Ja så var då första arbetsveckan avklarad och jag tycker alltid det brukar vara sjukt jobbigt att själv liksom sitta i skolbänken som det alltid blir utan elever. Och nu på ny skola så är det alltid rätt mycket. Men det här kändes som något i hästväg. Kanske var det för att jag var mer fokuserad för jag brukar alltid tävla i Kalmar Ironman i uppstartsveckan och det har mer varit att hälsa på de första dagarna men hjärnan har varit inställd på att tävla. Nu var det istället bara fokusera på jobbet till 100 %. Tufft men kul och det känns att man börjar bli inställd på att ta emot eleverna. Sen kommer jag absolut inte vara helt klar med det nya sättet att jobba och själva systemet. Det är ju lite trist att alla kommuner jobbar i olika system... Givetvis inte alla och det är ju så här det är. Jag är iaf supertaggad och trivs riktigt bra i mitt arbetslag. Sen passade jag på att visa plickers-korten för mina kollegor och det var ju lite spännande då jag inte visste hur det skulle bli på skärmen. Men jag tror de hade förståelse att jag var lite ringrostig och jag var iaf nöjd. Ja, det var jobbveckan på skolan och jag specificerar det andra för sig självt. 

Träning: 

Tisdag: Jag var supertaggad och vi var rätt många på banan men nu skulle det visst vara sista gången för innebandyungdomarna och det var lite tråkigt. Men jag passade på att pusha dem extra hårt. Och själv så gick det väl hyfsat bra. Det blev nog runt 8-9 km, tyvärr har jag inte fört över datan ännu men jag försökte trycka på lite och det kändes rätt bra. Pulsen gick iaf bättre än sist då den rusade iväg på uppvärmningen. Sen fick vi helt skippa stretchen då vi blev attackerade av tusen myggor och det gick inte ens att stå still. En kvinna kom fram och var intresserad av att springa med oss men vi fick stressa fram att hon kunde kolla in på laget och uppgav förstås lite tider och så. 

Onsdag: Ullis och de övriga simgänget hade bestämt att vi skulle simma och vi försökte komma iväg lite tidigare men jag var lite sen från jobbet. Som vanligt bra drag på de övriga men jag har fått alltmer svårt med andningen och jag tror det hänger ihop med hjärtat. Jag simmar iaf ett varv som är 650 meter men har det lite ansträngt så jag brukar nöja med ett varv och så alltså även idag. Sen lite kaffe på det och den nya tjejen Marca var supernöjd med sin nya våtdräkt, det blev för övrigt en Sonar som är ännu rörligare i överdelen än t.ex 3.8 men har lite mindre flyt där. I överdelen alltså. Sen hem och jag ville också få lite lite "riktig" träning så jag hoppade upp på cykeln och körde lite Zwift. Det blev 32 km på en dryg timme och ett relativt lätt pass. Man skulle köra 6x6 minuter i 165 watt med 2 minuters vila emellan. Så ingen big deal men det är varmare än det brukar i källaren så det tar också. 

Torsdag: Dags att snöra på löparskorna för att se vilka som skulle springa. Tyvärr hade jag slagit i knät på skolan så menisken värkte och den lilla joggen bort till Safiren kändes lite väl mycket. Väl där så stod Ullis och pratade med Twin-Tommy och han var inte alls sugen på att springa så snart bestämde vi för att vi skippar idag. Men jag ville förstås cykla så jag går hem och hoppar upp på cykeln. Idag var det visst hårdkörning som gällde. Oops! Nu var det istället uppvärmning på 165 watt och sekvenser som 2x12 minuter i 205 watt och strax därefter 2x5 minuter i 240 watt. Det var klart tuffare och jag ser att pulsen ökade kraftigt ju längre in i passet jag kom och trots fläktarna så kändes det alldeles för varmt. Men klart görbart men jag fick ta i. 

Fredag: En kollega mådde dåligt och jag var helt klart rädd för att vara i närheten och efter att ha uppmanat hen till att gå hem så tog jag två timmars paus från min dator och hämtade den när det kändes säkrare. Sen var det fruktansvärt kvavt på skolan och jag hoppas de får ordning på ventilationen sen. Efter det så kom jag igång ordentligt och jag kunde sy ihop min aktivitet som jag skall hålla i på måndagen, det blir riktigt kul. Dock lite tight med tid så mycket handlar om att få det att gå smidigt. Det handlar iaf om samarbetsövningar i det stora hela. 

Efter jobbet så blev det lite mat med Ullis och när Tanjis skulle komma så kände jag att jag inte behövde ha dåligt samvete för att jag tränade. Ullis hade dessutom fått till en riktigt bra simning med Gisslan på dagen. Så körde lite Zwift och idag var det visst fri fart som gällde och jag körde verkligen hårt och tog ryggar då jag kunde. Kul! Framförallt kul att köra på ytterligare en ny bana, jag tror det var Champs Ellysé, eller vad det heter. Ursäkta min franska, som någon kul artist sjöng! :-)

Måndag och det var alltså dags att börja på nya jobbet, det som kändes som rena rama drömjobbet. Och jag kom till skolan i rätt bra tid. Kanske lite pirrig och jag hälsade på några nya kollegor men det var nästintill bara nya ansikten så det blir lite mycket på en gång. Sen började vi då och jag skall inte gå in på hur dagen var mer än att det blev rätt mastigt på en gång. Kul men tufft! Sen hem och jag kände hur slut jag var. Ullis ville åka och köpa en glass och jag var helt inställd på det. Och kanske träna lite också. Men tiden gick och både hon och jag var rätt trötta efter våra första arbetsdagar så det blev istället glass i sängen. Funkade det också och träningen lös med sin frånvaro...

Så var det då dags för sista semesterdagen och först blev det akuthjälp för Tim som brände sig i solen. Solkräm till trots så blev han rejält bränd. Men vi har löst det i omgångar och han har tillfälligt flyttat ned i den kallare källaren med alla fläktar. Men på morgonen innan vi upptäckte hur det var ställt med Tim så var Ullis på bryggan med Puff och Tanjis. Själv tog jag lite mer kaffe och var ute med Mystica. Sen fick jag dock för mig att jag skulle köra ett pass på Zwift men då gällde det att sätta fart för duktiga Erica Lindpinne skulle komma förbi och kika på lite Inlinesprylar klockan 11. Så ned i källaren, fixa iordning allt och upp på cykeln. Det var ett relativt lugnt pass men jag ser att jag inte ligger så långt ifrån veckomålet men jag skulle inte hinna det så kanske, kanske kunde det bli ett pass ikväll också. Målet satte jag förra året att cykla 18 mil i veckan och jag ligger ungefär där nu men kanske inte alltid. Förra året blev jag ju också "tvingad" till mer cykelträning på grund av häloperationen. Men det funkade ju det också. När passet var klart trampade jag några minuter till innan jag slängde mig in i duschen. När jag är klar så byter jag raskt om och ser sen att Erica och hennes föräldrar står utanför. Trevligt besök och de var nöjda med besöket och jag också. Ullis kommer samtidigt hem och sen blir det en kaffe till och när hon duschar kör jag lite med kantklipparen för mitt planterade gräs växer sjukt snabbt! :-0

Efter det vill Ullis ut och åka lite för att, som hon sade, "maxa sista semesterdagen!" Det kunde ju vara trevligt så vi började i Vappersta med en liten glass. Försökte ta oss igenom skogen mot Lövsta bara för att se om det gick men med bil gick det inte. Sen mot Gnesta och efter en sväng i Gnesta så stannade vi till på Gustafsvik för en god fika. Räksmörgås och kaffe funkar alltid! Sen hemåt men fanns inte en tvätt där vid Stopp Hemköp? Jodå! Kanske man skulle skölja av bilen, tänkte jag. Visserligen så tvättade vi den nyligen men grusvägarna runt i Gnesta hade gjort en tråkig inverkan på bilen. Efter att försökt att få igång maskinen i säkert fem minuter så lyckas jag och tvättar av bilen och sen rör vi oss hemåt. Men nu är det visst dags för ytterligare en fika men nu med vännerna R och T. Den senare såg vi på vägen mot Sund då hon kom på cykeln. Han hade visst varit ute på en riktig långtur. Så snart åker vi mot Stensunds brygga för det är där vi skall fika. Men åker vi tidigt så kanske vi hinner simma lite. Det skulle bli Ullis andra simning eftersom hon sam imors. Ja, jag skrev sam. Det är en böjning som blir alltmer sällsynt och den kändes så... en sam! 😂

Hursomhelst så bytte vi snabbt om men jag fick inte in en bra känsla och efter ett kortvarigt på kanske 300 meter så bryter jag men Ullis simmar på ett tag så håller jag koll. Sen kan man kanske inte skryta med att jag hade järnkoll för rätt som det var så var de ganska nära och jag försökte få kontakt med Ullis som iaf fick ihop 800 meter. 
Trevlig och gemytlig fika och efter den så ville grabbarna och Ullis äta lite men jag nöjde mig med en macka nu.

Och sen hoppade jag upp på cykeln och körde 14 kilometer till bara för att klara veckomålet. En klapp på axeln! :-)

Maxad semesterdag som sag! Nu väntar drömjobbet! :-)

Lördag och vi stängde butiken för att åka och paddla vid Helg. Och den här gången följde bägge barnen med och det skulle bli så kul! Men man skall inte ha för höga förväntningar, som pappa alltid sade, dock lite modifierat, så man inte blir besviken. Hans variant var; "Tänk alltid att det går åt helvete så blir du inte så besviken!" 😂 Jag har dock inte tagit efter den varianten. Hursomhelst så hade iaf Ullis gjort ett hästjobb med planeringen och vi andra såg till att hjälpa till så gott vi kunde. Problemet blir ju sedan om vi har för mycket packnin. Men väl framme och all packning inne i kajakerna, jo det gick precis, så var det då dags. För Tim var det första gången i en kajak men det gick väldigt bra och grabbarna susade fram. Dock misstänkte jag att piggheten skulle finnas hos åldringarna i gänget mot slutet av dagen. 
Vi tog som vanligt in under vägen mot sjön och idag var det verkligen magiskt! Helt otroligt och det var som i en film. Växtligheten hade gjort det till en smal kanal men efter några kilometer så började alla känna att det var dags för en paus och vi stannade vid första bästa klippa. Tror det blev samma som förra gången. Men efter lite mat så lockade inte badet alltför mycket då det var rätt grumligt. Vi bestämmer oss för havssidan istället och kör tillbaka genom den häftiga passagen. Och där ute på Östersjön så gör vi två stopp igen och nu var det sjukt fint vatten och ca. 20 grader. Galet fint men vi hittade inget perfekt badställe men badade förstås ändå. Sen paddling tillbaka och nu började det kännas lite. Hos mig var konditionen inga problem men ryggen molade och värkte men det kan man ta en sådan här dag! :-) Runt 9,5 kilometer blev det och en härlig familjedag. Mot kvällen drog jag en timme på Zwift också och så blev det lite fotboll på tecen med Tim. Just ja! Ullis och jag skålade faktiskt i lite bubbel och eftersom det numer inte tillhör vanligheterna så måste det nämnas. En underbar dag helt enkelt och nu lockas man att köpa egna kajaker...

Fredag och Ullis och Gisela skulle köra en halv IM och det var Powerwoman som arrangerade ett virituellt lopp och det är visst det nya så här i Corona-tider. Bägge hade peppat upp sig rejält så motivationen var det inget fel på och jag hade lovat att serva lite. Men det skulle bli roligt. Det började med simning och de hade tänkt börja 07.00 men det blev nog 20 över. En magisk morgon och jag lovade att lägga ut lite på sociala medier så samtidigt som jag drack mitt kaffe så försökte jag uppdatera lite. Så nu är jag säkert också en sådan där jobbig typ som har sjuttioelva händelser som man bara swipar förbi! 😂 Men då missade ni något för Ullis och Gisslan fixade simningen galant och efter ett lugnt ombyte så drog de iväg på cyklarna och de såg båda helt oberörda ut. Sen tog jag hojen och servade lite i Tystberga och sen kollade jag även en gång til men det behövdes inte och jag åkte hem istället. Sen snabbt ombyte till löpning och så fort som de dragit iväg så började vi hemma förbereda för deras målgång med ballonger, tilltugg och musik. Jag var dock snart tvungen att åka igen och nästa gång jag såg dem så hade Ullis börjat då värmeslag! :-0 Så efter lite vatten blev det snabbt hem igen och jag fyllde på med vatten och kylklampar. Det hjälpte för stunden och vi bestämde att jag skulle möta upp vid Ica-Trossen 

med cola iställe.

Men värmen tog hårt och både Ullis och Gisslan fick slita men framföra Ullis som led svårt. Usch! Det var svårt att veta hur mycket man skulle peppa för nu var var det inte så långt kvar. Men de klarade det och snart kom de i mål och vi firade dem ordentligt 

Mot kvällen sen passade jag på att köra lite zwift - nice!

Tisdag och vad gjorde vi då? Jo först så röjde jag och Ullis lite på tomten och sedan var det fullt ös ut till Stensund för ltie simning med simgänget. Jag nöjde mig med ett varv som vanligt och det kändes alldeles tillräckligt för jag kom liksom aldrig igång. Det var som jag simmade i sirap. Sen hem och vi bestämde oss för att hyra ett släp för att försöka få bort buskarna vi tagit bort och lite annat skräp. Det gick jäkligt smidigt och hela familjen hjälpte till. Sen blev det ganska bråttom med mat för att hinna bort till träningen. Och nu verkar det vara slut på semestern för de flesta för det var rackarns mycket folk och jag tror banne mig jag fick ett uns av nervositet. Jag snackade lite med en tjej som försökte få igång Racefox men jag såg samtidigt att det nog var dags att dra igång. Men det gick smidigt och jag kanske var en minut sen då jag hälsade alla välkomna tillbaka och jag förklarade ganska snabbt upplägget. Men kanske forcerade jag lite med löpskolningen för snart var jag igång och jag fick för mig att passet skulle gå rätt snabbt. Men det visade sig senare att det blev helt perfekt. På uppjoggen så känns det dock som jag absolut inte kommer igång och det känns som hjärtat rusar. Och en titt på klockan visar att jag ligger mellan 94-96% av maxpuls. Hmm, det här har hänt lite väl ofta men nu var det ett tag sedan. Jag lägger mig i kön och försöker bara jogga lugnt. När jag har joggat tre varv så stannar jag kvar och låter de andra jogga sitt fjärde och sista uppvärmningsvarv. Sen kör jag igång med löpskolningen och jag tycker att jag är med bra men efter ca. 250-300 meter så är det som något bromsar igen och återigen så rusar hjärtat. Nåja, jag tror bestämt att det skall lugna sig och snart drar vi igång intervallerna och fastän jag håller igen så går det inte och jag får trots min långsamhet kämpa. Jag bestämmer mig dock för att fortsätta och nu har ändå pulsklockan slutat fungera men jag känner ändå att jag ligger sjukt högt. Ullis är snäll och "joggar" med mig för hon vill hålla igen lite till sin halva Ironman på fredag. Det känns ju också lite sådär. Men jag biter ihop och kämpar mig igenom intervallerna och kanske att jag kände att det lättade på slutet men när Ullis ökade lite på sista så hade jag ingen chans och det var nog snarare så att lättnaden kändes just på grund av att jag lättade lite. 

Onsdag: Idag skulle det bli en familjeutflykt och jag skulle bara fixa lite beställningar och snart var alla redo att åka. Men en kund ville köpa hjul och vi bestämde till slut att jag skulle lägga ut hjulen men snart var han på plats och han kom på motorcykel. Han hade visst köpt grejer av mig förut men då låg jag i Åda. Sen hinner jag inte ens ta betalt förrän nästa familj kom och de ville köpa lite annat men det passade inte men de åkte iaf iväg med lite nya skydd och vi skulle höras för att se om jag kunde lösa något annat. Nu var det ju glass som gällde i Björlunda. Det kändes lite då jag åkte in i Björnlunda och kanske skulle man se någon gammal elev. Men glassbaren i den egna hemstaden lockade visst inte. Men förutom att det var rätt kallt så var det god glass och trevligt. Nu var vi dock lite hungriga och vi stannade till vid Vita villan, i Gnesta. Vi äter gott och när jag och Ullis ätit klart så passar vi på att ta en sväng på blomstergården då ungarna äter klart. På vägen tillbaka så hör vi en gubbe skrika och han är uppenbart rejält förbannad. Det är en cyklist som blivit prejade och mannen, en klart äldre herre, stannar vid just Vita villan och det känns som det kommer att smälla. Men just åldern på herren rädda nog honom men han verkade allmänt förvirrad men fick iaf fram ett förlåt. Det är just sånt här som får mig att bli rädd för att cykla ute i trafiken. 

Senare, på kvällen, så passade jag på att köra lite Zwift och nu gick det bättre. Det går ofta bättre på cykeln och jag tror också det blir lugnare uppvärmning. Det blir 71 minuter och på gamla hederliga Tick-Tock-banan. Den är nog min favorit men jag försöker nu att köra alla banor så det blir nu alltmer sällan ett besök i Watopia-land. 

Torsdag: Ja, det är ju idag så det borde vara lätt att komma ihåg men vad sjutton har vi gjort idag? Jo, just det! Det började med att en tjej ville köpa våtdräkt och Ullis erbjöd henne att prova hennes. Så vi bokade upp tid vid 10.00 i Stensund och det var en kompis till "Rävis" och det visade sig att hon också kom. Ullis tyckte att jag kunde simma också men jag var tveksam. Hursomhelst så packade jag ned mina grejer också men jag ville inte att Ullis skulle sitta själv på bryggan. Det slutade med att tjejen, vi kan kalla henne Marca provsimmade i min istället. Efter lite snack så välkomnade vi henne i både vårat simgäng men hon skulle även joina löparklubben - kul! Den växer så det knakar så något rätt gör vi! :-) Resten av dagen gick åt att förbereda sig inför Ullis "lopp" imorgon och både Gisslan och Ullis är taggade! Sen hann jag köra lite Zwift emellan och nu var jag verkligen tvungen att tagga till och det rejält! För det skulle nog bli det hårdaste passet hittills och stress point låg på hela 92! Och passet var på lite över en och en halv timme så jag blandade två stycken sportdrycker och körde igång fyra fläktar så jag verkligen inte skulle bli överhettad i onödan. Så var det då dags och jag hade Def Leppard på högt och försökte tagga så mycket jag kunde. Det gick faktiskt klart bättre än väntat men visst sjutton fick jag kämpa men det var verkligen inte på gränsen. Så idag fungerade kroppen riktigt bra! Tack för det! :-) Sen avslutade vi med lite mat och sedan de sista förberedelserna inför morgondagen. Ja, just det! Tim och jag hann slå lite golfslag på tomten också. Han verkar rejält sugen så vi skall åka ut till rangen någon dag. 

Och dagarna bara går och man hinner liksom inte blogga. Men härmed lovar jag mig själv och alla andra att nu blir det oftare. Om inte varje dag så varannan. 

Träning: Jag har verkligen kommit igång med cyklingen och det känns bättre och bättre. Tyvärr så har jag dock fått rejält ont på typ sittbenen och i helgen så skulle vi ju cykla till Ullis pappa i Ålberga, som fyllde år. Och jag var mycket tveksam till om jag skulle klara de sju milen men vi fixade iaf iordning våra tempocyklar och fyllde på med vätska. Vi hade sådan lyx så att L och G skulle ta med sig cyklarna tillbaka så varför inte ett glas vin där, tänkte jag. Det tar lite tid att få klart med allt men sen rullar vi på och det känns bra rätt omgående och kanske sitter jag klart bättre på tempocykeln. Ja, den andra är också en tempocykel men det är en ombyggd linjecykel och dessutom med en liten annan sadel. Dock väldigt lika i inställningarna och sadlarna har jag trott skulle kännas lika men knappast. Vi rullade iväg och snart låg vi och puttrade i runt 30 km/h men i Nyköping så gick förstås snittet ned och det rejält. Men folk tyckte vi var ett exotiskt inslag då vi cyklade på den stora gågatan. Den passade bäst på slutet då vi kom helt rätt för fortsättningen. Sen ut mot Bergshammar och vidare mot Ålberga. På sista biten så tror jag vi slapp den lilla motvinden och nu kom den nog istället lite på sidan. Och så den avslutande backen och med min tunga utväxling var det bara att bita i. Jag fick upp pulsen i 177 som värst. 

Familj: Ja det var ju kalas och jag tog ju lite att dricka men det är bara att inse att jag får skippa det för min kropp klarar inte alkohol. Jag har ju ett medfött hjärtfel och det kommer bara att bli värre och värre men ibland så verkar det som hård träning kan kompensera upp det men det gäller att ha koll. Hemma är det så mysigt med hela familjen samlad och vi fixar och donar på tomten. 

Simning: Ja, det får en egen rubrik för vi har verkligen kommit igång med simningen nu och det är främst Ullis förtjänst. Och vi är ett trevligt gäng som simmar vid Stensund och det är så roligt att sporra och hjälpa de som är rätt nya och i helgen så körde vi en äventyrssimning runt en liten ö. På det hela var det inte mycket mer än 800 meter men det var förstås ett stort steg för många ändå. Jag kan ju själv relatera till både poolsimning och förstås Ironmansträckan då det var ett väldigt stort steg då man tränade alldeles för lite. 

Plugg: Jag har faktiskt inte fått något besked ännu och det börjar ju brinna lite i knutarna om man på något sätt skall hinna fixa böcker till någon kurs. Kommer jag inte med i år så är det inte hela världen. 

Jobb: En vecka kvar och sedan börjar jag. Jag börjar bli sjukt taggad och det känns superroligt. Bara jag inte kör för hårt i början så några blir avskräckta. Jag kommer aldrig glömma då jag hoppade in som vikarie en gång efter att ha varit idrottslärare för en skola. Och när jag kom tillbaka för att hämta ut lönen så kom eleverna och nästan haltade och sade att de inte kunde röra sig! :-) Men är ni här och läser så behöver ni inte vara oroliga. Jag är väldigt lyhörd och exemplet tidigare var bara lite grus i maskineriet! ;-)