick till Felix igen. 

Sedan blev det spel och där gällde det att spara då och då för att behålla kort som man nästan vunnit. Jag satsade hela tiden för mycket och blev av med mina och det var surt. Min övertro på mig själv gjorde att jag kom ohjälpligt sist bägge gånger och Felix vann. 

Sedan gick vi och åt på Pong och alla tog buffé, riktigt gott. 

Efter maten tittade vi på serien "Älskade barn"! Riktigt bra och vi såg igenom alla avsnitt innan det var dags att gå och titta på lite fyrverkerier. Nu hade det börjat snö och det rätt ordentligt så att åka hem inatt var ingen idé. 

Det smäller lite här och var men man ser absolut ingenting bland alla hus men väl framme vid Corneliusparken ser man bättre men sikten är rätt dålig. Mycket folk och blåst så vi gick tillbaka och ställde oss lite mer i lä där Sofie Sarenbrandt har sitt skrivställe. Rätt coolt hus. Vi tittar i typ 10 minuter innan vi går hemåt och skålar när vi kommer till Felix lägenhet. Gott Nytt År! 

Det är förresten min och Ullis förlovningsdag också så grattis till oss! :-)