Så var det tisdag och önskemål hade kommit från Långstånken om att bara chilla runt och snacka lite om t.ex Stadsloppet. Lite socialt alltså. Och jag var på men lade in en brasklapp om att jag själv skulle stanna på banan om det skulle vara några nya som ville prova på. I bilen, på vägen till träningen, så lade vi upp lite planer, jag och Ullis. Skulle Mjau och Lärkträdet komma så kunde vi ju fråga om den första ville ta hand om träningen och skulle det dyka upp fler nya, Lärkträdet är relativt ny, så skulle både Ullis och jag stanna också. Väl på plats så är det ganska många och de allra flesta vill ut och bara köra social distans medan Mjau och Lärkträdet gott och väl kunde vara kvar på banan och den förstnämnda kunde absolut hålla i träningen. Precis när vi skall dra iväg så kommer Super-Roffe och han har med sig två av sina barnbarn. Jag förklarar läget men han skulle visst bara leka lite friidrott med barnen. Kiss -och bajshumor var det ja! Jag smög med mig en "pruttleksak" i fickan och när vi står samlade så håller jag handen bakom rumpan och nämner ngt att jag blev visst lite dålig i magen. Och så trycker jag på den och det låter som en äcklig blötfis, typ! Reaktionen blev helt okey och jag skrattade gott. Ha ha, ni hör va! Även jag kan vara lite rolig ibland. Sen tar jag lite vatten och slänger iväg flaskan. Sen får jag ett ryck och ställer mig med ryggen mot Flaken, mitt bland alla och låtsas dra ned för att pinka. Jag skickar ut vattnet genom munnen så det bakifrån ser ut som jag kissar. Flaken blev alldeles chockad och jag skrattar gott igen. Kanske tyckte jag det var roligast men men... Man är inte roligare än man gör sig! ;-) Så springer vi då iväg och Långstånken får visa vägen. De övriga var förresten, förutom mig och Ullis, Westaden, Wirren, Thellan, Rainy och Tokan samt Flaken förstås. Vi springer en riktigt bra sträcka genom Trosa och det är även på några ställen jag har missat. Riktigt mysigt. Men både jag och Ullis var lite småslitna så när vi närmade oss milen var det lite jobbigt. Det blev till slut lite över 12,5 km. Den här rundan måste vi köra fler gånger och bjunda in fler att prova. Och jag lovar att lämna "prutt-saken" hemma. 

Väl tillbaka så får vi höra att Super-Roffe snubblat och dragit i backen. Därefter blev han lite groggy och när vi fick höra det blev jag och Ullis oroliga och kollade till honom på vägen hem. Men allt verkade lugnt och vi drog sedan vidare hemåt. Skönt!

Jag har förresten fått höra att det låter som jag har ganska stora problem med kroppen. Alltså av de som läser min blogg. Först och främst så vill jag bara påpeka att det är rena lyxproblemen och inget jag märker av om jag inte tränar. Men jag är väldigt stel och dagen efter en ganska hård träning så är musklerna rätt så ihopdragna. Så det är inte mer än så men eftersom jag skriver om min träning och använder mig utav bloggen för att kunna titta tillbaka så står förstås även sånt med. Och jag vill ju också utvecklas i min träning och gillar att tävla så jag försöker förstås få bukt på det som gör att jag hämmas i min utveckling. :-)

Men idag, nu på morgonen efter löpningen, så känns det riktigt bra. :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fredag och det var lite småsegt att åka till jobbet när de flesta andra var lediga. På skolan så hade jag fått en uppgift att få lite ordning på innergården och snart nog var jag igång. Jag förbannade det faktum att jag glömt kepsen hemma för solen s...

Torsdag och jag var ensam hemma då Ullis jobbade. Som vanligt så är kaffe det viktigaste och jag släpade mig upp rätt tidigt och satte på det och sedan bullade jag upp i sängen och började att jobba lite med saker att ta upp på vårat uppföljningsmöte...

Onsdag och när jag hade någon lucka så fortsatte jag att lägga ut bilder och det något vi verkligen måste ändra på till nästa år. Ja, att fördela ut uppgifter alltså men det var som sagt var ny mark för oss. Blir spännande att höra om mitt jobbförsla...

Tisdag och när jag fick en lucka så var det lite efterjobb med loppet. Det var intervjuer med ÖSP, resultatrapportering och lägga upp lite bilder. Jag bad förresten journalisten att ta ned min inverkan och absolut ingen bild då jag var sjukt trött på...

Måndag och nu var det mest en massa fix, efter loppet. När jag fick den minsta luckan så försökte jag få ordning på resultaten och när jag lyckades rätt snabbt var jag orolig över att jag missat något. Resultaten verkade blivit rätt men jag var visst...