Onsdag och idag var det lite segare att komma upp. Jag bloggade lite och läste samtidigt lite inspirerande Ironmanbloggar. Det gjorde att jag blev rejält taggad och kanske glömde jag bort att Hitta ut tog lite kraft. Så jag var inställd på att köra lite längre på crosstrainern och att Ullis skulle göra mig sällskap på löpbandet på slutet efter coren. Jag tänkte väl inte att hon sprungit Sillen Runt.

Hursomhelst så kom jag ut i solen runt lunch och jag tog omgående några stora grenar på ett träd innan jag kom på att jag ju skulle byta däcken på gamla Volvon. Först hann jag dock sopa lite på gatan då jag såg att sopbilen varit förbi och det hade jag missat. Jag tänkte på det igår men glömde bort det.

Till bilen då! Lite segt utan bra verktyg men snart nog var det gjort men nu hade den stått för länge så den orkade inte gå igång utan jag får ta starthjälp senare. 

Sen återgick jag till träden och jag blev nog lite trött utan att tänka på det.

Till affären sen och idag fick det bli lite kyckling och jag testade nudlar för första gången på mycket länge.

Maten var svingod och det skadade ju inte att det var billigt. 
Vi tittade sedan lite på Morden i Sandhamn innan vi drog till gymmet.

Klart segt men jag tuffade på och hade Def Leppard i öronen. Det blev riktigt segt på slutet och jag kom på att jag faktiskt varit igång en hel del på slutet.

Väl hemma så kikade vi återigen lite på teve och kom ned i varv. 
 

Lördag och idag skulle Ullis och jag cykla långt. Tanken var att börjar relativt tidigt men rolig sport, på teven, gjorde att det drog ut på tiden. Stort grattis till Hanna Öberg som avslutade med flaggan i topp och fick prata med norske kungen. 

Sen var det bara att ta tag i det och snart satt vi på cyklarna men trainern verkade strula och troligtvis så har det blivit någon förväxling mellan våra trainers och våra klockor. Det var skittrögt fastän jag körde på lättaste växeln och jag fick verkligen kämpa mentalt. Jag hade klickat i att vi skulle köra ett rätt långt pass på över sju mil men när det endast fungerade bra i korta stunder så behövdes inte så mycket förrän jag skulle bryta. Men jag höll ut i över en och en halv timme och det får jag vara riktigt nöjd över. 34 kilometer på 1.36 och hela 746 höjdmeter är ju ändå bra träning som lär göra nytta. 

Jag knappade dock in ett nytt pass och nu tog jag en ny bana jag inte kört förut och den var bara på fem kilometer och när jag, i en backe, får lite sug att se om jag kan vara snabbast upp så trycker jag på och det rejält. Jag verkar få stryk av en annan kille men kämpar på. Väl uppe så räknas inte hans tid in längre och jag ligger etta på etappen och perioden och vips så har jag fått bergströjan. :-) Riktigt kul och det är inte alltid man lyckas med det och det var ju absolut en hel del cyklister i rörelse där. 

Sen bryter jag när jag kört runt åtta kilometer och avslutar med att köra lite med Ullis. 

Efter det så försökte vi fixa lite hemma men vi var trötta och sov lite på soffan istället. Det funkade bra det också. 

Kvällen avslutades framför teven och Let´s dance. Det var helt okej men kanske inte det roligaste längre. 

Söndag morgon och det var bara att masa sig upp då jag skulle leda Vasaloppsspinningen, på Safiren. Det tog absolut emot en del och jag var orolig för nacken, som jag hade träningsvärk i. Lite bekymmer var det också med skorna där klossen hela tiden vred sig och på de andra skorna verkar ett spänne gått sönder. 

Ullis och jag är på plats ungefär en halvtimme innan och det blev lite stressigt på slutet men snart sitter vi upp och jag förklarar upplägget att vi följer täten och terrängen. Givetvis är vi med på alla spurter och utbrytningar. 

Det går rätt bra och eftersom jag hela tiden måste ha koll så går tiden rätt fort och jag tyckte i alla fall att det var kul. Lite segare var det att vi på slutet även väntade in damsegrarinnan och då rullade vi bara på lite lätt och då var man lite trött. Vi hade ju dessutom "vunnit" Vasaloppet men det kanske vi inte skall säga till Emil Persson? 

In i duschen och sedan blev det en god macka innan vi tackade för oss. Jag var lite orolig om jag hade skött mig och frågade en deltagare som tyckte att jag hade gjort det bra och även Ullis var nöjd med min insats. Det är ju inte så att jag är van vid att leda spinning utan det har jag nog bara gjort 5-6 gånger, kanske. När jag tänker efter så ledde jag även en Spin of Hope men där kom ingen fråga nästa år så de kanske inte var nöjda då. 

Väl hemma så tittade vi på slutet av herrarnas 5-mil och det var sjukt spännande och stort grattis till William P som nästan lyckades knipa silvret. Lite bättre rygg i sista backan så kanske, kanske... 

Efter det så fortsatte det med rolig sport och nu var det inomhus-EM och stackars Kramer som fick känna på spikskor, vilket störde honom rejält. 

Vi avslutade kvällen med att gå en promenad och sedan tittade på coola Mästarnas Mästare och vad grym Nils var! Han verkar vara en stjärna på allt så någon form av talang har han ju. 

Det här var kul!

Fredag och jag vaknar 03:30 av att en klocka larmar och den slutar inte så efter 5-10 minuter går jag upp och då ser jag att det ligger en mobil på köksbordet och tjuter men ingen person är där. Jag blir lite orolig att Roger ligger och sover men det lyser dock i köket. 

Går ändå en runda i källaren och kikar runt på de som sover men ser bara tre stycken och möter sedan Roger som kommer från toan. Jag önskar honom lycka till och går sedan och lägger mig igen. Jag och Magnus har ju värsta sovmorgonen, precis som sist. 
Snart är dock nästa gäng uppe fast jag vaknade inte av att Göran I var uppe men snart är det lite kaos för Roger och Göran I har förväxlat skidor och efter allt rabalder så gick det inte att somna om riktigt eller så lyckades jag på något sätt. Det stod iaf att Roger startat så då borde det vara lugnt.

Växlingen verkar gått bra och Magnus och jag sitter och äter frukost i lugn och ro när Göran S ringer och säger att Göran I kraschat och det rejält. Det verkar som handledsbrott och det blir sjukhusfärd och efter kort konferens så bestämmer vi att vi styr om så Göran S startar om i Mångsbodarna, Rolf tar sträcka tre och jag tar de två sista. Jag tänkte att jag borde klara det. 
Magnus och jag blir nog lite stressade så snart är vi på väg uppåt och vi kör ända till Evertsberg och där hinner vi se "brorsan" Rogers fru Marie växla och det är alltså Magnus lag - Mora Korgmakeri. Vi hade ju hoppats på en kamp mot dem men nu var det ju kört då vi förlorade över en och en halv timme med kraschen. Eller ganska precis faktiskt men oerhört snabbt agerat iaf då Göran I dessutom kört en bit. 
Jag står kvar och väntar på Rolf, i bil, och förstås Göran S. 
Bra växling och jag och Rolf åker till Hökberg, där jag skall kliva på. Jag inser att jag inte ätit på mycket länge men dricker det jag kan men dock bara vatten.

Så är det då dags och jag är ruggigt taggad och som tur var så är det lättåkt i början.

Bra tryck men så kommer alla småbackar och jag tar ganska snabbt slut och det är som ett lag på käften. Vad fasiken, är jag inte bättre än så här och fästet biter inte alls.

Riktigt bra spår i början menade ändrar snabbt karaktär och efter Oxberg börjar det blåsa allt mer men det är mestadels i ryggen och nu börjar det plana ut. Spåren är helt körda mot slutet och jag står nästan bara utanför och kör slalom mellan ris och större grenar. Helt vansinnigt och jag har aldrig kört på värre snö. Det känns som halva skogen ligger på banan. 
Nu börjar jag bli rejält skakig men grundkonditionen finns där och fastän jag är typ helt slut så håller jag ihop det bra och jag får äntligen åka genom målportalen, så sjukt skönt. Jag är dock rejält sliten.

Väl hemma blir det dusch och dra andra åker och besöker Göran I på sjukhuset och det är riktigt synd om honom. Han bröt armen och det kanske var bättre än handleden. 
Hamburgare och lite smått och gott på kvällen, riktigt trevligt trots allt. Krya på dig, Göran!

Fredag och jag skulle idag upp åka till Nyköping för att lämna tillbaka hjärtmätningsapparaturen. Tyvärr hade jag sovit riktigt dåligt och jag antar att det var knäet som bidrog mest till det. Jag hade vaknat flera gånger men jag skulle inte behöva stressa in, hade sjuksköterskan sagt och det var ju skönt. 
Ullis var visst uppe och sprang och nu var visst kaffet klart och när jag kom upp så fattade jag inte riktigt utan allting snurrade runt. Någonstans så förstod jag att klockan var så pass mycket så att hon borde åkt till jobbet och någonstans så tänkte jag att klockan nog inte var så mycket.

Sedan undrade hon vad jag hade för planer och jag sade att jag skall åka till Nyköping. -Nä, vi skall åka till Nyköping, säger hon. Då börjar det gå upp för mig att hon tagit ut en ledig dag! :-)

Vi åker in till Nyköping och jag lämnar igen utrustningen och sedan åker vi och äter en god smörgås på Puttes, i Oppeby. 
Trevligt. Efter det drog vi till badhuset och checkade in och vi började med lite träning på gymmet och det blev crosstrainer för mig och Ullis sprang på löpbandet. Dock var jag lite seg men fick ihop 45 minuter. 

In i duschen och nu skulle vi simma lite och fastän det var tt mycket folk så var själva simbassängen rätt tom och efter ett kort tag fick vi varsina banor för oss själva. Segheten satt dock i så jag nöjde mig med 650 meter.

Efter det kollade vi runt lite i badhuset och jag försökte förmå mig att åka rutschkanan men vågade inte. Så jäkla feg! :-0 Men säg det inte till någon bara... ;-)

Vi simmade dock ut så man kom utanför badhuset och det var lite "coolt"! 
Vi avslutade vistelsen på badhuset i relaxen och förrutom bastu så körde jag även lite kallbad. Burr!

Efter det var bägge sugna på att komma hem och slappa.

Jag kollade förståe på Skiathlonen men det gick inte att rubba norrmännen så hatten av till dem.

 
Tänk att det nu även gjorts en bok om min simning! ;-)

Torsdag och idag skulle jag till sjukhuset för en uppföljning av ablationen i december. Allt måste ju kollas upp men det verkar ju helt klart gått bra.

Jag var uppe rätt tidigt och fastnade till och med framför teven. Rätt som det var så inser jag att det är bråttom men jag märker också att väglaget inte är det bästa och tar det lugnt. 
Väl framme så är jag på plats och incheckad så har jag fem minuter till godo men hinner inte ens sätta mig innan jag skall in.

Sjuksöterkan sade att pulsen såg bra ut och det lät ju bra men nu är det ju antalet extraslag, under ett dygn, jag skall kolla.

Så var det klart och jag hade en liten tanke på att hämta en datorsladd då jag ändå var inne i Nyköping men sedan bestämde jag mig istället för att åka hem och titta på längdskidor istället. Hann prata med både Ullis och Peter i telefon på vägen hem.

Så var det då dags och det var en tuff bana och det hände saker i typ varje heat men vilka framgångar för de svenska sprinttjejerna som bara dominerade i finalen och de två norskorna såg ut som statister. Wow!

Efter maten blev det återigen en semla och det blev lite koma, efter ett tag, och Ullis och jag tog tag i det sedan och snart satt vi på cyklarna och Ullis chockade och satte ett perfekt, och tufft, träningspass. Riktigt grymt och mina fjuttiga 185 watt var inte mycket att hänga i julgranen men jag är ändå nöjd med mina två timmar. :-)

Lördag morgon och idag skulle vi träffa en liten gosig bebis men först ville vi träna. Jag såg att det inte var något som passade mig och jag valde därför mitt egna pass och tog en bana jag inte kört förut för att plocka några extra poäng. Jag tror att det fungerar så . Det var dock en väldigt kort bana så på det sättet var det lite trist. 

Som vanligt så fungerar inte den automatiska wattkontrollen, ERG, så bra så jag får själv hålla koll på hur hårt man skall trampa men efter ungefär halva tiden så verkar det funka igen. Snittpulsen blev 137 och det indikerar nog på att jag antingen höll lite högt i början eller så är jag inte fullt återställd. Det var i alla fall ingen katastrof och jag kan nog köra på igen. 70 minuter och snart satt vi i bilen mot Oxelösund. 

Vi möter upp Karin och Elli samt förstås deras lilla bebis Stellan och jag tar direkt vagnen och plockar sedan upp honom och det är så gosigt. Han protesterar inte alls och han är ursöt!

Gott käk med trevligt sällskap och kaffet tog vi sedan hos dem där jag även provade VR-glasögon men jag känner att jag måste sätta mig ned då jag annars kommer att ramla. Det är superäckligt! Dock även supercoolt! Hjärnan får ju spel och förstår inte vad som händer och givetvis ville jag prova en bergochdalbana! :-D

På kvällen blev det Melodifestvalen och det får man ju förstås inte missa. Maria Sur var ju överlägsen idag. 

Onsdag och det blev relativt lugnt på skolan och jag fick sitta en hel del med mitt egna arbete. Sen var det möte och på något konstigt sätt var jag riktigt trött. 

Väl hemma så visade det sig att jag inte fått plats på gruppträningen men jag hängde med bort till gymmet och körde lite crosstrainer istället. Fast den var upptagen och jag började med ett löpband istället. Dock med fel skort men det blev bara en dryg kilometer. 

Sen upp på crosstrainern och jag ställde motståndet på 13 och matade på runt 76-77 varv/minuten. Det blev en mil på runt 35 minuter och som ni förstår kommer man mycket längre än då man springer. Vill man "fuska" ordentligt kan man köra med högt motstånd då kalibreringen inte är helt okej och man kommer då mycket längre fastän man inte tar i mer. Fast nu är jag inte ute efter det utan vill ha bra träning. 

När jag tänker efter så hämtade vi faktiskt böckerna idag och inte igår.