Fredag och normalt är det ju "Fancy Friday" men jag kände mig lite sliten och varken hann eller var supersugen på att klä upp mig. Kanske var jag lite trött från gårdagens superpass, som jag nog måste kalla det. Åtta kilometer snöpuls var överraskande bra. Jag kommer fram till skolan och idag var det istället en ny lokal jag skulle köra teorin i. Det gick rätt bra och det gäller att få det att bli intressant så jag försöker blanda upp det med egen erfarenhet och jag har nu ändå i princip levt ett helt liv med bara sport i huvudet. Typ superintresserad i 40 år och de första 10 åren var det väl mer lek då. Hursomhelst så delade jag upp det i en del teori och den andra delen var det pulshöjande aktivitet som gällde och jag passade själv på att spela lite badminton och jag känner mig lite taskig som spelar lite fulspel med små taskiga stoppbollar och liknande. Men jag älskar ju att tävla och jag tror att eleverna lär sig bättre om de ser hur man kan spela. Sen varierar jag ju givetvis nivån lite. Det var riktigt kul när några elever skulle ut och åka längdskidor och då det hade snöat en hel del så fick de förstås köra ospårat. Men de hade roligt och de var både svettiga och nöjda när de kom tillbaka. Sen hämtade jag Ullis och vi åkte ned på stan för vår sedvanliga fika och som vanligt så delade vi och hon i kassan var snäll och skar upp så fint. Det kändes som vanligt att man åt för mycket men nu delade vi även på en smörgås för att få i oss lite nyttigt i alla fall. Sen en snabb sväng in på järnaffären för att kolla lite golv och sen hemåt. Vi beställde hem lite mat och idag blev det från Trosa Sushi och barnen var och hämtade. Ullis och jag hade tänkt att röja lite i butiken men bestämde oss för att ta det imorgon bitt istället då det skulle komma lite kunder. Jag får också mail om att jag inte kan låna om några böcker och det är förstås just nu som jag skall göra uppgiften som jag väntat på. Eller rättare sagt så var det nu som det upptäcktes att jag missat just den uppgiften... Nåja, jag fick ingen tidsgräns så jag får väl försöka låna om dem senare. Sen tittade vi lite på teve och jag åt lite för mycket godis. 

Torsdag och det innebar första gången med halva klasser hemma på meet och halva klasser i skolan. Och det gick bra och det var en skön boost att se både elever och kollegor igen. Efter jobbet så får jag skotta fram bilen och vilket väder vi fått. Jag får direkt börja med att skotta snö och ungarna kommer typ samtidigt. Så efter ungefär tio minuter är även Ullis hemma och vi börjar med maten. Det blir lite enklare mat idag och idag är det ju alltså torsdag och går det ens att springa i det här vädret? tänker jag. Det tar helt ärligt emot och big time! Men Ullis är på och vi beslutar att det får avgöras av Puttes eventuella deltagande och det tar inte många sekunder förrän det kommer att pling att han kommer... Aj då! Det är bara att bit i det sura äpplet och styra om från den sköna tv-soffan till blötpiskande snö i ansiktet och snö lite överallt. Sagt och gjort. Ullis och jag byter om så fort som klockorna fått kontakt så joggar vi bort. Man märker direkt att fotleder får jobba hårt och jag måste hitta några bättre skor. Jag struntade att leta efter några broddar då den här snön ändå gjorde så att man nog skulle halka ännu lättare med broddar om de inte fick kontakt. Dock är mina vanliga skor väldigt halkiga så det var lite läskigt. Väl på Safiren så ser vi att Putte väntar och vi taggar till och bestämmer oss för en vanlig men lite mer kuperad runda då det ändå var långbacke idag men med tanke på snön så blev det här ett bra alternativ. Snön blåser rakt in i ögonen och det nästan skär i halsen ibland av flingorna. Vi börjar mot Lundby och det börjar omgående med en tuff backe och jag bara väntar på att det skall ta stopp som det brukar göra. Men väl på toppen så märker jag att de andra nog är minst lika trötta och det är ett positivt tecken. Kanske har jag en bra dag, tänker jag. Vi fortsätter och det är säkert tio centimeter snö som man skall pulsa igenom och jag håller ett högt löpsteg för att underlätta och det blir lite som att springa i tuff terräng. Vilket det är iofs. När det gått tre kilometer så känner jag att det är lite av en make or brake situation men andning och muskler fortsätter att fungera och så håller det på och det känns sjuttsingen som jag inte blir tröttare. Men längs hela "Mecman-rakan" så är det riktigt mycket snö och mot slutet så har jag blivit klart tröttare men även Ullis och Putte verkar tagna. Vi får ihop åtta kilometer och alla är supernöjda men gladast är nog räv... förlåt jag! På slutet blev jag dock väldigt öm och sliten i både fotleder och i hälsenor som nog varit spända länge. En skön dusch och sen blev det två avsnitt av Advokaten. Det börjar ta sig. Ett tag var det nästan så att vi ville sluta titta. 

Onsdag morgon och jag kom upp i bra tid. Så innan jag började jobba så åkte jag ned en snabbis till Woodys och köpte på mig lite mer till renoveringen, nu blev det istället en detalj för innerhörnet, så att det blir både stabilare och snyggare då man spacklar över det samt en ny spackel och lite annat som plastpåsar. Sen hem och göra mig iordning för lektionerna och nu slog det mig att jag tänkt fel då jag skall lämna bilen. Jag hade sagt 09.00 men då satt jag ju och hade lektion så jag skrev lite fort att jag tänkte fel och kommer vid 10.00 istället. Det var lugnt men då kunde han inte kolla på den på en gång utan jag var istället tvungen att lämna den och gå hem. Men en skön liten promenad skadar ju inte, tänkte jag. Sagt och gjort. Efter första lektionen så åkte jag bort med bilen och lämnade nyckeln. Bränslerören hade blivit så dåliga så Millan och Carro hade upptäckt att den läckte och jag nu haft en burk under då det droppade men dock väldigt lite. Typ en droppe var tredje sekund. På parkeringen hemma så blev det dock knappt ingenting under en hel natt så jag undrar om det dunstar lite också. Hursomhelst så måste det fixas och det förstås omgående. På promenaden hem så märker jag hur jäkla kallt det är och jag blir aldrig varm om fingrarna. Då ringer en kollega och vi diskuterar kommande upplägg. Väl hemma så behöver jag förbereda mig inför en ny lektion då jag skall införa lite teori och det låter ju inte så konstigt men det blir ett nytt upplägg då jag istället skall presentera andra sidor på skärmen för eleverna och jag ber att de skall säga till om det ser konstigt ut. Det konstigaste blev dock då jag råkar dubbelklicka så jag slängde ut mig själv från mötet och hastigt fick leta upp meet-länken och jag var nog borta i 30 sekunder. Efter lektionerna så var det lite planering och Ullis ville att jag skulle möta upp henne springandes och jag hade sagt fel tid då jag slutade och eftersom det tog lite tid att avrunda jobbet och det dessutom kom en skidkund så blev jag lite sen. 

Jag byter om fort och drar iväg. Det går bättre än väntat att springa och jag tänker att jag ringer när jag närmare mig Vallen så får jag se var hon är. När jag ringer så undrar hon vart jag tog vägen då hon är hemma. Ojdå! Vi sprang visst om varandra så hon väljer att springa och möta mig istället. Jag fryser fortfarande väldigt mycket och springer och rör konstant fingrarna. Jag har dock inte sprungit så himla långt och när vi möts så verkar det som om jag sagt fel tid till Ullis också. Vi avslutar med en tuff backe och det känns först som den går helt okej men efter den så är det som luften igen bara går ur och jag orkar knappt jogga sista biten. Men på måndag har jag läkartid och då skall jag ta upp att det liksom gått rätt snabbt på slutet. Utför alltså. Jag sprang Kalmar Ironman 2019 i bra form och den nivån ligger jag långt ifrån nu. Jag slår av klockan och den uppför sig lite konstigt så jag undrar om jag ens fick på den från början. Mycket rikigt så visar den att jag varit ute i 5,1 sekunder och 0,00 km. Ajdå! Det blev nog drygt 3,5 km åtminstone. Lite väl kort och väl hemma så började vi förbereda för kvällen och jag visade stolt upp vad jag hann få klart med på lunchen. Det var dock klart svårare att spackla ett innerhörn än ett ytterhörn men jag blev ändå nöjd. Jag ser att jag fått meddelande från mekanikerna som säger att det bara sprutar ur bilen. Hmm, inte då jag lämnade den i alla fall men de var väl tvungen att känna efter. Hursomhelst så skall han kolla efter reservdelar och återkomma. Efter det så gick vi och slängde lite på återvinningen och sen gick vi och handlade. Vi tittade på flera avsnitt av Advokaten och någon mer träning blev det faktiskt inte. Så lite kort löpning blev allt. 

Inte helt ovanligt så var jag rätt trött på morgonen men jag har nu läkartid och det känns faktiskt jobbigt när försämringarna går så fort. En ökad trötthet i hela kroppen, leder som värker och det känns torrt och stramt under huden typ. 

Men till slut var jag uppe och försökte sätta fart och det blev lite jobb med skolan, fastän jag är ledig men då det händer mycket, i och med pandemin, så gäller det att hålla sig ajour och det var några elever som undrade lite också. Sen passade jag på att blogga och råkade visst göra en dubbelpost så den får jag radera senare. Efter det var det lite allmänt röj och förstås ned till källaren och fortsatte med renoveringen. Jag körde så långt jag kunde och sen var det dags för lite mer inköp. Jag satte igång maten och bad Felix att passa den då jag snabbt åkte iväg till den lokala bygghandeln. Där fick jag en chock över priserna på slippapper. Jisses! Så istället för storpack så blev det några stycken lösa blad istället. Det har visst hänt lite sedan de kostade fyra kronor styck. Ha ha! Jag köpte iaf på mig några papper och sedan silikon och en burk spackel. Sedan hem och nu hade Ullis kommit också. Vi väntade in potatisen och sedan var det mat. Vi passade på att titta på teve och hittade en serie som hette "Advokaten". Efter lite velande så blev det den och den var helt okej. Två säsonger var gränsfall men det är klart görbart om den är bra. Och visst var den bra! Vi såg på två avsnitt direkt och sedan gjorde vi oss iordning för cykling. Jag var sliten och trött men kände att jag måste träna. Kanske enbart för att liksom bromsa det som händer. Fokus idag låg dock på att ta det lugnt och jag försökte hålla planen fastän många körde fort runtomkring mig. Jag lyckades hålla mig till planen och snittade rekordlåga 122 watt. 42,5 minuter och 19 km med 138 höjdmeter. 

Efter duschen så kunde vi inte hålla oss ifrån ett avsnitt till och efter det så blev det bara lite teve och förstås reportaget med Lisa Nordén. Men jag hann också spackla lite och nu hade jag nästan för bråttom så jag slarvade med förarbetet. 

Torsdag och efter jobbet så kom Ullis hem och vi fixade lite käk. Sen kollade vi upp om Putte skulle springa men idag skulle visst även Flaken komma och det var Vagnis som gällde. Kul! Ullis var taggad på att springa med mig och Putte men sen hörde Tanjis av sig och det blev så att de sprang först och så skulle eventuellt Ullis hänga med oss sen. Men jag var lite slut i kroppen och kände mig inte alls på topp. Det kan ju bli så med mig och min bikuspida aortaklaff. Hursomhelst så håller vi på att kolla upp hur läget är men jag bestämde mig i alla fall för att jogga med en bit. Ullis drog iväg och jag tyckte att jag hade massor av tid men rätt som det var så blev det bråttom. Jag kommer iväg och har både pannlampa och lysgrej runt foten men ingen reflexväst. Nåväl, jag lös upp rätt bra ändå. Väl på plats så ser jag att Putte och Flaken är där men även Zedflanders. Jag berättare att jag skippar backarna idag men joggar med en bit och att Ullis kanske hänger på efter en stund. Jag hann knappt prata klart förrän det ringer och det är Ullis som undrar var vi är. Hon joinar direkt och så joggar vi på. Det börjar kännas bättre och bättre och jag har inga problem att hålla en bra joggfart som brukar vara problem initialt. Vi är nästan framme vid backen då det bara tar stopp. Vi stannar där och säger adjö och Ullis och jag joggar hemåt. Det är helt okej för henne och hon har ju redan sprungit en bra bit. Själv får jag då knappa fyra kilometer och det är ju inte mycket att skriva hem om. Men bättre än inget och jag är övertygad om att kontinuitet är bättre än superpass då och då. Sen blev det lite teve innan det blev tidigt i säng då jag skulle upp på natten och iväg och hämta Tim då han inte hade skjuts hem från jobbet. 

Sen ringde klockan och samtidigt stod Felix och kollade om jag var vaken. Sen somnade jag som en stock när vi väl var hemma. Och jag sov som vanligt till min nya grej och det är att sova till regn- och stormljud. Riktigt nice!

Ja, först och främst. Vilken rubrik skall jag ha? Det hände en hel del så jag börjar från början. Jag vaknade och var rätt seg men det gäller ju att vara peppande mot eleverna så det var bara att liksom hoppa igång och trycka i sig ett par koppar kaffe. Efter första lektionen så hade jag en lite längre lucka men jag läste uppsatser och ville få igång bilen då oljelampan lyste sist. Som tur var så upptäckte jag det precis då jag backade ut. Men efter att ha varit och köpt olja så kollar jag förstås oljestickan och allt ser bra ut... Hmm, vad är det här, tänker jag. Jag provar att starta bilen och allt verkar precis som det skall. Jag blir lite brydd men sen ser jag att klockan har gått och nu börjar det bli lite bråttom. Den lokala bygghandeln får vänta och jag går istället och köper lite mat. Jag hinner trycka i mig ett kycklingben innan jag slår på meet och kör igång igen. Nu är det två lektioner i följd och sen möte med kollegor. Tyvärr kommer jag på att jag glömt att skicka produkter och det kom samtidigt ett lass med broddar då jag kollade bilen. När mötet är slut så har jag typ tio minuter på mig så jag stressar och paketerar tre paket och springer till posten. Det gick bra och sen kom Ullis och min tänkta uppgift, som kom på mötet, får jag ta imorgon bitti istället. När Ullis kommer så bestämmer jag mig för att åka till bygghandeln och lämna tillbaka lite prylar och samtidigt köpa mig en ny sticksåg då jag hade sönder den gamla sist. Jag tryckte på lite väl hårt och hela bottenplattan sprack. På bygghandeln så hade de en fin Bosch som var prissänkt typ 600 kronor och kostade nu 1295, tror jag. Det kändes bra och det var garanterat ett steg upp mot sist. Dock köpte jag inget extra blad men bygghandeln ligger ju nära om de jag har är för dåliga eller inte passar. Men i alla fall. Vi käkade lite mat och tittade på "Landskampen", som vi missade igår. Det var kul och de är klart imponerande. Jag förstår ju att de satte in utvilade Emil på sista tävlingen men Frida skulle ju ha krossat t.ex Maarit i den statiska tävlingen. Men i det här fallet så kanske det inte bara handlar om att vinna... eller?

Efter maten och teven så ville vi förstås tävla och jag hittade ingen bra bana så vi körde en bana som Ullis inte hade kört. Efter en kilometer så undrar Ullis varför jag inte slagit på teven och när jag gör det så låser det sig igen. Det är nog andra gången det har hänt. Jag säger att hon kan köra vidare så startar jag om. Det tar förstås någon minut och jag hade redan väntat lite så nu ligger jag runt fyra minuter bakom och kanske kan jag komma ikapp. Jag försöker att köra smart men Ullis trycker på rätt bra så är fortsatt långt fram. Vid sprintarna så trycker jag järnet och nu kan jag ju se på Ullis skärm hur det ser ut innan sprintarna. Det blir lite lättare att lägga upp det då men likväl så är det stumma ben men jag kommer på plats 73 av 1912 stycken på första och på den andra sprinten så var jag runt 40:e plats. Jag glömde visst att spara den bilden. Totalt fyra pb på rundan och i mål så är jag typ 30 sekunder bakom. Lite surt att inte hinna komma ikapp men det var ändå som att köra ihop då man ser banorna och sedan kommer efteråt. 

Efter träningen så ville vi mysa och kollade efter en lämplig serie. Vi ville inte ha någon långkörare och de flesta korta serier verkade lysa med sin frånvaro. Till slut så valde vi en som innehåll en del skräck och den var inte superbra och Ullis är inte så förtjust i skräck. Så det kanske bara blir ett avsnitt. Vi får se. Jag jobbade också i tio minuter på projektet och bytte ut en del skruvar så det blev lite mer stabilt. Nu är handdukstorken uppe i alla fall. Men än så länge så är det inte så varmt så kanske måste det luftas på något mer ställe. 

Och idag så försvann äntligen Donald Trump från presidentsposten. Biden verkar bra men framförallt var Trump en totalt katastrof och det spelar ingen roll om någon hävdar motsatsen. Alltför mycket pekade mot att han var en otäck och otrevlig person och sådana skall inte ha maktpositioner. Nu känns världen lite tryggare igen men i Trumps svallvågor kan det förstås komma en del kallsupar.

Måndag och det betydde inget jobb såvida inte Welis skulle ringa men då jag hade så mycket att göra hemma så talade jag inte om att jag numera är tillgänglig igen. Så ganska omgående så började jag försöka få loss kopplingen igen till diskmaskinen. I värsta fall så skulle jag ju få åka och köpa en ny slang men de med Aquastopp var visst väldigt dyra och jag ville heller inte börja böka bakom diskmaskinen. Och här hade jag ju en schysst slang som "bara" satt lite fast. Så fast så jag började fundera på om det var någon enkel spärr någonstans. Men jag googlade och ingenstans stod det om att det kunde vara några problem. Tyvärr fanns det snart inte så mycket att sätta ringnyckeln runt då det börjat ge med sig. Jag körde på en massa 5-56 och fortsatte dra och banka med mothåll men ingenting hjälpte. Snart hade det gått en timme till och jag slet mitt hår. Och nu var vi inne på sista möjligheten och det var polygrip men det skulle innebära att det snart var mos av det sista som satt fast i kopplingen. Bra tag och sen dra till och .... Ja, vad hände! Antingen gick allt sönder eller så lossade det! JA! Det lossade och jag skrek så ungarna undrade vad som hänt! :-) Sen gick allt smidigt och jag körde igång en diskmaskin direkt och allting fungerarde perfekt. Bara montera tillbaka lådinsatserna under köksbänken och fortsätta röja bort allting som jag tagit fram. Sen började jag med att montera nytt rör till tvättmaskinen och det tillhöra förstås projektet i källaren. Där har det tagit ordentligt med fart och nu börjar jag se ljuset i alla fall. 

Sen blev det en del jobb med Enklaresport för beställningarna fortsätter komma in och just nu är det halkbroddar som står i fokus och jag var tvungen att beställa hem mer. Sen sprang jag iväg och postade en sickelbeställning och passade på att köpa hem lite mat för nu var älsklingen på ingång. Sen fixade vi lite mat samtidigt som vi röjde undan lite prylar. Grabbarna hade åkt och jobbat så vi blev ensamma och till maten så skulle vi kolla på ett avsnitt av Unbelievable och det gick förstås inte att bara se ett. Det blev två men sen var vi tvungna att sluta om vi skulle hinna träna något också. Men det började att ta emot men det är bra att vara två med samma intresse så Ullis drev på och snart var vi på plats och vi valde en bana som Ullis inte hade kört. Vi började rätt lugnt och så är det ju alltid med mig. Jag måste ju bli varm innan jag kan ta i men bägge verkade vilja köra lugnt. Men sedan kom det några snabbgäng och jag hoppade med och Ullis sade att jag fick köra. Hon verkade börja köra hårt själv för efter några minuter så ser jag att hon liksom ligger med, strax bakom, fastän hon inte haft samma draghjälp. Ojdå! Sen glider hon med i gruppen och vi trycker på när det kommer bra gäng och ibland får man ju ta i ordentligt och nu ligger vi ständigt runt 2,5 watt/kg och jag försöker maxa vid sprintarna och kommer relativt högt, Ullis likaså. En timme och 30 km vilket förstås innebär 30 km/h men då med 263 höjdmeter. Ett mellanmjölkspass totalt men det låter sämre än vad det var. Det var relativt lugnt för det mesta och sen ordentligt tryck i sprintarna. Så jag är nöjd och framförallt var det riktigt kul. Bra teamwork! Sen dusch och vi kunde inte hålla oss från två avsnitt till! :-0

Ja, var det kaos igår så är det ingenting mot den här morgonen. Först så mös vi dock i sängen med lite kaffe och så men sen... Jag larmar av felaktigt och när jag är nere i källaren så går larmet och låter det högt därnere så är det ingenting mot där uppe! Jag har ju även en dosa i källaren men får panik och vet inte vilken knapp jag trycker på i mörkret och det tar några sekunder innan jag trycker in på rätt ställe och det tystanar. Pust! Sen går jag upp och är lite tagen och när jag öppnar luckan under kökshon så puttar jag visst till blandaren så att vredet öppnas och jag får panik! Det sprutar ut vatten och jag ser bara diskmaskinskopplingen men får för mig att det är en koppling till vattnet som har öppnats och blir helt ställd. Jag försöker vara lugn men får inte ihop det i min hjärna så jag låter Ullis ta över och springer ned i källaren för att slå av vattnet. Jag hittar inte polygripen som jag behöver för att vrida av vattnet och det tar säkert 20 sekunder och hur har det gått där uppe? Som tur är så har Ullis haft sinnesnärvaro och snabbt styrt om vattnet i hinkar. Pust! Men det har nog runnit ut några liter och vi får lägga handdukar över golvet. Jäklars vilken morgon och jag är helt slut! Jag borde ha tejpat fast vredet om inte annat eller druckit några koppar kaffe till... Sen fortsätter hela dagen med att vi försöker få bort blandaren och killen som skulle komma med bra verktyg dyker inte upp. Vi får sen börja diska upp lite disk i badrummet för vi har inte någon bra propp till diskhon så vi kör så istället. Ullis och jag pausar och kör lite lätt träning på cykeln och det blir drygt 40 minuter för mig, bättre än ingenting. Till slut så börjar jag att borra i en bricka som är tjock men det är det enda jag kan komma på. Borrar jag runt hålet så borde det bli stort nog så jag kan få igenom gängstången som på någon sätt sitter som berg. Det var också för dåligt med plats för andra alternativ. Det går mycket bättre och snart så har vi fått loss blandaren och jag går ned och stänger av vattnet och monterar på den blandaren. Tyvärr har jag ännu inte fått loss kopplingen till diskmaskinen så den kan jag ännu inte använda. I värsta fall får jag åka och köpa en ny slang. Men vattnet fungerar iaf och vad skönt med en ny blandare! Kvällen avslutades med att se på en ny serie och vi var klart inne på the Crown men jag såg en annan serie som verkade intressant och den hette Unbelievable och handlar om en våldtäktsman som agerar klart utstuderat. Ullis var också klart på och vi såg på två avsnitt på en gång då vi hade svårt att släppa slutet på avsnitt ett.