Så var det dags för tävling igen fast nu var det mer fokus på upplevelsen och upplevelse blev det verkligen. Varken Ullis eller jag är några som hittar ut och in i Stockholm men jag skall ju, enligt egen utsago, vara en virtuos med en karta i handen. Och karta skulle vi ju få strax innan starten och orienteringen var ju inga problem. Ullis och jag kom upp och parkerade i ett parkeringshus vid Vasaparken, där även starten för loppet gick. Och starten var på tre olika ställen men vi hade valt Vasaparken, då det passade för oss. Efter parkeringen så bytte vi om och gick för att få något i magen. Vi hittade ett bra ställe och käkade gott och tog t.o.m en god latte med tilltugg till som efterätt. Kanske inte optimalt för lopp men som sagt var. Idag låg fokus på upplevelse och nöje. Men vi är ju som vi är så vi ville gärna trycka på. Sen begav vi oss till starten och nu började det blåsa och solen började försvinna. Burr! Kallt och sen lämnade vi våra överdragskläder och jag småjoggade lite innan start. Så gick starten och många tryckte på ordentligt så det här med "-Inte en tävling!" var som bortblåst och det hela kändes lite absurt. Springa ett lopp mitt i Stockholm och man väntade inte direkt in grönt ljus utan sprang som man ville. Kanske inte helt optimalt men tävlingen tog överhanden. Första kontrollen var buslätt men sedan fortsatte jag genom tunneln, där kontrollen låg, och såg att vi nog borde ha vänt men då fick vi springa lite längre bara. Kanske 100 meter bara så det var ingen fara. Vidare mot nästa kontroll, eller check-point som det kanske skall heta. Det kändes också säkert men jag kollade lite på kartan för säkerhets skull. Pang på bara och sen vidare mot nästa där vi bara skulle igenom gamla stan och sprang längs kanten där maran går. Förbi slottet alltså. Sen blev det lite klurigare då man liksom inte kunde se hur snabbaste vägen gick så vi sprang ned i biltunneln och det var nog inte tanken. Men vi kom ut vid Söder Mälarstrand och där hade jag tänkt att springa en bit men nu var vi helt själva. Hmm, vi skulle ju in lite till vänster och vi tvekade lite och sprang upp via en trappa och nu såg vi massa löpare igen. Där kanske vi tappade någon minut. Men ingen fara på taket alls. Vidare mot nästa och vi springer på en bekant, som iaf Ullis kände igen. Jag hade då ingen aning men Ullis berättade. Vi kallar henne för A. Jag tror vi träffade henne både innan och efter kontrollen så jag misstänker att vi tappade någon minut där eftersom vi sprang lite fortare. Vi passerar iaf henne på bron mot Skeppsholmen, tror jag det heter. Och där gick det fort faktiskt. Vi nailade nästa kontroll och alla kontroller var lite speciella och på den här höll jag på att få örat uppbränt. Rätt som det var så kom det stora eldar och jag sprang precis bredvid en pelare där det flammade upp! Oops! Satan i gatan vad varmt det blev. Kanske sprang lite väl nära. Sen kör vi vidare igen och jag kollar på gatan och ser att det blir supernära om man springer längs vattnet och det är svårt att se på kartan... Hmm, undrar om Ni förstår vad som kommer att hända... Några tjejer framför oss viker av till höger men jag är segerviss och tänker ta snabbaste vägen. Målet ser ju ut att ligga när vattnet så varför inte springa längs vattnet där det ju alltid finns ett promenadstråk! Ha ha, nu kommer det gå undan. Och vi ökar farten för nu är det nära. Bra tryck men efter ett tag så försvinner möjligheten att springa längs vattnet utan det kommer en väg. Hmm, vad nu då! Men vi springer lite försiktigt längs kanten som ändå finns där. Men det blir smalare och under ett brohäng så är det ett gäng uteliggare eller kanske knarkare och det kändes lite olustigt. Men vi passerar fort och nu får vi hoppa över ett räcke då det inte längre finns någon kant att springa på. Ah, det känns inte alls bra men något ställe borde ju komma där man kan hoppa över eller någon korsning skall det väl finnas. Vi ser att det finns en tågstation en bit fram men när vi springer dit så finns inget säkert ställe att springa över och nästa ställe som vi chansade på vara också en dead end. Satan! Det gick helt åt helvete och vi sprang hela 3,84 km i onödan och dessutom på tråkiga och lite halvfarliga vägar. Smutsig blev man också. Men men. Vi tog det som ett träningspass och faktiskt en lite kul upplevelse. Vi kommer iaf tillbaka på rätt spår och trycker på det sista men springer nu om folk som går. Jag tänkte, inte helt konstigt, på fabeln om haren och sköldpaddan! :-D

Men vad tyckte vi om loppet då? Nja, jag gillar ju att tävla så vanliga lopp slår högst, tycker iaf jag! Men vi kommer absolut fortsätta testa sådana här lopp.

Totalt sprang vi 14,31 km på själva loppet och jag körde lite mer uppjogg men nedjoggen blev på endast 200 meter typ då parkeringshuset låg precis bredvid målet. Lite lustigt! Vi packade oss för ett längre nedjoggningspass men vi kom inte så långt. :-)