Stegar stod på schemat men mycket stress kring butiksflytten och förstås arbetet på skolan gjorde att jag var lite för trött. Och lite förkylningar från och till. Men nu var det tisdag och klubbträning med härliga kamrater och då kan det förstås ske underverk! Men uppvärmningen avslöjade tyvärr inga dolda krafter och heller inte löpskolningen. Men gula gruppen skulle jag som vanligt köra, tänkte jag. Och så drar det igång och ganska snart så känner jag att jag inte kan/bör hänga på Tokan och Flaken samt Thellan. Men även fast jag inte hänger med dem så får jag liksom ligga på mjölksyratröskeln och det säger att allt inte är som det skall. Och ligga för länge över mjölksyratröskeln kan man inte göra för länge och jag får faktiskt lägga mig i gröna gruppen och till slut jogga lugnt. Hmm, nåja! Jag försökte ju iaf och insåg att allt inte stod rätt till. Kul att se alla kämpar!

Och så var det dags för klubbträningen och framme på köksbordet låg de! De höga superdämpade Hoka One One-skorna! Wow! Så sugen på att testa dem nu! Men först ett snabbt möte med dem som skall ta över lokalerna som jag hyr. Jag flyttar nu, eller rättare sagt så är det Tim och jag som flyttar Enklaresport och det blir nu i helgen. Jag hann iaf träffa dem lite fort innan jag åkte till träningen. Skorna fick jag knappt på då själva öppningen var lite och jag har hög s.k fotrygg. Det är förresten ett tecken på en stark fot men nu vimlar det av självutnämnda experter. Jag har iaf mitt upplägg klart och det är att lägga mycket mängdträning i dessa mycket dämpade skor. Men hur gick det idag då? 

Nja, jag började få alltmer ont i halsen och vänster baksida lår strulade fortfarande. Men jag kämpade på under uppjoggen och när det var dags för själva fartpasset så bestämmer jag mig för att ändå testa. Men jag får slita alldeles för mycket och den som jag normalt skall kunna hålla bakom mig på bana får jag verkligen strida för. Efter halva passet så får jag kasta in handduken eftersom jag gått på max ett tag. Jag väljer att vika av mot "gröna gruppen" och får även sänka farten rejäl.

Lite trist att förkylningen inte riktigt släppt men det kanske är symptomatisk för hela hösten. Det blev runt 7 km.

Tisdag och dags för egen träning och nu hade jag plockat med mig mina Powerslides, som jag fick Martin Lidberg att kalla mina terränginlines i TV-programmet "Min stora lata familj", där jag var med som expert. Lite dold produktplacering kan man säga! He he! Hursomhelst så var det nu dags att komma igång med skidträningen och i gymnastiksalen så pågick en handbollsmatch mellan två klasser i nian. Jag drog iväg och luften var lite dålig och jag fick kämpa rätt hårt. Jag åkte ned från Ronnaskolan och begav mig mot Scaniarinken. Den heter egentligen något annat men det kan jag inte. Jag får för mig att se om jag kan hälsa på Ullis bror Björn, som jag vet har jobbat i närheten, men när jag kommer fram så finns han inte kvar och jag drar iväg igen. Nära "rinken" så vänder jag inåt stan igen och frågar en joggare om vägen. Det är rejält blött och skitigt på gatorna och jag är grymt smutsig. Sista backen upp är seg och framme så loggar jag in 34 minuter med lite stopp och dryga 7 km. Lite klent men jag känner mig lite hängig. Och sen på kvällen så väntar klubbträning med löparklubben. Jag går in och hälsar i gympasalen och eleverna undrar vilket gyttjehål jag har rullat i. Ha ha!