Måndag och bra men rätt jobbig studiedag på skolan med lång föreläsning om betyg och bedömning. Dock så är hon väldigt rolig, Anna Karlefjärd, tror jag hon heter, så tiden gick ofta rätt fort. Men tiden gick också rent bokstavligt talat länge också så snart var klockan över 16.30 och på måndagar är det alltid stressigt att få till simningen då simklubben börjar redan klockan 19.00 Som tur var så hade Ullis redan börjat med maten och allt var typ klart då jag kom. Nice! Men vi stressade vidare sen mot badhuset och när vi kommer uppför trappan och tittar in i badhuset får vi en smärre chock! Vi har aldrig sett så många människor på en och samma yta förut. Fasicken! Men det brukar kunna lätta fortare än man anar så vi gick in och bytte om. Och när vi kommer in och skall simma så har det redan lättat upp och man kan oftast simma om eller helt enkelt ta det lugnare bakom någon ibland. Så tiden rann bokstavligt talat iväg och snart nog hade jag visst simmat en kilometer i något som kan kallas för fartlek. Jag hade då snittat 2.19/100 meter och det är ju inte fy skam. Så visst hade jag tagit i och visst hade tekniken ändå suttit hyfsat bra. Efter det tar jag det lite lugnare för det blir som det brukar. Att jag liksom tappar mitt flytläge och så brukar det alltid bli en bit in i passen. Vet inte varför men jag kämpade med det ett tag och sen kör jag på igen. På slutet blir det nästan helt tomt men sen kommer det in några stycken som tyvärr störde simningen lite. De andra hade, liksom mig och Ullis, tagit bra med hänsyn och hållt sig på kanterna men nu bredde t.ex en tant ut sig mot mitten. Fast nästa gång jag såg henne låg hon vid kanten så hon kanske höll på att bli påsimmad. Nåja. Det blev iaf 1650 meter och sen snackade jag lite med en f.d elevs pappa, som var där med den yngsta dottern. Skönt med bastu efteråt och väl hemma så tog jag det lite lugnt innan jag tog mig i kragen och gick ned och startade trainer-datorn. Och snart nog satt jag på cykeln och det tog två sekunder innan volymkontrollen åkte ned i backen och batterierna åkte iväg. Men vad f-n! Jag hoppar av och drar upp ljudet för hand och fortsätter. Bra med paus efter 5 sekunder... Sträckan idag var på hela 44 km men med ruggig fallhöjd! Från toppen av Galibier, i Frankrike, till foten av Lautaret. Jag snittade bra länge över 51 km/h men det försvann rätt snabbt i några klättringar men det blev till slut lite över 45 km/h, i snitt. Det är bara att beundra riktiga cyklister som kan hålla det på platten... :-0 Det blev nästan en timme iaf så ytterligare en bra träningsdag. 68% av maxpuls, helt enligt plan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fredag och det var lite småsegt att åka till jobbet när de flesta andra var lediga. På skolan så hade jag fått en uppgift att få lite ordning på innergården och snart nog var jag igång. Jag förbannade det faktum att jag glömt kepsen hemma för solen s...

Torsdag och jag var ensam hemma då Ullis jobbade. Som vanligt så är kaffe det viktigaste och jag släpade mig upp rätt tidigt och satte på det och sedan bullade jag upp i sängen och började att jobba lite med saker att ta upp på vårat uppföljningsmöte...

Onsdag och när jag hade någon lucka så fortsatte jag att lägga ut bilder och det något vi verkligen måste ändra på till nästa år. Ja, att fördela ut uppgifter alltså men det var som sagt var ny mark för oss. Blir spännande att höra om mitt jobbförsla...

Tisdag och när jag fick en lucka så var det lite efterjobb med loppet. Det var intervjuer med ÖSP, resultatrapportering och lägga upp lite bilder. Jag bad förresten journalisten att ta ned min inverkan och absolut ingen bild då jag var sjukt trött på...

Måndag och nu var det mest en massa fix, efter loppet. När jag fick den minsta luckan så försökte jag få ordning på resultaten och när jag lyckades rätt snabbt var jag orolig över att jag missat något. Resultaten verkade blivit rätt men jag var visst...