Direktlänk till inlägg 19 augusti 2018

Kalmar Ironman - vilken boost!

Av Niclas Bernhardsson - 19 augusti 2018 21:07

Så var det då dags för Kalmar Ironman, i år med mig och Ullis vid sidan om. Visserligen så hade vi flera vi kände som körde men i första hand som handlade det om att få bra med motivation för vidare satsning. Vi skjuter ju upp vår start till nästa år. Vi åkte tidigt på fredag morgon och efter diverse småstopp så var vi då framme. Fast vi körde vidare mot Öland och Färjestaden. Ullis hade hittat ett bra ställe som serverade kroppkakor och det var vi sugna på. Det var smidigt att hitta dit och det var ett riktigt stort och proffsigt ställe som heter Arontorps. Det smakade riktigt gott och efter det så åkte vi tillbaka mot Kalmar och checkade in. Vi bodde på Rasta och det var rent och fräscht men lite väl enkelt för Ullis smak. Hon hade väntat sig lite mer flärd. Efter att installerat oss så tog vi apostlahästarna och traskade ned mot stan. Där väntade "Ingethem" på oss. Vi tänkte ta en fika med honom och kanske lugna hans nerver lite. Det var hans första IM och från början så trodde vi ju alla att även jag och Ullis skulle köra. Rätt försenade, mot den tid jag uppgav, så träffade vi honom och vi satte oss på läktaren och fikade lite. Strax så ser vi några bekanta och de kommer och snackar lite. Det var paret Mic-Ola, Jensan och Jonie. Det debuterade också på distansen och det blev lite snack innan fjärilarna i magen gjort sig påminda på dem alla tre och de begav sig till sina hotell. 

Ullis och jag gick till mässan och köpte lite kläder och sen blev det lite mat i magen. Efter kvällen i centrum traskade vi tillbaka till hotellet och det blev en riktigt lång promenad. Bara sträckan fram och tillbaka mellan centrum och hotellet var 9 km och sen kan man lägga till ca. 4-5 km som man traskade runt i stan. Ha ha, lite träning bara det. 

På lördag morgon var det då dags att bege sig mot simstarten och vi kom iväg lite sent och fick springa några kilometer. Lite tufft med en ryggsäck på ryggen men man ville ju inte missa starten. Proffsdamerna startade 06.45 och det missade vi tyvärr. Men vi gick igenom startfältet och man kunde känna på stämningen. Sjukt mycket fok och det var något man missade då man själv skulle starta. Man var liksom i sin egen bubbla. Det var fullt överallt och man fick se starten från ganska långt håll och den känslan var inte helt perfekt. Det hade ju varit kul att se det från lite närme håll. Så snart så traskade Ullis och jag bort till bron, där det är 900 meter kvar. Vi ser att det inte är fullt på den och vi hittar en plats som är absolut närmast simmarna. Vi sitter typ på bryggan och har fötterna där de skall runda och skulle någon sträcka upp armarna rakt upp så hade de träffat våra fötter. Vi får vänta ett bra tag men snart kommer proffstjejerna och det är en ruggig fart. De är ganska duktiga på att ta närmsta vägen så de ligger rätt nära oss. Kul att se men det är svårt att se vem som är vem. Där sitter vi kvar tills siste simmare är förbi. Colting känner vi igen och det går fort men ser lite osmidigt ut. Fast jag förstår ju att kroppen ligger bättre under vattnet än vad det ser ut att göra. Tror han simmade på 52 minuter. Hmm... Grymt. Sen traskar vi bort och tar en frukost till på hotell Svanen och det smakar kanon. Det känns liksom som "vårat" hotell. Där har vi bott de senaste två åren då vi har kört. Sen går vi och hejar på cyklisterna och efter ett tag kommer tre ungdomar och hejar vid sidan om oss och jag hör att de undrar över någonting och jag bryter in lite försiktigt och svarar. Det är början på roliga samtal och de står bredvid oss och hejar i säkert över en timme. Det slutade med att de tog våra namn för att kunna heja på oss nästa år, kul! Men snart började det att smärta i händerna och det är klart att klapparna man händerna oavbrutet i timmar så smärtar det till slut. Det kändes som om ledvätskan, i fingrarna, började försvinna. Men det fick man ta. Och vad kul att se cyklisterna le och tacka! Så håller det på och vi hejar på de vi känner och alla verkar starka. Sen byter vi plats några gånger och vi sitter ett tag på läktaren och där står vi och ser på vinnarna och det är känslomässigt. Publiken är fantastiskt och man ser att vinnarna är riktigt berörda och jag känner att jag blir tårögt. Och tårögd blev jag också när den fantastiska Thomas Gustavsson föräras med ett "egen" gata. Helt fantastiskt och jag är då glad att jag hade glasögonen på mig. Jisses, vad häftigt. Och vad fint att hans fina arbete har uppskattats och förstås gett det resultat som det gjort - Wow! Men efter några timmar orkar vi inte riktigt med larmet, trots att det är häftigt. Så vi traskar bort en bit på löparbanan och där sitter vi resten av kvällen men när det börjar närma sig slutet så orkar vi inte mer. Vi har fått den boost vi ville och tackar för oss. Vi ser systrarna Steiner springa mot mål, vi ser Thullis, Magnaten och Ingethem. Och många fler! Wow! Men som vanligt så missar jag min coach och det är ju för jäkligt att jag inte känner igenom honom. I år har vi ju inte haft någon dialog men samarbetet är lite mer light där han kollar lite på min träning och jag hoppas det kan bli bra till våren. Men han kom tvåa i sin age-group. Grattis till det!  

Nu en promenad hem till hotellet och nästan helt slut. Då kan man ju tänka hur de som springer känner sig. Vi såg förresten en löparen som kom och spydde framför ögonen på oss. Vi förstod sen, dagen efter, att det var Louie (eller hur han stavas) Herrey. Han kom till slut i mål och hade skyllt på magsjuka. Det såg mer ut som han var helt slut. Men grattis till honom med.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Niclas Bernhardsson - Lördag 23 mars 23:00

Lördag och Ullis jobbade extra men det gjorde inte så mycket då jag hade en examination att få in och dessutom en uppgift på den andra kursen. Jag satte igång direkt fast först en kaffe förstås. Eller flera stycken men jag drack förstås samtidigt som...

Av Niclas Bernhardsson - Fredag 22 mars 23:00

Fredag och nästsista veckan avklarad. Det börjar kännas lite jobbigt för det har helt enkelt varit skitkul.  På skolan var det sjukt drag på första lektionen och det gick hett till. Speciellt när halva klassen tyckte jag fuskade men det gjorde jag ...

Av Niclas Bernhardsson - Torsdag 21 mars 23:00

Torsdag morgon och jag började med att fota av precis alla böcker i bokhyllorna. Tänkte så att jag kan slänga alla gamla bilder så jag inte sorterar in fel då man varit och ändrat lite. Det tog några minuter och sedan fick jag stressa till bussen. Vä...

Av Niclas Bernhardsson - Onsdag 20 mars 23:00

Onsdag och på vägen till skolan så skickar Ullis om att det brinner på Centralstationen och jag var inställd på att kanske gå en bit men väl på plats så märktes ingenting.  Det var lite småtufft, men kul, på idrotten och jag fick en stenhård boll r...

Av Niclas Bernhardsson - Tisdag 19 mars 23:00

På bussen så får jag ett meddelande från killen jag tagit över hemsidan på Trosa Ultra Backyard och det verkar som jag måste fixa en ny mail och det håller jag på med på bussresan. Snart har jag kommit på att trosaultrabackyard@gmail. com är en bra m...

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7
8
9
10
11 12
13 14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
31
<<< Augusti 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok


Skapa flashcards