Lördagsmorgon och Ullis hade fixat in oss på ngn Yoga där en tjej som heter Veronika (med reservation för stavningen) skulle ha några att träna på sas. Jag styrde bilen mot Safiren fast det var visst mot Åda vi skulle och snart nog var vi där. Där var även L och T, som vi känner väl. Och Veronika känner jag igen från Friskis, tror jag. Och jag utmärkte mig nog genom att vara klart stelast men det är ju därför Yoga är så bra. Och man kände klar skillnad efter vissa övningar men man känner också att det behövs mycket mer. Man kanske också borde knådas upp av en massör. Vi får väl se om det hinns med. Yogan var iaf bra och med några nya övningar för mig och Ullis. Ja, iaf för mig. Och man skulle visst andas på ett visst sätt och det lät rätt högljutt vilket gjorde att det lät som vi vår inne på tågcentralen emellanåt. T.o.m jag fick till lite ljud också. :-) Ganska långt och bra pass - me like!

Dags för långpass men jag hade lite att fixa på Enklaresport så vi var tvungna att komma iväg hyfsat tidigt men både Ullis och jag var lite sega så det tog tid innan vi kom iväg. Nu börjar det kännas av att vi kört extra hårt så det gäller att inte slarva med sömn och kost nu. Vi har förresten testat att mixtra lite med kosten men ingen av oss har fått det resultat som vi ville så vi ändrar nu tillbaka lite försiktigt till sånt vi vet fungerar för oss. Men iaf. Vi funderade på att köra mot Skansundet och ta färjan över men jag glömde förstås bort det så vi körde vidare mot Järna och rätt som det var så körde vi bort mot Södertälje och vidare mot Taxinge Slottscafe via en väg som vi nog aldrig kört ens med bil. Men det var kul då det hände lite saker. Tanken var att hitta en väg som sas vände nedåt igen men skulle det dröja för länge så skulle vi nog få vända. Men eftersom vi hade E20 utanför oss så var vi ganska säkra på att vi åkte åt rätt håll och det borde inte vara så långt ifrån Läggesta-korset. Sen dyker skylten med Taxinge Slottscafé upp och det lät ju lockande. Sagt och gjort. Vi åkte in där och tog oss en fika men för mig, som har laktosintollerans, så var det ingen höjdare. Dock skönt med en liten paus men segt att komma igång igen. Vi morsade förresten på en kompis där innan vi åkte vidare. Sen var det backigt värre och man tog riktigt slut och fick pausa på många av topparna. Jisses! Det var verkligen nedbrytande för självförtroendet men det är ju bra mycket mer flackt i Kalmar. Men lite orolig är man ju. Fast det kommer att göra grymt ont i nacken om man dessutom, som jag, tänkt att ligga i bågen mest hela tiden. Hursomhelst så blev det ett ganska lugnt pass och ca 10,5 mil.

Torsdag och Ullis och jag funderade på att strunta i klubbträningen eftersom vi måste simma mera och sen ringer Rainy och undrar hur vi skulle göra eftersom Flaken visst inte kunde. Och Rainy tänkte springa hemma då istället. Sen, precis innan, så ringer då Flaken och säger att han blir lite sen. Så Ullis och jag bytte om och gick ned till Safiren och där stod Lindblommaren och väntade. På programmet stod förresten Safiren Special och med det så hade jag tänkt lite bålspecial men eftersom jag glömt bort att meddela personalen så tänkte jag köra det på gräset istället. Och vi väntade in Flaken och drog sen iväg. Jag körde direkt ut på Å-promenaden och den var väldigt lerig och halkig. Sen blev det en massa roligt och trixig löpning i skogen innan vi kom tillbaka mot Safiren och där stannade vi vid utomhusscenen där vi körde lite core och styrka. Samt två roliga övningar där man jobbade mot varandra. Riktigt roligt och en hel del skratt. Sen joggade vi ned och fick med oss Sandis. Totalt sätt inte mycket mer än 8,7 km.

Torsdag och nu tog det redan igår kväll emot att behöva gå upp på morgonen för att köra morgonträningen. Och jag kände även av en förkylning men vi börjar tro att det kanske var väderomslaget som gjorde det. Klockan ringde iaf imorse och det var segare än sirap att gå upp men jag var bestämd och Ullis var på. Vi traskade ned till gymmet och det var typ två bilar där. Så rätt lugnt på folk. Och upp på bandet och jag körde i 12 km/h i 10 minuter och det var rätt tufft och jag började ställa in mig på att köra lugnt idag. Sen in till viktrummet och direkt på programmet. Enbensböjen gjorde vi om till vanlig knäböj fast mer strikt. Sen in igen till bandet och nu var frågan om jag skulle satsa. Men vad f-n! Jag satte bandet på 15,7 km/h och 0,5% lutning och började. Redan efter ett par minuter var det jobbigt och jag kände lite i huvudet. Och i bakhuvudet så fanns löjliga tankar på om det hände ngt på den konstiga Insane-färden där man fick allt blod i huvdet och blev groggy bra länge. Men men, bara köra på. :-) Jag kämpar på tills 5 minuter och då ökar jag till 15,9 km/h och saftar på tills jag har två minuter kvar. Då ökar jag till. 16,5 km/h och sista minuten gick i 17 km/h. Så klart rekord idag igen och pulsen visade att det finns vidare ökningar att göra. Tror jag kom 2,63 km på 10 minuter. Spännande träningskoncept är det iaf. Och in till vikterna igen och bara kämpa! Nu fullkomligt rann svetten och man såg typ ingenting. 6 övningar två gånger och sen var man helt färdig. Vi låg någon minut och bara flämtade! Wow! Bra träning och jag är supernöjd!

Idag kommer revisorn så det är treksamt om jag hinner med klubbträningen idag. Om jag hinner så blir det dock bara distans och imorgon väntar en längre cykeltur med Ullis!

Onsdag och Gröna Lund inplanerat för bröderna Bernhardssons familjer. Men först tänkte Ullis och jag få till lite träning men nu har den myckna träningen börjat ge sig till känna och jag kände mig ovanligt sliten. Och kanske kände jag av glaset med rött vin. Ja, mer blev det inte då vi var fyra som delade på en flaska. Hursomhelst så körde vi "Strutsrundan" och det var segt redan från start men vi fick gå några meter vid Solberga då ett får kommit på fel sida av staketet. Men det verkade hålla sig där så vi såg till att inte skrämma det. Sen kom den branta backen och Ullis var ovanligt pigg medan jag fick kämpa desto mer. Och så höll det på hela rundan som nästan blev 15 km då vi hoppade in på Hemköp.

Sen åkte vi upp mot Gröna Lund och jag fick först trassla lite med vägvalet då de hade stängt av den vägen jag tänkt ta. Och sen var det i princip omöjligt att hitta parkering men jag ville inte ge mig och till slut så hittade jag faktiskt en plats och det ganska nära. Men gud vad folk! Man fick ibland köa upp till en timme på vissa saker och vi började med Vilda Musen. Den är ju lite småryckig men en bra start. Sen förstås berg -och dalbanan och den körde vi även senare. Jag körde Uppskjutet med Peter och både Peter och hans Anette samt jag och Ullis körde Twister och på slutet även Kvasten. Och ja, just det! Peter och jag höll på att knäcka oss själva med Insane. Tredje gången jag körde den och nu var det överjävlig. De på andra sidan fick också en chock för den började snurra helt tokigt och Peter och jag var ju tyngre och allt blod i huvudet så vi såg bägge stjärnor och fick nästan ledas ned! :-0 Men vi åt gott och hade trevligt och jag och Anette provade även Slänggungan. Lite småläskig men vilken upplevelse! Bra dag men sjukt mycket folk!

Hemma igen från Sandviken men nu följde min bror Peter, med familj, ned. Och jag ville visa honom hur Ullis och jag tränar och han kunde hänga på. Sagt och gjort. Tidig frukost och sen iväg. Bara upp på banden och det är alltid lite segt på morgonen så jag tog det som vanligt lugnt och körde 12 km/h i mina 10 minuter och lutning på 0,5%. Och jag tror att Peter också körde på samma och det var imponerande att han utan problem gjorde det. Nu är han ju iofs inte helt otränad men ser väldigt tränad ut och det brukar ju inte ljuga. Sen in till viktrummet och Ullis och jag skrattade lite för oss själva när vi ser övningarna. Det är ju typiskt "Peter-övningar" som bl.a enbensböj. Ja, riktigt tuffa övningar var det och vi pratade lite under tiden så ingen hade riktig kolla på antalet men jag tror vi låg hyfsat rätt till. Det var iaf tre nya övningar som vi gjorde två gånger och sen in till banden igen. Och nu, efter enbensböjen, så var man riktigt mör i benen och jag funderade på om det var möjligt att maxa nu. Men jag hade ju brorsan här och då vill man ju försöka. Så jag satte bandet på 15,5 km/h och tänkte försöka hålla det tiden ut, dvs i 10 minuter. Men det var segt men det gick visst bättre allteftersom då syran verkade försvinna ur benen från böjarna innan. Och vid 8 minuter så ökar jag till 16 km/h och tänker försöka hålla det tiden ut. Men jag är ju inte alls slut utan skruvar upp farten till 17 km/h sista minuten också. Jag tror vi alla körde på bättre än vi hade trott det skulle gå och jag ser att Peter testar 15 km/h i typ 1,5 minut och det såg ganska lätt ut. Kul! Sen in till viktrummet igen och nu tre nya övningar och den ena värre än den andra. Och jisses vad man svettades nu. Sen efter de övningar så var det tre nya som också förstås gjordes två gånger. Skönt med dusch efteråt och man eftersvettades ett bra tag. Nice! 

Måndag morgon och dags för lite löpning igen. Och nu hade vi hört om ett lätt och fint spår som låg precis bredvid golfbanan jag spelade på i lördags. Och vi kom dit och det såg riktigt lovande ut. Och flera som joggade där så det var nog ett känt löparstråk. 2400 meter var elljuspåret och det var i princip helt platt. Sen var det visst en extra slinga som började med en brant uppförsbacke. Så den skippade vi. Dock så hörde vi, efteråt, att det därifrån var en riktigt fin utsikt över en sjö. Men slingan som vi sprang på var fin nog och massor av träd runtomkring och helt tydligt en massa godsaker i naturen för en del slutade springa och plockade tröjorna fulla. Jag förmodar av svamp. Och blåbär verkar det finnas massor av och jag åt även några igår i Högbo. Hur mycket skulle man springa då? Man mötte hela tiden löpare och promenerare så det sporrade att fortsätta. Till slut så blev det lite över 14 kilometer och det fick räcka. Den lätta banan gjorde att det trots ganska låg ansträngning blev 5'52 i snitt. Vi hade nog lite högre ett tag. Bästa kilometern blev 5'35 förresten. Skön endorfinkick! 

Så var det dags att försöka få till ett lite längre löppass och varför inte köra det i Högbo. Det verkar vara rena paradiset för motionärer. En riktigt fin anläggning. Jag hade lite koll på att det var väldigt platt den första milen på 15 km-rundan. Så vi började där men det tog lite tid innan Ullis fick kontakt med sin gps-klocka så vi väntade säkert 10 minuter. Sen startade vi och jag tittar inte då jag trycker på och då har förstås min klocka "backat" då den var inaktiv. Så första 10 minuterna hade jag min avstängd innan jag kom på det. Och det var riktigt mysigt den första biten vid sjön så vi var tvungna att stanna och bara njuta ganska omgående. Sen fortsatte vi och det var riktigt behagligt. Vi provar även några nya energitabletter och de var mäktiga. Kanske att man fick lite halsbränna dock så jag får vara lite försiktig med dem. Vid runt milen så börjar då de riktiga backarna men då väljer vi att springa rakt fram till själva spårcentralen igen och där är frågan hur vi skall springa. Jag är sugen på ett till varv men Ullis vill prova något annat. Och vi börjar på en stig som går till flera andra spår så vi kan välja lite senare. Och nu är det backar som sjutton! Jisses! Och vi försöker att ta den väg som är minst backar och får för oss att 10:an är snällast. Men det är svårt att veta. Det går upp och ned ganska mycket men det är klart att det är några ställen som är plattare. Och golfbanan, som man verkar springa runt flera gånger, är superfin! Man blir riktigt sugen på att spela. Till slut så kommer vi till slutet av 10:an man det borde vara längre kvar men vi springer nog lite fel så vi missar den sista svängen. Vi kör en liten bit till på parkeringen för att få 20 km jämn. Kanske lite töntigt men det får man ta! :-) 6'21 i snitt. Kvällen avslutades som vanligt trevligt med god mat och samtal!