Söndag och idag var det visst stress point 97 och det innebär ett av de allra hårdaste cykelpassen någonsin på Zwift. Så en och en halv timmes pina i princip. Och med tanke på att jag förstås gått ned lite i intensitet från i höstas så borde jag inte vara i samma form. Så jag insåg att jag kanske inte skulle klara av passet. Men jag förberedde mig rejält och snart var det alltså dags. Dagen i övrigt bestod av att städa hela huset och vi hjälptes åt allihopa. Jag cyklade iaf igång och det var ofta jag kände att jag liksom var på gränsen och särskilt jobbigt är det när man har långt kvar. Som när man typ cyklar på 205 respektive 240 watt men bara i två och sen en minut. Efteråt så skulle man upp i två minuter på 205 watt och sedan tre minuter i 240 watt och sedan upprepa tre gånger utan vila. Och det i tre Set! :-0 Ja, jag fick verkligen bekänna färg och i slutet av andra setet så tvivlade jag att jag skulle klara ett set till. Men det gick faktiskt men jag fick kämpa. Tyvärr dog batteriet till pulsklockan men det behövdes iofs inte idag. Tufft var det oavsett. 

På kvällen sen så tittade jag och Ullis på en rätt bra film. Den handlade om en drogmissbrukare som tar hand om en utekatt och den relationen de får tillsammans. Jag kommer tyvärr inte ihåg vad filmen heter men 3,5 får den i betyg.