Fredag och det var roliga lektioner och jag passade på att vara med lite själv. Det är utmärkt så här i uppstartsveckan. 

Men vad har hänt med mig? Typ inga byxor passade länge och jag ser jättesvullen ut. Jag vet ju att jag har sämre förutsättningar nu då jag har hjärtproblem men nu är det verkligen ATL, dvs. all time low. Äter jag det minsta socker och inte tränar så säger det bara pang. Nu är det totalförbud mot socker såvida jag inte tränar i samband med det, det måste bara bankas in. 

Jag går hem och får dessutom höra att jag gått upp i vikt och det är förstås tufft att höra men faktiskt välkommet. Jag kände att jag behövde en smäll på käften. Hen menade jag fortfarande såg fit ut men att jag var superfit då jag började. Det var väl en sanning med modifikation men det är klart att man inte tappar allt direkt men det har gått fort på slutet. 

Väl hemma så blir det lite cykling och jag är lite lätt bedrövad och jag kommer inte så långt förrän jag känner att det drar i rumpmusklerna och snart får jag ge upp. Riktigt surt då jag kände att jag behövde den här träningen. 

Tisdag och idag skulle nya teven komma och rätt som det var så får jag även ett sms om att ljudanläggningen till teven kommit. Härligt! 

Men först var det skola och ta emot eleverna som haft lov. Det var riktigt kul och rätt snart kändes det som om man var inne i det igen. 

På hemvägen så stannar jag till vid utlämniningstället och var har jag lagt legitimationen? Hmm, det gick bra ändå med hjälp av både personnummer och uppvisande av avin. 

Fort hem och i källaren håller visst Ullis på att cykla och teven har kommit men står kvar i kartongen men det kanske inte är så konstigt. Vi håller dessutom på att slipa golvet i köket. 

Jag fixar iordning lite mat och snart måste vi åka ned till träningen. Ullis hänger på men då jag skall försöka springa så passar hon på att promenera istället. Idag kommer det bara en person men det blev en bra start för mig. Det är Lidas och han är rejält taggad och glad över att få en sådan specifik coachning. På slutet får jag ge upp och släppa på farten för jag är helt slut. 

Väl hemma så blir det förstås dusch och sen lite teve. Uppackningen får vänta lite. 

Söndag och jag hatar slutet på lite längre lov då jag alltid får lite ångest. Det är nog för att jag faktiskt lyckats slappna av och inte tänka på jobbet så mycket. När det börjar närma sig jobbdax så börjar funderingar komma på vad jag skall göra och om jag är bra nog. Skumma tankar men det är visst fler som tänker så. Hursomhelst så hade vi jobbat hårt hemma och dessutom i karantän på slutet. Idag så kunde vi dock släppa på karantänen för Felix började må bra och vi andra klarade oss och testades extra både i fredags och vi tänkte kolla oss lite senare idag också. Så vi höll oss lite för oss själva även idag. 

Jag slipade alla sidor och hörn med en s.k Mouse, det är en slip som är perfekt för hörnen men den kom tyvärr inte åt under alla socklar då den var lite för hög. Attans! Vi provade att handslipa lite men det gick snart bort. 

Timmarna gick och snart kunde jag inte göra mer. Sen fick jag göra rent den stora maskinen så gott jag kunde men när Tim och jag lyfte ut den i bilen så fastnade jackan i något vasst och rätt som det var så var den relativt nya jackan förstörd... Såååå irriterande. Tim tyckte dock inte det var så konstigt och tittade på sin jacka som väger typ fyra gånger så mycket och det är sant. Det är inte riktigt samma kvalitet. 

Ullis var helt inställd på att åka och kallbada men timmarna gick och bägge var lite trötta. Tim hade dessutom köpt två semlor som vi ätit upp och man kände att man behövde röra på sig men samtidigt behövde man komma i säng för att inte vara ett vrak imorgon. 

Det slutade med att vi körde en sväng på cyklarna och Ullis undrade vad som hände med mig då jag drog iväg som ett skott. Det kändes riktigt bra och det blev en ny bana och jag körde lite till så jag fick drygt 30 minuter och 16 kilometer, det fick duga och jag snittade 158 watt men det blev helt klart några ryggar som jag drog nytta av. 

Sen somnade man gott!

Lördag och det var väl bara att komma igång så man hann utnyttja maskinen man hyr. Jag ringde som vanligt till Johanna och hon plockade ihop lite prylar på Woodys och jag åkte och hämta. Jisses, vad färgen är dyr. Det var lite annorlunda då man köpte via brorsan som hade målarfirma. 

Sen hem och vi fick först få ut alla prylar och jag täckte dörrhålet med plast och snart hade jag kopplat in gamla dammsugaren och jag körde igång. Lite nervös för hur det skulle bli på golvet då man startade men den verkade snäll. 

Tyvärr fick dammsugaren slita rejält och ibland så märkte jag inte hur den hade blivit överhettad och därmed var det damm överallt och man kunde knappt andas. Ut och skaka rent både påse och dammsugare och sen fick den vila någon halvtimme innan man körde igen. Hela dagen gick åt och jag blev lite orolig om jag blivit smittad av Felix för huvudet värkte men när Ullis undrade om vi skulle cykla så gjorde jag det och det fungerade bättre än förväntat. Ullis undrade vad som hade hänt för jag tryckte på utan att det kändes så hårt. Lustigt! Och huvudvärken verkade släppa. Men jag nöjde mig med en halvtimme och Ullis fortsatte. Som vanligt. 

Sen fortsatte jag med slipandet och till slut så kunde jag inte göra mer utan kanterna fick jag köra en annan slip med. Lite surt. 

Det blev typ fem duschar idag. 

På kvällen så började jag titta på Gudfadern 2 men sen ville vi se på film men vi hittade ingen bra utan det blev Tarzan och snart tittade jag på den själv då det kanske inte tillhörde Ullis favoriter men jag har länge velat sett den. 

Fredag och idag var det Tim som fyllde år. Men då vi sitter i karantän och Tim dessutom är en sjusovare så lät vi honom sova och tog det lite lugnt på morgonen. Jag passade på att ringa Täll och förklarade att vi satt i karantän men vi kom överrens om att jag kunde hämta maskinen kl. 16.00. 

Ullis bakade och jag skjutsade Tim till Trosa för covid-test och när vi kom hem så hoppade Ullis och jag upp på cyklarna och vi hade någon timme på oss men jag nöjde mig med 40 minuter och ett varv på jungle route med 150 snittwatt. 

Sen drog vi till Gnesta för att testa oss då det var fullt i Trosa. Vi körde lite fel och kom nästan lite sent. he

Som vanligt hade jag riktigt tufft att köra topsen i halsen och jag höll på att kräkas och Ullis skrattade. Nu lyckades jag dock bättre än sist men jag har fruktansvärt svårt när det gäller halsen. 

På vägen hem så kollade vi om Felix skulle vara med på våran present och vi fick klartecken. Vi hade lite brist på fantasti och det blev mat i Skärholmen och inköp på Ikea. 

När vi kom hem så bytte vi om till lite finkläder och sen öppnade vi dörren till Felix och började sjunga. Fika på det och vi hade ett trevligt litet kalas! :-)

Efter det så drog Tim och jag och hämtade golvslipen och den stod utanför och väntade. När vi skulle ta in den i bilen fick vi en chock, den var skittung och helt klart otymplig. Men vi fick in den i bilen och ingenting verkar tagit skada på bilen. 

Sen blev det hämtmat, eller rättare sagt hemkörning av mat, och film. Jag fastnade framför Gudfadern på kvällen men avbröt då Tim tipsade om 17 again. 

Ullis och jag tittade på den och den var helt okej. Kanske att jag sett den förut men absolut inte hela. Det var en komedi som hade sina poänger. 

Tisdag och idag var det covid-test för familjen. Felix tog egen bil förstås. Men först skulle jag hämta lite skruvar utanför Woodys och Johanna var snäll och sprang ut med dem. Vi betalade och tackade så mycket. Riktigt snällt! 

Sen mot Trosa och ställa sig i kön. Jag, som har bicuspid aortaklaff klarar verkligen inte av att ha något i halsen och jag höll hela tiden på att kräkas. Efter någon minut, med en jäkla massa tårar, så hade jag väl rört runt topsen i typ fem sekunder och sen skall det vidare till näsan som förstås nu är jättesnorig efter problemet med halsen... :-0

Helt färdig så lämnar vi då Trosa och åker hem igen. 

Sen blir vi lite sugna på att gå en sväng och åker ut mot Stensund och kollar så det inte är fullt med folk där men det verkar lugnt. Vi går vår vanliga runda och rätt som det var så ropar Ullis till lite och när jag snabbt tittar upp så åker hjärtat upp i halsgropen. Jag blir skiträtt och då är jag inte ens hundrädd men två stora kampsportshundar typ galloperar rakt emot oss och det är bara tio meter kvar och vid nästa sekund är de framme. De är hoppiga och glada men jag blev faktiskt lite tagen och sekunderna efter blir jag arg. Vi fortsätter gå och snart så ser vi ägarna och jag får ur mig något med att jag faktiskt blev rädd. 

Jag känner att det sitter kvar en del och helt klart så har jag inte samma motståndskraft längre mot saker och ting. Men det försvann och blev bättre efter någon halvtimme. 

Väl hemma så frågar Ullis om vi inte skall cykla och jag känner mig låg och hade bestämt mig för att stå över men min mun svarar direkt ja. Härligt! Jag blev nästan förvånad själv. 

Jag kör dock lite kortare och viker ned mig vid 26 minuter och Ullis fortsätter själv förstås. 

Sen fixade vi lite med bokföring, krokar och lite annat. Det blev lite "Efter fem", på teve också. 

Ja just det! Jag och grabbarna hade lite mailkonversation bakom Ullis rygg också för det är ju en person som fyller år imorgon! :-)

Måndag och nu är det ju bara en veckas ledighet kvar. Såvida inte coviden ställer till det. Vi har ju ena sonen isolerad på sitt rum och imorgon väntar ett mer ordentligt test utanför vårdcentralen, i Trosa. 

Jag passade på att testa nya borrmaskinen och borrade upp några hål för ett par krokar. Sen i med pluggen och det var visst lite väl mycket plats så jag fogade dit dem och så får jag vänta. Inga passande skruvar hade jag men Johanna kunde lösa det genom att vi swishade och hämtade utanför, schysst! Men det fick bli imorgon då hon inte jobbade idag. 

Sen skulle vi träna och vi körde en bana Ullis inte hade kört och efter några minuter så ser vi att Lisa Nordén kommer bakifrån och det var ju lite sporrande. Hon verkar köra ett träningsprogram men just nu körde hon rätt lugnt och varför inte hänga på henne. Så länge det gick alltså. Ullis var lite starkare idag så hon hade någon halvminuts försprång och när Lisa kommer så trycker jag till och joinar henne. Snart är vi ikapp Ullis och vi kör lite med Lisa. Det låter kanske lite fjantigt men det sporrade absolut. Hon verkar köra återhämtning så vi kör runt en halvtimme med henne och sen viker hon av. Då gick också farten ned för trots att det var återhämtningsfart för henne så var det inte det för mig. 

Det blir totalt en timme och tjugo minuter och jag är helt slut efteråt då vi avslutade med en rejäl stigning och Ullis tryckte förstås på slutet. Vi passade på att få lite extra kilometer och rullade nedför berget sen.

Precis när jag är klar och skall in i duschen så ringer vårdcentralen upp och det hade jag helt glömt bort. Jag ville ju ha hjälp med att ta bort stygnen och hur skulle det bli nu då vi satt i karantän. Hon berättade att om det såg bra ut så gjorde det inget om det satt några extra dagar men det kunde ju bli rätt många dagar. Hon berättade att vi ju även kunde ta bort det själv om vi hade sterila grejer. Ullis var inte lika taggad som jag och när hon var i duschen så hade jag spritat en liten smal sax och försökte själv. Jag nådde dock inte själva trådarna med min lediga hand för de skulle man dra i för att komma under med saxen. Jag ropade på Tim och snart hade vi fått under saxen och snart var de av. Tim fick dra bort den bit som satt kvar då jag är stel som en pinne och inte nådde dit. Grymt, Tim! :-)

Sen pratar vi med svärmor på telefon och då vi pratar om att vi köpt ny soffa så frågar hon om vi inte köpt ny teve också och Ullis och jag tittar på varandra. Det höll vi ju på att göra men var lite inne på att vänta tills soffan kommit. Det gjorde mig så sugen så snart hade jag klickat hem en riktigt fin en! :-D

Kvällen avslutades framför teven med te och vi tittade på Lyckoviken. Inte riktigt i samma klass som den Tunna blå linjen men funkar absolut. Martin Stenmarck är fortfarande behållningen. Jag har faktiskt haft en jäkla lång mailkonversation med honom då han skulle köpa skates men han dök inte upp till vår träff då han fick förhinder och sen var vi inte riktigt överrens om betalningen. :-) Men ångar du dig, Martin, så kan vi nog lösa det. :-)

Söndag och Ullis och jag startade med lite egen lymfmassage och när jag direkt efter gjorde min rehab så blev vi båda chockade. På första repetitionen så kommer jag ned i backen med armarna då jag låg på rygg och skulle föra en stång bakåt och det var häpnadsväckande. Sjukt kul och det sporrade. 

Sen var det ganska mycket släktforskning då Tim fick ett DNA-test i julklapp och eftersom min kusin gjort ett monsterarbete så var ena sidan väldigt enkel. Jag passade på att ringa min ena faster och vi pratade en stund. Hon lovade att kolla lite i sina gömmor och återkomma. 

Efter det så behövde vi träna och det blev en bana som inte Ullis kört förut. Den kändes lite tung men jag kunde ju försöka. Det blev återigen konstigt med mitt motstånd och jag behövde typ inte växla. Troligtvis så hade klockan gått och in och talat om vilket motstånd jag skulle ha och det såg jag inte. Nu blev det typ som att jag och Ullis höll ihop bra ändå men efter någon timme började jag bli riktigt trött. Motståndet ändrades också och nu behövde jag växla själv. 

Det blev till slut nästan en och en halv timme och det var superskönt. 

Rätt som det var så kommer ena sonen och säger att han känner lite i halsen jäklars! Det visade positivt och han isolerades snabbt i sitt rum och vi andra testade oss direkt. Ingen blev positiv och det var ju... positivt. Men nu blir det karantän och vi bokade in covidtester på oss alla vid vårdcentralen. Nu är det bara att hålla tummarna men chansen finns. 

Sen blev det tv för hela slanten och vi såg tre avsnitt av den tunna blå linjen och nu har vi sett slut på den. Den var riktigt bra och man blev engagerad så helt klart så är både manus och skådespelare bra. Jag vet dock inte om den lockar folk till att bli poliser.