Torsdag och det innebär förstås klubbträning. Men kroppen har ju inte fungerat som den skall utan varje pass är lite som ett Kinderägg, man vet aldrig vad som händer. Så även idag. Jag och Ullis samt Putte drog iväg på lite distans och den sköna känslan inföll sig aldrig och vid första backen känner jag att jag måste ta i och sen släpper det aldrig. Vi beger oss hemåt och när jag nästan är tillbaka vid Safiren så ger jag upp och de andra körde någon kilometer till. Det blev prick 6,0 km för mig. Det fick duga. Går det inte som jag tänkt så är det nog iaf viktigt att iaf hålla igång lite grand.